Sommaren utan regn

"Konstigt väder skapar konstiga beteenden" sägs det i Sommaren utan regn av Maggie O´Farrell, Etta förlag i översättning av Malin Bylund Westfelt. Jag tror nog att det som händer i romanen hade hänt även om inte juli 1976 hade varit så rekordvarmt. Familjen Riordan i London, bestående av mamma Gretta, pappa Robert, Michael Francis, Monica och Aoife. Dessutom finns sonhustrun och Monicas andre man, Joe, och hans två döttrar som inte gillar Monica. Aoife har rymt till New York och lever ur hand i mun tillsammans med kackerlackor och möss i ett minimalt rum där badkaret och köksbordet är en och samma möbel och sängen fälls ut ur ett skåp. Men hon har pojkvännen Gabe som hon tror att hon kanske tycker om. Alla har de hemligheter för varandra och saker som de inte vill tala om. Allt ställs på sin spets när fadern sin vana trogen ska gå ut och köpa kvällstidningen men sedan inte kommer tillbaka. Modern kallar hem sina barn. Döttrarna är inte on speaking terms och sonen fruktar att hans äktenskap är på upphällningen. Gretta får ett samtal från Irland. Någon tror sig ha sett Robert. Och det vore inte så konstigt eftersom både Gretta och Robert kommer därifrån. Hela familjen åker dit. Flera familjehemligheter kommer i dagen. Syskonrelationerna skildras utmärkt. De intar sina ursprungliga positioner i förhållande till varandra. Och till modern. Monica och Gretta har alltid stått i ett väldigt nära förhållande, och när Gretta avslöjar sina (och Roberts) länge och väl dolda hemligheter är det Monica som tar särskilt illa vid sig. Gretta är en oförutsägbar naturkraft; överviktig och tablettberoende, men oemotståndlig i all sin absurditet. Även om mycket ordnar upp sig på slutet har jag flera frågor att fundera vidare på. Sommar utan regn är lättläst utan att vara lättviktig; psykologin bär upp mycket och dessutom finns det en spänning som gör Sommaren utan regn till en bladvändare.

Nyfiken på

Morgondagens sommarvärd är scenografen och kostymören Gunilla Palmstierna - Weiss, född i Schweiz 1928. Hennes nyutkomna memoarer har titeln Minnets spelplats, Albert Bonniers förlag 2014. Gunilla Palmstierna - Weiss är alltså 84 år och vilket intressant liv hon har levt! Och så många intressanta människor hon mött! Den tyskfödde författaren, illustratören och regissören Peter Weiss fick fly Tyskland under kriget och hamnade så småningom i Sverige. Gunilla Palmstierna - Weiss och Peter Weiss blev man och hustru och arbetskamrater. De fick dotterna Nadja 1972. Jag förväntar mig mycket av morgondagens Sommar i P1.

I skuggan av blåregnet

Ett uråldrigt blåregn (det som syns på bilden har ännu inte vuxit ur barnskorna) har en central plats i Skuggspel av Pierre Magnan. Den kom ut 1984 på Bra böcker pocket och är översatt av Sonja Berg Pleijel.  Platsen är Sisteron i bergstrakterna i Provence. Det är den miljö Pierre Magnan vanligen väljer i sina mycket spännande kriminalromaner. Den ingår organiskt i själva spänningen. I Skuggspel är den romantiske kommissarie Laviolette på konvalecens efter en ljumskbråcksoperation i sin sommarstuga i närheten av Sisteron. Under en friluftsteaterföreställning en julikväll begås ett mord. Laviolette blir mer eller mindre motvilligt indragen i utredningen. Ännu ett mord begås och så ett till. Laviolette blir alltmer fängslad av hela den märkliga historien som visar sig ha  sina rötter i händelser under andra världskriget. Någon har ruvat på hämnd under trettio år. Men vem är denne någon? Spåren leder än hit än dit och inte förrän alldeles i slutet av romanen får man svaret. Rasslandet i blåregnet och doften från blomklasarna är vad Rogeraine Gobert noterar där hon ligger ensam i sitt rum i det stora ödsliga huset;  förlamad i benen och med alla sinnen på helspänn i väntan på mördaren med en blank engelsk armépistol som enda sällskap.

Krigets kvinnor

Idag skriver Carina Burman en artikel i SvD krigets kvinnor. Hon cyklar vidare i Flandern och besöker krigskyrkogårdar och museer. Alla britter har ett förhållande till första världskriget, det första moderna kriget. I Ypres har man byggt enslags triumfbåge, Meninporten, till de fallan samväldessoldaternas minne. Varje kväll kl 20 hålls här en minnesstund och unga brittiska kadetter bildar hedersvakt. Kvinnorna befann sig i nära anslutning till fronten som sjuksköterskor och ambulansförare. Vera Brittain hette en poet, feminist och pacifist som just var ambulansförare. Hennen självbiografi, Testament of Youth,  kom ut 1933; ny upplaga 2014. Hon har också skrivit Storm över England, 1941. Kvinnorna förekom ju också i skönlitteraturen. Siegfried Sassoons faster, till exempel, älskade sin trädgård och sitt fosterland. Anthony Quinn lyckas i Half of the Human Race från 2011 behandla kriget, cricket och suffragetterna. Pat Barker skrev The regeneration trilogy och William Brodrick om desertörer i A whispered Name. Jacqueline Winespear´s Masie Dobbs låter den käcka Masies fästman ligga på fältsjukhus. Robert Ryan skriver Dead man´s land om doktor Watson som tjänstgör som fältläkare efter det att Sherlock Holmes blivit biodlare. Dr Watson konstaterar att ingenstans är det så lätt att dölja ett mord som vid fronten. Man ser inte skogen för bara trän. Förmodligen kommer vi att få se ett ökat intresse för Första världskriget. Nya rön görs hela tiden.                                                   

Idag för 100 år sedan

Idag för 100 år sedan förklarade dubbelmonarkien Österrike Ungern Kungariket Serbien krig. Minnet av kriget lever i Flandern, skriver Carina Burman idag i en artikel i SvD. Hon har cyklat runt i Ypres och besökt krigsminnen, framför allt mängder av gravfält, stora, små, centrala och mera svåråtkomliga. Hon redovisar också den litteratur hon läst i ämnet, bland annat flera stora poeter till exempel Siegfried Sassoon. Korset och vallmon har blivit sinnebilden för de stupade i Ypres och sätts på gravarna av tillresta anhöriga.
Sassoon nämns också av dagens utmärkt pedagogiska  sommarvärd Anna von Bayern, som är politisk journalist på Europas största tidning Bild am Sonntag och prinsessa.

An old French Poet
When in your sober mood my body have ye laid
In sight and sound of things beloved, woodland and stream,
And the green turf has hidden the poor bones ye deem
No more a close companion with those rhymes we made;

Then, if some bird should pipe, or breezes stir the glade,
Thinking them for the while my voice, so let them seem
A fading message from the misty shores of dream,
Or wheresoever, following Death, my feet have strayed.

Dagens sommarvärd: Åsa Larsson

Dagens sommarvärd i Sommar i P1, Åsa Larsson, är skattejurist och författare. Hon växte upp i Kiruna och bor nu i Mariefred. Hon berättar om sina föräldrar och morföräldrar och deras kamp mot Jante-lagen och den stränga religiositeten i Tornedalen. Modern möter den stora kärleken i en annan kvinna. Åsa Larsson blir frälst och ber till Gud att modern måtte frälsas från sin sjukdom. Vidare om den tidiga läsningen och faderns förbud mot skräplitteratur som Enid Blyton. Men hemma hos väninnan Anna - Lena kan flickorna frossa i Harlequinböcker och Vita biblioteket. Hon talar om sig själv i tredje person, Författarinnan, med flera delpersonligheter med rosetter på svansarna. På höga deckardrottningklackar åker hon till Paris och håller en bok i handen mot sin rädsla och upplever ensamheten på hotellrum. Och så vidare. Intressant.
I sommarbokhyllan hittar jag Solstorm, Åsa Larssons prisbelönta debut från 2003 och Tills dess din vrede upphör- titeln är ett citat från Jobs bok i GT - kom 2008 och har också kammaråklagare Rebecka Martinsson och polisinspektör Anna-Maria Mella i huvudrollerna. Åsa Larssons deckare utspelas i och om kring
författarens hemtrakter Kiruna.  
Till offer åt Molok, Åsa Larssons senaste deckare, fick Svenska deckarakademiens Pris för årets bästa svenska deckare 2012.

Aptitretare

I Liknöjd fauna . Dikter av Aase Berg (Albert Bonniers förlag 2012) bestämmer sig en grupp hönor med hybris och dyslexi i protest mot den kapitalistiska apokalypsen " att vi ska ha ett nytt, hierarkiskt samhälle med välutrustade pengar och känslor. Men det går inget bra. Tuppen är dålig, aktierna dimper, dimensionerna dör och jorden är platt." Så står det på omslagsfliken.
Jag läser vidare:
Arg dammtuss
ser rött
Nu jävlar
-
Samhörighet betyder
att alla lyssnar
inte på varandra
bara samtidigt
-
Rävarna flockas
Råvarorna fraktas
Allt ordnar sig
alltid
men djupfryst
-
"Mötesplats"
betyder inte 
att man umgås
utan att man
ska förbi varandra
utan trubbel
-
Rules,
boundaries
and limitations

Don´t mess with nature 
Then nature won´t mess
with you
-
Läs hela!