Litteratur för amatörer

Agneta Pleijel har skrivit om litteratur i nära nog 50 år. 
I Litteratur för amatörer väljer hon bland sina artiklar, dagsrecensioner, föredrag, intervjuer och essäer främst om svenska författarskap. 
Urvalet speglar personliga preferenser. Så har till exempel  Birgitta Trotzig och Tomas Tranströmer betytt extra mycket för henne och får också större utrymme.
"Litteraturen har varit en vägvisare i konsten att leva", säger Agneta Pleijel. "Och det är väl vad man ska ha litteraturen till?"
Amatör betyder ju inte bara dilettant utan också älskare. Och Agneta Pleijels läsesätt är amatöristikst, barnsligt enligt henne själv i förordet där hon kort berättar sin läs- och skrivhistoria.
Hon ser sig mer som litteraturtolkare än kritiker. Vi tolkar oavbrutet tillvaron och att tolka och samtala om litteratur är något intimt. Man blottställer sig själv. Litteratur för amatörer blir något av en självbiografi via läst litteratur.  Agneta Pleijel vill gärna se boken som ett samtal med andra läsare om litteratur och vad den betyder.
Agneta Pleijel har också skrivit många fina romaner, t. ex. Vindspejare, 
Lord Nevermore, En vinter i Stockholm och Drottningens chirurg; lyrik t. ex. Mostrarna och andra dikter samt dramatik.
Hon har också varit ordförande i Svenska PEN - klubben och professor i dramatik vid Dramatiska Institutet.
Omslagsbilden är gjord av Stina Wirsén

Grattis Tranan!

Kinesen Mo Yan fick årets Nobelpris i litteratur.. Enligt Göran Malmqvist är han en vidunderlig berättare med humor och empati. Han är djärv och går till rätta med makthavarna. Mo Yan kommer nu att bli attackerad på nätet, tror Göran Malmqvist
Mo Yan var på landet och passade sitt barnbarn när Göran Malmqvist ringde. Han blev både överlycklig och skrämd över priset.
Den genomskinliga moroten är en kortare berättelse som översatts av Göran Malmqvist och kommer nu på Tranans Bokförlag.
Bokförlaget Tranan får också välförtjänt uppmärksamhet.
Det är ett beundransvärt litet bokförlag.
Tre titlar finns på svenska i översättning av Anna Gustafsson - Chen Det röda fältet, Vitlöksballaderna och
Ximen Nao och hans sju liv

Under strecket
om Mo Yan

Flickornas dag

Bilden är lånad

11 oktober har av FN:s generalförsamling utsetts att vara Flickornas dag.
2012 är första gången som Internationella Flickornas dag firas. 
Överallt i världen far unga flickor illa på olika sätt.
Våldtäkter, könsstympning, HIV, brist på mat och vatten, brist på utbildning är en del av det som flickor utsätts för.
Därför är den 11 oktober en dag då uppmärksamheten riktas mot flickors situation i världen

Läs om flickors rättigheter HÄR

Flicka - en kampanj från Svenska FN - förbundet. Läs MER

Jagets scen

Cristine Sarrimo är lektor och forskare i litteraturvetenskap vid Malmö högskola.
Hennes nyutkomna bok heter Jagets scen. Självframställning i olika medier.
"Den kan läsas som en fortsättning på Sarrimos egen doktorsavhandling ”När det personliga blev politiskt. 1970-talets kvinnliga bekännelse och självbiografi” (2000) och som en replik på exempelvis Arne Melbergs ”Självskrivet. Om självframställning i litteraturen” (2008), Kristina Hermanssons ”Ett rum för sig. Subjektframställning vid 1900-talets slut” (2010) och Ingrid Elams ”Jaget. En fiktion” (2012)" kan man läsa i Anu Koivonens recension i SvD.
Cristine Sarrimo diskuterar Ann Heberleins, Bodil Malmstens, Per - Olov Enquists, Lars Noréns, Maja Lundgrens och Liza Marklunds biografiska författarskap samt Kissies och Blondinbellas bloggar.
Vad händer när människor träder fram och berättar sanningen om sig själva? Hur tas det emot?
Sarrimo jämför hur Lars Noréns dagbok togs emot och vad som Maja Lundgren när hennes tigerbok mötte publiken. Per Olov Enquist är noga med att hålla distansen. Ann Heberlein har ett speciellt förhållande till sina läsare. Liza Marklunds böcker Gömda och Asyl blev mycket ifrågasatta.
Jagets ställer krav på sin läsare. Men ämnet är lika intressant som aktuellt.
Jag har börjat i slutet och tittat i personregistret och läst i den omfattande litteraturförteckningen. Så länge.
Ann Lingebrant recenserade i Sydsvenskan

Ny radioföljetong

Imorgon, 11 oktober, börjar den nya radioföljetongen
Styr din plog över de dödas ben av Olga  Tokarczuk,
polsk författare, i översättning av Jan Henrik Swahn.
Romanen är både thriller och betraktelse över nutidsmänniskans liv.
Uppläsare: Gunilla Abrahamsson
Låter spännande tycker jag, som inte läst något av Olga Tokarczuk tidigare

Tematrio - Titelyrke

Denna veckan vill  Lyran

att vi berättar om tre titlar på romaner, noveller eller andra 

texter som innehåller ett yrke.

Därefter lämnar vi en kommentar i Lyrans blogg 

med hänvisning till våra inlägg.   

Den tänkande lantbrevbäraren
text: Hjalmar Gullberg     
Jag är en lantbrevbärare,
jag går i snö och is.
Och intet är mig kärare
än gå på detta vis.
Om världen än blir vrångare,
för yrket jag ej skäms.
Min äldste föregångare
Merkurius benämns.
Mitt kall hör till de ringare.
Ej vingar har min häl.
Dock är jag överbringare
av bud från själ till själ.    
Av lyckan borde mänskorna få lika!
Det skar mig in i märgen så jag frös,
när jag bar pengar till de redan rika
      och kravbrev till en medellös.
Jag ville gå med väskan över mossen
till torpets mö som kärlekspostiljon.
Men till sin flicka skrev kanhända gossen
      ett avskedsbrev i hjärtlös ton.
Den ville jag ge guld och diamanter,
som skördat stenar där han gått med plog.
Men ofta bar jag brev med svarta kanter
      till en som redan sörjde nog.
En hungrig mätta och en törstig läska -
så borde väl min uppgift ha sett ut?
Jag går omkring med Ödet i min väska:
      men i förseglat konvolut.
O Mästare, vars bud jag går kanhända,
varför är mångas liv så rått och kallt?
Låt mig få gripa in en gång, en enda,
      och till det bästa ordna allt! 

Fyrväktaren av favoriten Jeanette Winterson.

Silver är en föräldralös flicka som tas omhand av den blinde 

fyrvaktaren Pew i den lilla skotska hamnstaden Salt. 

En vacker och poetisk bok om vänskapen mellan den gamle 

mannen och den unga flickan. 

Pews berättelser blir livsviktiga för Silver.

Bilden är lånad från Wikipedia

Sjömannen som föll i onåd hos havet av Yukio Mishima (1925 - 1970).
Mishima är en av Japans viktigaste efterkrigstidsförfattare. Han skrev romaner, noveller, essäer, skådespel, filmmanus m.m. Sjömannen som föll i onåd hos havet är ett triangeldrama mellan en mor, hennes son och en man som
vill gifta sig med henne. 

Nu är det Karl Ove och jag. Länge

Jag måste säga att jag varit skeptisk mot Karl Ove Knausgård och hans självbiografiska romanprojekt i sex delar och ca 2 500 sidor och därtill med den tvivelaktiga titeln Min kamp.
Självupptagen, medelålders mansperson i avsaknad av distans, tänkte jag.
Det var dessutom väldigt lätt att bli helt fed up. Karl Ove Knausgård var under en tid på var mans läppar; det pratades och det skrevs; det intervjuades.
Så bar det sig inte bättre än att vi ska läsa Min kamp 1 i läsecirkeln.
Och då ges ju ingen pardon. Alltså sätter jag igång. Utan större entusiasm ska erkännas. Jag anslår ordentligt med tid.
Och - vad händer. Jag fastnar. Direkt, totalt och handlöst.
Jag läser helt fascinerad och förtjust. Det är svårt att släppa boken.
Knausgård har en fantastisk förmåga att elegent glida mellan tidsplanen, göra utvikningar i tid och rum och alltid återknyta exakt där han lämnade.
Hans har ett skarpt sinne för detaljer och tar in allt och alla i omgivningen.
Man känner sig delaktig och närvarande. Och han förefaller vara fullständigt sanningsenlig och öppen.
Karl Ove Knausgård börjar sin berättelse i Malmö där han då bor med sin andra
hustru Linda. Han tar oss till barndomshemmet i Tromøya vidare till det första egna boendet i Bergen, Stockholm och åter till barndomshemmet för att begrava fadern; Yngves (den äldre broderns) och Karl Oves gemensamme fiende. 
Men vem var fadern?
Varför slutade han sina dagar i misär och alkoholism? Och vad hette han?
Min kamp del 2 väntar. Och alla de andra delarna. Det känns som om jag börjat
lägga ett pussel med väldigt många bitar.