Dagens namn är Iris. Iris är för mig en tidig favoritförfattare, nämligen Iris Murdoch 1919 - 1999. Hon var gift med litteraturkritikern och professorn John Bayley som gick ur tiden i januari i år. De levde i ett mycket säreget äktenskap; en blandning av hög intellektuell nivå och barnslig fnissighet. John Bayley beundrade Iris Murdoch väldigt mycket och har skrivit flera böcker om äktenskapet. Hon hade kärleksaffärer vid sidan av med både män ( t. ex. Elias Canetti) och kvinnor, men det tolererade John Bayley. Han skötte hustrun kärleksfullt när hon drabbats av Alzheimers sjukdom. Hans rörande bok om den här tiden, Iris. En sorgesång, har också blivit Oscarsbelönad film.
The Sandcastle (tillägnad John Bayley) stod på kurslistan i någon del av engelskstudierna och jag vet att jag läste åtskilliga romaner mer. Många är översatta till svenska. När jag nu letade i hyllan hittade jag ett flertal titlar som jag faktiskt glömt bort att jag ägde. Det är så klart bara en bråkdel av hennes utgivning. Utöver de psykologiska romanerna har Iris Murdoch har också skrivit filosofiska verk, skådespel, noveller och lyrik.
Under the Net 1954 (to Raymond Queneau)
The Flight from the Enchanter 1956 (to Elias Canetti)
The Sandcastle 1957 (to John Bayley)
The Bell 1958 (to John Simopoulos)
The Unicorn 1963 (to David Pears)
The Italian Girl 1964 (to Patsy and John Grigg)
The Sea, the Sea 1978 (to Rosemary Cramp; belönad med the Booker Prize)
Årets Katapultpris för bästa debut går till Agnes Gerner för diktsamlingen Skall. Motiveringen lyder: "För det sätt på vilket Agnes Gerner i
diktsamlingen 'Skall' sjunger om sorg, födelse och död. Hennes poesi
påminner oss om förbindelsen mellan människa och djur: råttans gnagande,
hästens andedräkt och rävens tassande i oss."
Agnes Gerner är född 1984 och arbetar som bibliotekarie i Stockholm. Katapultpriset på 40 000 kr delas ut av Sveriges författarförbund
Jag tycker att texten som står på Adlibris är så bra så jag lånar den: " Agnes Gerners dikter fångar en förlust som svänger svansen över stolar,
bord, porslin och äter allt i sin väg, som fortgår när åren blir tyngre
och snabbare, när barnet växer ifatt och förbi. Men i naturen slår
hjärtan, tassar spelar, bark bågnar, det hackas och ruvas, förnyelsen
pågår. Skall är en bok om människoblivande och djurblivande, om
sorg och liv, berusning och kärlek. Om att, som slutmeningen lyder:
"kräva ett liv som väger upp för döden". Agnes Gerner är också nominerad till Borås Tidnings debutantpris. Jag tycker mycket om Skall.
Den rosa kappan
borde ha svepts omkring dig, höljt dig
i ett moln av fuchsia
Vi borde ha haft överseende
med att den skar sig mot rosorna, att den var
alltför varm i den trånga kistan
Istället blev det
din lila klänning med svarta prickar,
din lila klänning med svarta prickar,
skräddarsydd,
en underjordisk uniform