Bokbloggsjerka 20 - 23 december

Annika ger oss ej rejäl uppgift i sin BOKBLOGGSJERKA 20 - 23 december 
Vi ombeds avlägga bokliga löften för 2014. 
I länken ovan finns reglerna för jerkan
Efter att ha funderat på saken tror jag att jag instämmer med  Ugglan &  boken. Varför välja när man kan ta allt?
Jag tänker också läsa "brett", klassiker, nytt, bortglömt, från jordens alla hörn på engelska, danska, norska, svenska och eventuellt - mycket eventuellt - tyska.
Jag ska dock försöka lägga till lite mer litteratur från Afrika. Det har blivit mycket Asien på senaste året.
Lyrikläsningen borde bättras på liksom serieläsningen. I övrigt ska jag försöka ha ögonen öppna för det som kommer i min väg på olika sätt. Litteratur träffar man ju på överallt också där man minst väntar sig det.
Någon sorts registrering av allt vad jag läser vore också önskvärt såväl som listor över böcker som jag har för avsikt att läsa.
Ett effektivt system för hanteringen av recensionsklipp borde utarbetas. Det blir kanske inte just i år, men tål att tänkas på.
Hur ska det vara med bokinköpen? Gäller några restriktioner?
Svar: Ett bestämt NEJ! Böcker ska man unna sig. Och andra

Skånes egen Jane Austen

När jag läser om Skyttes på Munkeboda. Hemliv i Skåne 1830 (1897) av Mathilda Malling (1864 - 1942) slås jag av likheten med en annan roman  som jag nyligen läst om, nämligen Förnuft och känsla (1811) av Jane Austen.
Mathilda Malling föddes på Oskarsfarm utanför Sösdala inte långt ifrån Hässleholm. Som gift hamnade hon i Danmark där hon också slutade sina dagar.
Mathilda Malling skildrar en familj på landet med tre döttrar där åtminstone två är i giftasåldern.
Detta engagerar naturligtvis speciellt den myndiga modern. Majorskan Charlotte Skytte är den som styr huset, familjen och tjänstefolket med fast hand. Majoren brummar i bakgrunden.
Till huset kommer  en ung vacker officer, löjtnant Joachim Skytte, kusin till flickorna, för att gömmas och glömmas efter en skandal vid regementet i Stockholm. Det går naturligtvis på tok. Mellandottern Agneta, den platinablonda, brunögda, väna, blir handlöst och ohjälpligen förälskad. 
Nu är det bara det att föräldrarna lovat bort henne till den tyste baron Nils Stjerne på Marieholm. Det är ett gott och vettigt gifte och Nils Stjerne är mycket förälskad i Agneta. Visserligen är svärmor inte att leka med, men det är ju sådana smällar man får ta.
Den äldre, mera alldagliga systern,  Karin Maria, är en klok och förnuftig flicka och Beata, som är yngst, ser, hör och agerar go-between.
Mathilda Malling har samma sätt att iaktta och skildra människor som Jane Austen. Och de cyniska resonemangen kring kärlek och äktenskap är likartade. I Skyttes på Munkeboda används till och med ordet cynism. Människor förskönas inte; varken till det inre eller det yttre.
Däremot tycker jag att flickorna i Mallings roman har lite mera svängrum än systrarna Dashwood. Och det är mera folklivs- och tidsskildring i Skyttes på Munkeboda. 
Jag har sagt det förut men jag säger det igen. Mathilda Malling är underskattad.

Nya mord i Hagfors

 

En rad märkliga mordbränder skakar Hagfors. Petra Wilander, polis, och Magdalena Hansson, energisk journalist på Värmlandsbladet, blir djupt inblandade. Liksom i Ninni Schulmans första roman, Flickan med snö i håret, förs handlingen i 

Pojken som slutade gråta framåt genom en sorts växelsång mellan Petra och Magdalena. 

Till polisens stora förtret ligger Magdalena ofta steget före. Det finns också kursiverade avsnitt där offret (förstår man så småningom) berättar sin historia. 

Tonårens ensamhet och vuxenblivandets svårigheter är ett viktigt motiv i Pojken som slutade gråta.

Kärleksbekymmer, känslan av att vara annorlunda och drogproblem drabbar oavsett föräldrarnas klass- och yrkestillhörighet. Föräldraskap är ett annat motiv. Ninni Schulman är lyhörd för hur svårt det kan vara att vara förälder.

Jag tycker att Pojken som slutade gråta är en välskriven och spännande kriminalroman.

Alla dras med sina speciella svårigheter i livet. Det gäller att i görligaste mån få ihop privatliv med yrkesliv. Ingen vet vad som rör sig i någon annans innersta även om det gäller någon man tror sig känna väl. Det får Hagforsborna erfara med råge.

I juletid

En jordisk familj i ett jordiskt hus,
under lumalampans mysterieljus
där rökskyar ringla lätta,
de bänka sig tungt tillrätta.
De bänka sig tungt vid bord och spis
vid mumma och lutfisk, rotmos och gris.
På fädrens vis
de äta sig stadigt mätta,
ljuvligt och gruvligt mätta.
Allt sker till den nyfödde frälsarens pris
varom änglar i plast berätta.
En jordisk familj i ett jordiskt hus
ger föga stort att beskåda.
Vår herre däruppe i rymdens brus
månde väl därför råda -
Vår herre däruppe som tänder
stjärnornas fladdrande bränder

Nils Ferlin

Tematrio - Julklappstips

LYRAN
ger oss i uppdrag den här veckan att ge bort tre julklappsböcker.
Ingen jul utan julklappsböcker! Och det är jätteroligt att tänka ut rätt bok till rätt person.
 

Min första julklapp är Maria Ekmans nyöversättningen av Övertalning av Jane Austen.
Det är en mycket tilltalande bok både till form och innehåll.

Expeditionen: min kärlekshistoria av läkaren och författaren Bea Uusma är min andra julklapp.Ett mycket säreget företag som rotts iland med bravur.

Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson blir min tredje julklapp. 
En intressant iakttagelse av det här med kärlek. Eller vad det nu är.
Mycket lämplig som diskussionsunderlag.

Mordiskt nyår i Hagfors

Med senaste Books & Dreams följde en liten Månpocket, Flickan med snö i håret av Ninni Schulman.Hon är journalist och författare och detta är hennes debutroman från 2010.
Idén fick Ninni Schulman sedan hon yrkesmässigt kommit i kontakt med trafficking.
Två mycket unga flickor hittas döda i trakterna kring Hagfors i Värmland. Det är vinter, mycket snö och väldigt kallt. Den ena flickan verkar inte vara saknad av någon; den andra har föräldrar som anmäler hennes försvinnande ganska tidigt.
Den underbemannade polisen arbetar för högtryck och journalisten Magdalena Hansson på Värmlandsbladet följer fallet med (irriterande, skulle polisen säga) stort intresse. Men hon visar sig vara orädd intill dumdristighet och har bra förslag.
Magdalena har flyttat till Värmland från Stockholm för att erbjuda sin son, Nils, en bättre uppväxtmiljö. Ludvig, Magdalenas frånskilde man, har synpunkter på flytten.
Polisan Petra Wilander har lovat familjen på heder och samvete att trappa ner på arbetet. Men fallet med de döda unga flickorna jagar både Magdalena och Petra vidare.
Så småningom visar det sig att i de små idylliska samhällena i trakterna av Hagfors döljer sig avgrunder av mänsklig - eller snarare omänsklig - ondska. Inte alla är de gemytliga grannar de verkat vara. Det är faktiskt riktigt spännande. Jag misstänkte flera personer, men inte den det till slut visade sig vara. Det är välskrivet och spännande och när jag väl vant mig vid det grådaskiga papperet och den fjuttiga stilsorten forcerades läsningen snabbt.
Nu köar jag på biblioteket för Ninni Schulmans roman nr två, Pojken som slutade gråta från 2012 och bok nr tre som just kommit ut, Svara mig om du kan, 2013. Jag är nr 40 i kön...
Lite kul att läsa en bok som jag nog aldrig läst om jag inte hade fått den på köpet...

Bokbloggsjerka 13 - 16 december

I sista minuten: Veckans bokbloggsjerka handlar om att ange sin favoritförfattarduo alternativt en favoritförfattare som också skriver  under  pseudonym.
Läs reglerna på Annikas litteratur - och kulturblogg
HÄR
Jag känner till en hel del författarpar  men inga som är mina favoriter. Möjligtvis skulle jag kunna säga  Maj Sjöwall och Per Wahlöö och deras gemensamma kriminalromaner.
 En favoritförfattare som också skriver under pseudonymer är Joyce Carol Oates. Rosamund Smith och Lauren Kelly är hennes alternativa namn.
Ruth Rendell/ Barbara Vine är en annan favoritförfattare. 
Tre andra favoriter sedan gammalt är Anne Brontë/Acton Bell; Charlotte Brontë/Currer Bell; Emily Brontë/Ellis Bell