måndag 12 oktober 2015

Tematrio - Krig, flykt, exil

LYRANs tematrio ger oss i uppgift att berätta om människor som flyr undan krig och lever i exil.

1. Nelly Sachs flydde 1940 undan judeförföljelserna i Tyskland 1940 och kom med Selma Lagerlöfs hjälp till Sverige. Hennes Samlade dikter är en klagosång över det judiska folkets öde genom historien. Nelly Sachs tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966 med motiveringen "för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde


2.  Ryssar är sådana som gillar björkar av Olga Grjasnowa. Masja är en ung kvinna som tvingats lämna Azerbajdzjan på grund av krig. Från Tyskland är hon nu på flykt i Mellanöstern undan en kärlekssorg. Hon vet allt om språk men vad hjälper det? Hon är tolk men förstår inte världen. Hennes bäste vän gillar bara killar, den hon vill ha vill ha en annan. Hennes mamma vill bara att hon äter ordentligt. Olga Grjasnowa (född 1984) har skrivit en utvandrarroman, invandrarroman, samtidsroman.


1950 kom A Town Like Alice av Nevil Shute ut. På svenska fick den heta Fem svarta höns. Romanen handlar om krigsfångar på en oändlig vandring till ett fångläger i Singapore.  Huvudpersonen är en engelsk kvinna, Jean Paget. Hon leder en grupp med svältande kvinnor och barn. En australisk krigsfånge, Joe, hjälper dem genom att stjäla fem svarta höns från japanerna. 1956 utkom en brittisk film "A town like Alice" (svensk titel "Våld i Malaya"). 1982 visades en australisk TV-serie byggd på romanen.


söndag 11 oktober 2015

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten anordnar varje söndag en läsutmaning dom går ut på att vi bjuder varandra på smakbitar av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers! HÄR finns fler smakebitar.

Han fattade henne om axlarna och ruskade henne lite. " Du är med barn! Säg att du är med barn." Hon brast i gråt mot hans axel, men Valdemar jublade. "Det är ju fantastiskt! Du är med barn. Vårt barn." Han tog henne i famnen. Han skrattade så han tjöt.  Det var en jublefanfar. Hon tog ett steg baklänges ur hans famn. "Det går inte Valdemar!" - "Det är klart att det går! Det måste gå." - "Men Manderley Park." - Det ordnar sig. Det kommer fler filmer." - "Jag måste ta bort det." - "I helvete heller." - "Men inspelningen börjar i april. Kontraktet är praktiskt taget skrivet. Jag lovar att vi gör ett barn sen, bara inte just nu." - "Du gör inte abort. Ungen är min också. Jag tillåter det inte. Över min döda kropp att jag skulle låta dig ta bort honom." - "Nu måste vi ta oss samman. Vi sätter oss i köket och gör en lista på för och emot. Vi bestämmer det tillsammans."
De brukade göra listor på för och emot när de inte kom överens. Det var ju bara att skjuta på graviditeten ett år, vädjade hon.
.
Från sidan 77 i Berör mig inte, berör mig av Inger Alfvén. Albert Bonniers förlag.

lördag 10 oktober 2015

7 frågor

Amanda på Booksessed har satt ihop 7 frågor om böcker och läsning

1. Hur hittar du nya böcker att läsa?

Bokbloggar, radio, Tv, dagstidningar, tidskrifter, bekanta, bokhandlar,   
bibliotek

2. Hur kommer det sig att du började gilla att läsa?

Alla omkring mig läste när jag var barn. Det tryckta ordet var något väldigt  
positivt och läsning något självklart. Läsning blev tidigt mitt största intresse.

3. Hur har din smak för litteratur förändrats genom åren?

Absolut. Kärleksromaner och deckare har fått stryka på foten för romaner
om kvinnors liv, romaner från andra delar av världen, reseskildringar,
böcker om Japan, trädgårdsböcker, kokböcker (kul att läsa)

4. Hur ofta köper du böcker?

Alldeles för ofta. Men jag lånar många fler.

5. Hur kom det sig att du började bokblogga?

För att hålla ordning på mitt läsande

6. Hur reagerar du om du inte tycker om slutet på en bok?

Jag blir sur. Det kan påverka min uppfattning om hela boken. Såvida jag 
inte så småningom kommer fram till att författaren hade rätt .
 

7. Hur ofta bläddrar du fram och smygtittar på slutet av en bok?
Never!

fredag 9 oktober 2015

Läs en novell. Punkt 2

Det här med novelläsning går som på räls! Plötsligt stod jag på perrongen och väntade på försenade tåg. Då och då måste jag byta perrong, men jag hade en behändig Novellix - novell i handen så jag tog hela debaclet med jämnmod. Och vips! var Farväl, mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist läst. Det är en sorglig historia om Anita som sitter i ett amerikanskt fängelse, CCWF, Central California Women´s Facility, State Prison. En förstår att hennes brott är allvarligt. Hon är kedjad och sitter på livstid. Rumskamraten Ana, som också är Anitas flickvän, ska friges, och båda är förtvivlade. Anita som är femton år äldre än Ana inser att deras relation är omöjlig medan Ana vägrar att inse faktum. Novellen bygger mycket på motsatser; både - och. Vi - de, fångarna - vakterna, innanför murarna - utanför, grova brottslingar - men också döttrar, fruar, mammor. Anita upplever ensamheten som ett fängelse i fängelset. Och hon byter så att säga det ena beroendet mot det andra. Jag associerar till Kvinnofängelset, Orange is the new black och Annica Östberg. Några av kvinnorna sitter i fängelse efter att egentligen bara ha försvarat sig mot manligt våld. Den här Novellix-novellen kommer att diskuteras med författaren under brunchen på Bokens dag i Hässleholm lördagen den 24 oktober. Novellen igår i priset när man köper biljett.
Därmed prickade jag av punkt nr 2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll i
Ugglan & Bokens  läsutmaning.

torsdag 8 oktober 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven H


 I enligt O:s läsutmaning Kvinnoalfabetet har vi nu kommit fram till bokstaven H

1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på H.
Carola Hansson är jag riktigt förtjust i. Hon är författare, översättare och dramaturg och har doktorerat på tidig rysk modernism. Carola Hansson har bland annat skrivit tre romaner om familjen Tolstoj; Andrej, Med ett namn som mitt och den alldeles nyligen utkomna Masja.


2. Vilken prisvinnande kulturell kvinna med för- eller efternamn på H tycker du är väl värd sitt pris?
Det får bli rumänsk - tyska författaren Herta Müller som fick nobelpriset 2009 med motiveringen ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på H som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Hyacinth Bucket är ju det spontana svaret, tänker jag först, men Patricia Routledge börjar ju inte på H så jag väljer istället Hanna Schygulla, tysk skådespelare som medverkade i en rad Fassbinder - filmer, som till exempel Petra von Kants bittra tårar, Maria Brauns äktenskap och och den absolut fantastiska TV - serien Berlin Alexanderplatz.
 
4. Vilken kvinna med för- eller efternamn på H är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?
Elisabeth Hjorth, född 1975, doktorand i etik vid Uppsala universitet. Hon skriver både lyrik och prosa och i höst kommer hennes doktorsavhandling med den titeln Förtvivlade läsningar: litteratur som motstånd &; läsning som etik

onsdag 7 oktober 2015

Läs en novell

Nu prickar jag av punkt 4 Läs en novell som är publicerad 2015 i novellutmaningen på Ugglan & Boken. Den kommer ifrån Stina Stoors debutbok Bli som folk. Underbar titel! Jag känner igen novellen Gåvan som vann Sveriges Radios novellpris 2013. Inledning: "Hon är som två sockerbitar ungefär, men nalta platt." Novellen Ojura finns utgiven av Novellix
Det finns ett hem dit stormens brus är titeln på novellen jag presenterar här. Perspektivet är Tommys; han som ska konfirmeras till sommaren. Eftersom morfar ska begravas har han fått sin nysvartkostym med kuddar inuti redan nu och håller på att kvävas av slipsen. Mormor är hämtad från hemmet och undrar vad som försiggår. Tommy och hans far har kvitterat ut moster Iris ifrån dårhuset. Hon har lång, ljus utväxt och röker Camel överallt och närsomhelt, till och med under själva begravningsakten. Morsan är en idiot och prästen pratar strunt om Jesus och den yttersta dagen. Morfars flamma Gun sitter längst bak i kyrkan och under psalmsången är det hon som hörs mest. Det blir Tommy som åker med Gun till Ledåsjön för att hämta hem morfars Zündapp. På några få sidor och med minimalt antal ord berättar Stina Stoor på ett oefterhärmligt sätt en familjs historia. Tonårspojken scannar av omgivningen och avlyssnar falska toner och känner mest leda och förakt, men ser med försiktig optimism på utsikten att få en moped.
Stina Stoor föddes i Bjurholm i Västerbottens län 1962. Hon tillhör den samiska släkten Stoor.

tisdag 6 oktober 2015

hausfrau

Husfrau av Jill Alexander Essbaum beskriver en amerikanska i Schweiz. Anna Benz är trettiosju år. Hon är gift med schweiziske Bruno och de har tre barn. I nio år har hon bott i Dietlikon, en mindre förstad till Zürich, men hon känner sig inte hemma. Äktenskapet är inte heller så lyckat. Bruno är mest sur och ser henne inte riktigt. Svärmodern, Ursula, är måttligt förtjust i sin svärdotter. Anna har inga nära vänner men hon går till en jungiansk terapeut som strösslar snusförnuftiga råd över henne. Terapeuten känner att hon inte når fram till Anna, som inte är sanningsenlig mot henne. Anna självmedicinerar med sex. Hon har väldigt lätt att få kontakt med män och från en första kontakt är det inte långt till sexet. En av dessa män tror hon sig älska. Kanske för att det var han som lämnade henne. Och kanske för att deras bekantskap blev så kort men ändå satte sina spår. Anna är underligt passiv. "Ledan bär henne genom dagarna liksom tågen." Hon är som en roddbåt utan åror på havet. Både Bruno och terapeuten vill få henne mera delaktig i det dagliga livet. Anna går nu på en kurs i tyska för att riktigt lära sig språket. Därefter återstår ju att lära sig Schwyzerdütch. Hon inser språkets betydelse för identiteten. En kan ju tycka att insikten kom sent. När maken uppdagar hennes otrohet hjälper inga språkkunskaper. Bruno Benz är obeveklig.
Jag var lätt förströdd när jag började läsningen, men efter hand väcktes mitt intresse ordentligt. Hur skulle detta sluta? Romanen är full av själva Schweiz, men det gillar jag. En ser det Anna ser och gör de iakttagelser hon gör. Avsnitten som beskriver Annas möten med män är explicita och ganska våldsamma och råa. Med tiden inser jag att det är så Anna vill ha det. Hausfrau väcker allt fler tankar, som till exempel på Anna Karenina och Madame Bovary. Slutet tolkar jag på mitt eget sätt. Men jag kan tänka mig att andra läsare kan se det på annat sätt.