Tematrio - Crossover

 

Lyrans 
uppgift v. 6 är att tipsa om böcker som kan intressera såväl unga som lite äldre. Jag funderade länge, men nu har jag bestämt mig för några författare som jag tror/vet fungerar
Haruki Murakami, Kafka på stranden.
Murakamis böcker fascinerar många -  unga som äldre.  Man stiger in i hans världar och vill stanna kvar och inte bli störd av ovidkommande saker.

Serien om Charlotte Löwensköld (Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld, Anna Svärd) av Selma Lagerlöf har ju åtskilliga år på nacken, men jag vet att den kan fascinera även nutida unga läsare. Charlotte Löwensköld är inte svår att identifiera sig med även om hon levde i en annan tid och under andra förhållanden. Detsamma gäller för övrigt många andra klassiker.
Kupé nr. 6 av Rosa Liksom
En fascinerande tågresa från Moskva till Ulan Bator. En ung flicka med kärleksbekymmer delar kupé med en medelålders, råbarkad man på väg mot ett arbete i Ulan Bator
Han pratar och dricker och hon lyssnar och tänker medan de tillryggalägger mil efter mil av den transsibiriska järnvägen. Mannen berättar om sin familjehistoria och genom den skildras ett stycke rysk nutidshistoria. 
Perspektivet är flickans.

Apropå jerkan 1 - 4 februari

Mia Hansén 
efterlyser bilder med anledning av  Annikas bokbloggsjerka 1 - 4 februari
som handlade om saker vi samlar på med anknytning till litteratur.
Jag rotade fram några exempel.
Bakre raden från vänster: Celine - mugg, hisklig bokhylleram, The Common Reader - mugg.
Främre raden: Örhängen med skrift på gulnat papper, behändig läslampa att montera direkt på boken, halsband med H C Andersens profil, bokmärkesuggla, två andra bokmärken och favoritbokmärket som är ett (tovat?) smultronstrå.

Några saker med anledning av mitt stora intresse för Thomas Hardy.
Underst ligger en detaljerad karta över Thomas Hardys Wessex.
En Journal från The Thomas Hardy Society, bilder från Bockhampton och Dorset, Thomas Hardys arbetsrum, Thomas Hardy och hans andra hustru Florence Dugdale samt en Naxos - skiva med
Thomas Hardys Winter Words. Poetry & Personal Writings

Literary Knits

Nikol Lohr: Literary Knits: 30 Patterns Inspired by Favorite Books
Man hittar allt möjligt i den här roliga boken. Tips & tricks, vad the knitting bag bör innehålla (som till exempel en nagelfil och en massa små saker som jag inte vet vad det är men som säkert är bra att ha), special tecniques, recommended reading, abbreviations, pedagogiska bilder, yarn and material sources. Ja, det är riktigt gediget. Men så är hon ju proffs också Nikol Lohr
Själva mönstren då? Tja, roligare än vackra, kan jag tycka.
Och absolut ingenting för nybörjaren (utom sockor och vantar, kanske)
Här några exempel på litterära gestalter som utrustats med lämliga persedlar.
Daisy i The Great Gatsby har fått en cloche (se bilden!);
Dorian Gray ett par fingerless gloves;  
Galadriel i Sagan om ringen har inspirerat till en klänning med huva och
Anne på Grönkulla en puff-sleeve top.
Systrarna i Little Women har fått vantar i olika mönster;
Lilla huset på prärien har inspirerat till en västklänning;
Jane Eyre får en sjal (så klart)
Elizabeth Bennet i Pride and Prejudice en Summer Blouse.
Jag fastnade för John Thorntons halsduk eftersom jag just lyssnar på

Skriet från vildmarken av Jack London.

Bilden är lånad från boken Literary Knits 

Samernas nationaldag

Idag firar samerna i Sverige, Finland, Norge och Ryssland = Sameland sin nationaldag till minnet av den första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

Den samiska flaggan invigdes vid samekonferensen  1986.

Samiskan är ett av de officiella minoritetsspråken i Sverige.

Skulle vilja dö

som jag levat

försvinna bland viddernas vindar

förvandlas till fåglarnas sång

Över Ádjagorsa svävar en fjällvråk

seglar med vinden

Nils - Aslak Valkeapää (1943 - 2001)

Nils - Aslak Valkeapää hade många strängar på sin lyra. Han lyfte fram jojken och moderniserade den; han målade  och han skrev dikter.

Vidderna inom mig kom ut 1987.

För diktsamlingen Solen, min far fick han Nordiska rådets litteraturpris 1991

 

 

En klassisk vildmarksroman

 

Det var  länge sedan jag läste något av Jack London.
Nu råkade det bli så att jag lånade hem en CD - bok,  
Varghunden, av Jack London.
Och vad mera är - jag lyssnade på den med stor förnöjelse -  trots en teatralisk uppläsning som - i mitt tycke - rimmade dåligt med texten.
Vildmark, kyla, snö; människan i kamp med naturen. Vargar, hundspann, guldgrävare, lägereldar. Här överlever endast de mest lämpade.
Det är männens värld helt och hållet. Inte en kvinna så långt ögat når.
Inte förrän i San Francisco, vill säga.
Miljön är Yukon i Kanada alldeles på gränsen till Alaska. Tiden är 1890 - talet, guldrushens dagar..
White Fang kom ut 1906 och redan 1908 fanns Varghunden på svenska.
Varghunden Vittand är "huvudpersonen" i boken, men berättelsen börjar tidigare än så. Vittand är hälften varg hälften hund. Han lever ett hårt och växlingsrikt liv i vildmarken, som slädhund, som kamphund och slutligen som självutnämnd bodyguard åt Weegan Scott, som slutligen blivit hans älskade herre.
Jack Londons framställning av varghunden och hans liv, instinkter och
trofasta lojalitet mot den som förtjänar det fängslar.  
Beskrivningen av hur vargar rör sig, de sluga jaktmetoderna, tålamodet, skillnaderna mellan hundars och vargars beteende - allt verkar skildrat av någon med kunskaper. Och han är en god berättare, Jack London.

Jack London föddes i San Francisco 1876 och prövade en mängd olika sysselsättningar - bland annat var han guldgrävare - innan han blev författare; en mycket framgångsrik sådan.. Förutom vildmarksromaner skrev han också samhällskritiska. Det var vildmarksromanerna han blev mest känd för.

Varghunden får komma med i LYRANS KLASSIKERUTMANING

Omatsu - en gatusångerska

Under 1870 - talet växte det fram en sorts populärlitteratur i Japan motsvarande ungefär vår tids chic - lit. Den handlade ofta om farliga kvinnor och hade ursprungligen en verklig händelse som utgångspunkt.
Dokufun, d.v.s. den farliga kvinnan står utanför samhället och utgör en fara. 
Bestsellern Gatusångerskan Omatsus äventyr har däremot ingen verklig händelse i botten, men är utrustad med många rafflande ingredienser och ger dessutom en kulturhistorisk bild av Japan i brytningstiden mellan shogunatet som tog definitivt slut 1886, och Meijiperioden.

Omatsu är kastlös, en hotfull ickemänniska. Hon är osedvanligt vacker och har lätt att förvrida männens huvuden
Den blev sin upphovsmans, Hikosaku Kubota (1846 - 1898, enda stora framgång. Först gick den som följetong i en tidning. Sedan kom den ut som bok i tre delar. Och nu är den översatt till svenska som enda främmande språk. Ellerströms är förlaget. Översättning, inledning och noter: Ulla Frid, Staffan Lindström, Eiko Nordlander och Marie Söderberg, japanologer vid Stockholms universitet och Japaninstitutet på  Handels. 
Boken är också illustrerad med träsnitt
Läs Monica Braws intressanta artikel om gatusångerskan Omatsu  HÄR

Socialisationen av Ove

En man som heter Ove av Fredrick Backman blev en glad överraskning.
Torsten Wahlund läste.
Till en början blev jag bekymrad för Ove. Rigid och gnetig går han sina inspektionsrundor; grumpy och missnöjd med allt och alla.
Han är ju helt klart deprimerad. Och han har faktiskt anledning att vara det.
59 år, övertalig på arbetet; änkeman och vänlös.
Han hatar vita skjortor och byråkrater; läkare och sjukvårdspersonal och för oändliga papperskrig med dem. Men inget hjälper. Övermakten är alltid för stor. Ove rasar och känner sig förödmjukad.
Det förflutna varvas med det närvarande.
Hans älskade Sonja såg kvaliteter hos Ove som inte många andra kunde locka fram och hon visste hur hon skulle handskas med honom. Efter olyckan undervisade hon bråkiga barn som hade läs- och skrivsvårigheter och fick dem att läsa Shakespeare och älska henne.
Olyckan kostade dem också deras ofödda barn,
En katt tyr sig till Ove som egentligen hatar katter.  Men katten nästlar sig in och får heta Ernest efter Hemingway som Sonja var mycket förtjust i.
Ernest blir Oves ständige följslagare och samtalspartner.
Ove förfasar sig över mycket som är nytt i tiden. Och alla dessa nya konstiga människor som flyttar ut och in i radhuskvarteret med hundar som kissar i Oves rabatter.
Men det finns ett par andra kvinnor utöver Sonja som kan hantera Ove. Den ena är en höggravid kvinna i kvarteret som har två flickor och en lufsig man som visar sig heta Patrick, Och så den lilla fllickan på tre år som tycker att Ove är jätterolig Familjen räknar in Ove som en resurs.
Med jämna mellanrum bestämmer sig Ove för att ta livet av sig. Det räcker nu. Han vill träffa älskade Sonja. Men varje gång han ska skrida till verket händer det något som gör att han kommer av sig. Ilska är ett verksamt medel. Och när det kommer vita skjortor för att föra grannen och trätobrodern Rune till något hem trots att Runes hustru Anita sätter sig emot det mäste Ove ställa undan bössan och ta itu med saken på allvar.
Han börjar motvilligt intressera sig för människorna omkring sig. Och de vänder sig till honom för råd och hjälp. Ove är sträv och suckar, men ställer upp och öppnar sitt hem för bögpersonen som blivit utkastad av sin far.

Det här är en bok med mycken människokännedom, humor och värme. Jag tyckte mycket om den. Och den är välskriven. Rätt ska vara rätt.