La Cucina

La Cucina. En bok om bordets fröjder och köttets lusta av Lily Prior kom ut 2002 på Bra böcker. Av en händelse kom denna i min väg och plötsligt läste jag den; främst för att den tilldrar sig på Sicilien. La Cucina är ingen storslagen litteratur, men riktigt roande och näst intill burlesk i vissa lägen. Riktigt bra är avsnitten som handlar om gastronomi. Rosa Fiore är en mästare på matlagning alltsedan tonåren. Matlagningen är hennes glädje tröst. I gårdens kök händer allt viktigt. En stor kärlekssorg drabbar Rosa Fiore och hon ger sig iväg till Palermo och får tjänst på ett bibliotek. Åren går och Rosa blir äldre och stadigare och har slagit sig till ro i sitt lilla hyresrum,

strängt bevakad av sin 111-åriga hyresvärdinna. Då kommer l´Iglese och tar Rosa med storm. Han forskar i siciliansk gastronomi och där har Rosa mycket att lära ut. Själv är han mycket kunnig på erotikens område. Rosa är lycklig igen. För en tid. (Hyresvärdinnan är upprörd och viglar upp hela kvarteret. Rosas bror i Chicago varnar.) När Rosa så småningom återvänder hem och hennes mor dör övertar Rosa helt naturligt skötseln av familjens stora gård i Alcantaradalen nedanför fästningen Castiglione. I La Cucina finns det gott om starka, fertila kvinnor. Männen är virila odågor men saknar verklig betydelse. l´Iglese är det lysande undantaget. Maffian gör sig påmind allt som oftast. Människor försvinner spårlöst och ingen vet om de försvunnit av fri vilja eller röjts undan av maffian. Gamla sicilianska sedvänjor genomsyrar livet i dalen. La Cucina är en mycket sinnlig roman full av dofter och smaker; känslor och passioner. Den är mycket bildmässig och inte helt överraskande är den också filmad med Christina Hendricks (den sexiga Joan i Mad Men) i rollen som Rosa Fiore. Utmärkt solstolsläsning i skuggan.

Top ten Tuesday

The Broke and the Bookish: June 28: FREEBIE WEEK -- topic of your choice or go back and do one you missed!

I choose  Top Ten Favorite Debut Books

Achebe, Chinua, Things fall apart. 1958

Atkinson, Kate, Behind the Scenes at the Museum. 1995

Brontë, Emily, Wuthering Heights. 1847

Burton, Jessie, The Miniaturis. 2014

Eliot, George, Adam Bede. 1859

Kawabata, Yasunari, Snow Country. 1948

Elizabeth Kostova, The Historian. 2005

Nam Le, The Boat. 2008

Peter Stamm, Agnes. 1998

Winterson, Jeanette, Oranges are not the only Fruit. 1985

Sommar - läsning/lyssning

Pågående radioföljetong: José Millás  självbiografiska Världen (översättning Manni Kössler) berättar om en pojke i tioårsåldern och hans uppväxt i Madrid i början av  femtiotalet.  

I en önskerepris enbart på webben sänds Yacoubians hus av Alaa al-Aswany. Lyssna och ladda ner mellan 27 juni och 27 juli 2016.

Yacoubians hus - arabvärldens mest lästa roman av Alaa al-Aswany i uppläsning av Isa Aouifia

En mörderska bland oss av Hannah Kent i uppläsning av Johan Gry och Gunilla Johansson startar som radioföljetong torsdagen den 7 juli.  

SvD:s sommarföljetong är Epidemin av Åsa Ericsdotter. Jag har läst tre avsnitt och tycker att den verkar lika skrämmande som Mats Strandbergs Färjan förra sommaren. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst! Åsa Ericsdotters bok kommer ut i augusti. Albert Bonniers förlag. Svekets offer av Set Mattsson kommer att publiceras som sommarföljetong i Sydsvenskan med start 8 juli. I DN börjar sommarföljetongen idag.  Hanne Wilhelmsen och Oslopolisens jagar terrorister i Offline av Anne Holt. Den pågår till den 21 augusti. Översatt av Margareta Järnebrand. Piratförlaget. 

Bokbloggsjerka 24 - 27 juni

Var det inte det jag trodde?  Bokbloggsjerkan sover aldrig. Eller i varje fall bara med det ena ögat. Igår, på själva midsommarafton,  kom det minsann en ny fråga: Vilken karaktär (bok/tv/film) identifierar du dig mest med (både positiva och negativa likheter/egenskaper är välkomna)?
Min första tanke: Ann Cleeves kärva, sarkastiska antihjältinna Vera Stanhope i stövlar och oljerock. Hon slåss ständigt med sina inre demoner och är nästan alltid på dåligt humör. Hon är som en terrier när hon fått upp ett spår och ger allt i arbetet. Vera Stanhope är en smart och orädd kriminalkommissarie som varken saknar humor eller hjärta. En vet var en har den här sortens sträva människor. Jag sympatiserar med henne och kan känna igen vissa drag.
Min andra tanke: Jane Eyre, alldaglig och försagd, men med en vilja av järn; den fantasifulla Anne på Grönkulla som borde varit pojke samt den oförlikneliga Hyacinth Bucket /läs: Bouké/ för hennes otroliga energi och aldrig sinande hopp om att någon very important person ska ringa och be att få komma på hennes fantastiska candlelight suppers och för hennes sätt att med van och fast hand styra sin urtråkige och gnällige make mot nya djärva mål...
En kan känna in sig både här och där utan att för den skull helt identifiera sig. (Candlelight suppers är inte min tekopp, btw.)

 

Bokbloggsfråga vecka 25

Veckans bokbloggsfråga från Barnboksbloggen:

Finns det några böcker som skildrar ditt yrke? Och finns det några böcker som du läst där du blivit nyfiken på ett helt annat jobb än det du jobbar med? Eller kanske någon bok som gjort dig totalt osugen på ett visst yrke? 

Jag gillar att läsa böcker där olika yrken skildras; både sådan yrken som jag skulle kunna tänka mig och absolut inte. Jag börjar med yrken jag skulle kunna tänka mig:
Aino Trosells spänningsroman Ytspänning minns jag som en initierad skildring av en dykares vardag. Författaren hade mycket riktigt gjort ordentlig research.
Så här står det på AdLibris om den.

Jag minns flickornas julbok, Syster Eva på åttan och alla Syster Barton - böckerna som jag slukade eftersom jag alltid ville bli sjuksköterska. Flygvärdinna var inget för mig. Hellre då pilot.
Läkare är det genomgående yrket i Abraham Vergheses roman Skära för sten.
Dr Greene är psykiater i Den hemliga skriften av Sebastian Barry.
I Twinkle, twinkle av Kaori Ekuni är Shoko översättare och Matsuki läkare. Det kanske är deras relation och förvecklingarna i släkten som är det huvudsakliga, men i alla fall.

Barbro Alving var en uppburen journalist som skrev reportage från krigshärdar, Långholmen och Olympiska vinterspelen i Berlin 1936. Dagbok från Långholmen och Det kom aldrig i tidningen är bara två av hennes många böcker.
Tina Thunander, också journalist, har bl. a. skrivit Resa i Sharialand.
Magdalena Nilsson är journalist på Värmlandsbladet i Ninni Schulmans läsvärda spänningsromaner där hon ofta ligger steget före polisen Petra Wilander.
Barbro Magnus heter journalisten i Elin Wägners bästsäljare, Pennskaftet
William Wisting är utredare hos polisen i Vestfold och hans dotter Line är journalist i norrmannen Jørn Lier Horsts Wisting - serie

I Paris Review intervjues berättar 64 kända författare om sina metoder. Kanske kunde en få några vitala tips. 

Sonetjka av Ludmila Ulitskaja, handlar om en bibliotekarie, som är besatt av litteratur! Lika besatt blir hon när hon sedan möter kärleken. En pärla!

I Hjalmar Gullbergs dikt Den tänkande lantbrevbäraren 
möter vi en yrkeskategori som betydde mycket för landsbygden. Brevbäraren höll till exempel ett vakande öga på ensamma och/eller gamla människor

Fyrvaktare sådana som finns i Fyrväktaren av Jeanette Winterson och 
Fyren mellan haven av M.L. Stedman existerar väl inte längre. I novellen Aurore Bunge av Anne Charlotte Leffler figurerar också en fyrvaktare.

Yrken som jag är osugen på:


En egen strand av Aino Trosell berättar om systrarna Hanna, utbränd socialsektreterare, och Hanna konstnär, som tillsammans reser iväg till en öde ö där de möter sig själva och varandra; minnena av familjen och uppväxten


Att gå omkring i rosa rock och vara barnskötare för en skitlön på en förlossningsavdelning är inget som Béatrice rekommenderar i Sal 2 av Julie Bonnie. Arbetsmiljön är eländig vilket gör att en skulle tacka nej till ett sådant arbete.

Att arbeta som timvikarie i en sjukhusrestaurang som den unga namnlösa kvinnan gör i Therese Bohman roman Den andra kvinnan är inget att stå efter. Hon är absolut lägst i sjukhushierarkin. 

Jenny Wrangborg skriver om hur det är att arbeta i Kallskänken

Martina, 22, berättar om hur det är att vara timanställd hotellstäderska i Marie Hermansons roman Skymningslandet

Hemmafrun Maj möter vi i Kristina Sandbergs fantastiska  romantrilogi 
Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.

Hemmafrun Barbro möter oss i Lena Ackebos nya roman Världens vackraste man. Barbro och hennes syster Mona, som varit lärare, är på Mallorca för att riktigt rå om varandra. Det går så där.

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish:
 
June 21: Top Ten Favorite 2016 Releases So Far This Year

  1. Det förlorade landskapet (The lost Landscape) 
      Joyce Carol Oates

  2. Kvinnors röster   Eva Helen Ulvros

  3. Ett helt liv (Ein ganzes Leben) Robert Seethaler

  4. Århundradets kärlekskrig. En punktroman. 
      Ebba Witt - Brattström

 

  5. Galveston Nic Pizzolatto

  6. H som i hök  (H is for Hawk) Helen MacDonald

  7. Den smala vägen mot norr (The narrow Road 
      to the deep North) Richard Flanagan

  8. Fiskarmännen (The Fishermen) Chigozie Obioma

  9. Presidentens apelsiner  (Die Orangen des 
     Präsidenten) Abbas Khider

10. En Gud i spillror  (A God in Ruins) Kate Atkinson

Frankenstein och feminismen

I lördags, den 18 juni, var det precis 200 år sedan Mary Shelley, dotter till två filosofer, feministen Mary Wollstonecraft och ateisten och anarkisten William Godwin, fick idén till romanen om Frankensteins monster. Det var egentligen lord Byron som initierade det hela genom att uppmana några av sina vänner att skriva var sin spökhistoria. Den enda som nappade var Mary Shelley. I en intressant och elegant formulerad understreckare i SvD i lördags skriver Merete Mazzarella om romanen Frankenstein och Mary Shelley. Båda har blivit vantolkade och illa behandlade i olika skeden av dessa 200 år. Vem var det egentliga monstret? Upphovsmannen eller hans skapelse? Varför såg man inte romanens uppbyggnad eller tolkade budskapen rätt? Hur kunde Frankenstein få sättas upp som teater och spelas säsong efter säsong på olika scener utan att Mary Shelley tillfrågats eller eller än mindre erbjudits ersättning? Percy Shelley var lärjunge till Marys far, William Godwin. Shelleys hustru hette Harriet. Mary rymde med Shelley och styvsystern Claire, som också var kär i Shelley, följde med av bara farten. Claire blev sedan ihop med Byron, som visserligen inte brydde sig om henne, men i alla fall lyckades göra henne gravid. Shelley hade en idé om ett kollektiv bestående av honom, Harriet, Mary, Claire och Marys halvsyster Fanny. Han bjöd också ut Mary till sina vänner. Harriet dränkte sig och Fanny tog gift. När Claires och Byrons dotter föddes såg Byron till att dottern sattes i kloster. Där dog hon ett par år senare. Mary och Percy Shelley fick tre barn som dog. De måste leva i exil i Italien för Shelleys radikala idéer. Mary Shelley har tagit mycket stoff ur sitt eget liv till Frankenstein. Till exempel hade Frankenstein och Percy Shelley många drag gemensamt. Hon ifrågasätter den enögda tron på förnuftet, teknisk utveckling och människans sätt att laborera med naturen. 
Själens nattsida: om Mary Shelley och hennes Frankenstein är titeln på en bok av Merete Mazzarella. Bokförlaget Atlantis 2014.