söndag 22 april 2012

Man väljer inte

En fantastisk kärleksroman; en riktig klassiker. Trots att det händer mycket som placerar romanen i tid känns den helt aktuell. Jag talar om 
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg (1869 - 1941), som jag ägnat hela den trista regniga aprilsöndagen åt. Den allvarsamma leken kom ut 1912 och var en sorts summering av karaktärer, miljöer och motiv i Söderbergs författarskap. "En konkursrealisation", sade den elake Fredrik Böök (docent Löök) i romanen.

Den allvarsamma leken är uppbyggd som ett drama i fem akter. 
Den bygger på Hjalmar Söderbergs kärlek till Maria von Platen, en konstnärlig, intelligent, frigjord och vacker kvinna som lämnade man och barn för att leva ett eget liv och som mycket riktigt fick dåligt rykte. Hon levde som en man och blev kallad litteratörernas egen vandringspokal.
Hjalmar Söderberg flydde sin familj till Köpenhamn. Där gifte han så småningom om sig med en sjuksköterska, Emelie Voss, och dog 1941 i en hjärtinfarkt.
HS var översättare, romanförfattare, dramatiker, novellist och essäst. Han översatte Anatole France, som fick Nobelpriset 1921, och som också var en litterär förebild för HS.
Skeptikern Voltaire var en annan förebild.
Lydia Stilles och Arvid Stjärnborgs kärlekshistoria innehåller kärlek, längtan, svek och otrohet.
Båda gifter sig på annat håll. Arvids hustru, "lilla Dagmar", har brukat list för att få  Arvid att gifta sig med henne. Lydia spelar inte heller med öppna kort. 
Lydia och Arvid är sällan i fas med varandra och  deras kärlekshistoria får
ett bittert slut.

Hjalmar Söderberg är en underbar Stockholmsskildrare. Det ligger ett blått melankoliskt ljus över Söderbergs stad som på Eugène Janssons målning Hornsgatan nattetid.

Den bilden är lånad.

lördag 21 april 2012

Liten förskolehistoria

Den 21 april föddes Friedrich Fröbel i Thüringen.
Han började tidigt  intressera sig för pedagogik. Det viktiga i all uppfostran skulle vara att utveckla varje människas inneboende möjligheter. 
Med detta mål i sikte skapade han den första barnträdgården (Kindergarten) 1837. 1896 nådde barnträdgårdsverksamheten även Sverige.
Här hade det funnits barnkrubbor sedan 1836 men dessa hade ingen pedagogisk verksamhet utan var mera barnpassning.
Friedrich Fröbel betonade barnens fria lek i uppfostran. Som undervisningsmaterial använde han till exempel klossar i olika geometriska
former, s. k. lekgåvor. Naturen var också viktig komponent i Fröbels
pedagogik liksom miljön.
Förskolor i Sverige och på många andra ställen i världen  tillämpar fortfarande Fröbels idéer och många firar Kindergarten - dagen den 21 april. 
Friedrich Fröbel dog 1852.

Läs mer på Förskolenätet

Bilden har jag lånat från Bjerevångens förskola i Everöd.

fredag 20 april 2012

Jag fick en sprillans ny bok!

Konst i Mittskåne presenterar 51 konstnärer i mellersta Skåne i vackra bilder, med deras egna programförklaringar och kontaktuppgifter.
Alla är medlemmar i Konstgillet Mittskåne. Det är också den föreningen som anordnar Konstrundan Mittskåne.
Den grafiska designen är gjord av David Pahmp. Konstnärerna själva står för det fina bildmaterialet.
Konst i Mittskåne är en coffee-table-book modell M; en sådan som man bläddrar i av och till och njuter av.

torsdag 19 april 2012

Ny, rolig bekantskap

Vilken rolig kvinna! Satiren formligen stänker om berättelserna! Och man skrattar. Oj, vad man skrattar! Marjane Satrapi är precis den sortens satiriker som kan vara irriterande för ett totalitärt styre. Att bli skrattad åt. Inte bra. Serier är inget jag i allmänhet ägnar mig åt, men på senare tid har jag läst flera stycken och vad mera är - uppskattat dem. Marjane Satrapi skriver självbiografiskt. Hon har bott lite varstans, bl. a. i Sverige. Nu har hon landat i Paris.
Mormor är min favorit i Broderier. Hon kallar morfar för Satrapi - aldrig förnamnet. Hon vill ha honom på en armslängds avstånd.
På morgonen är mormor en furie. Hon blir inte människa förrän hon har fått en fix.
Hennes emblem är ett halsband med stora pärlor som smiter tätt om halsen. Hon delar ut många tveksamma råd till de yngre kvinnorna.
"Ska ni välja en bra själsfrände så bör det bli Marji", säger Maja Lundgren.
Och jag är beredd att hålla med henne!

Obs! Broderier har jag läst och skrattat åt. Vet inget om Persepolis ännu.

onsdag 18 april 2012

Analys av ett försvinnande

Redan i Ingen i världen berättar en son, Suleiman 9 år, om en faders försvinnande. Nu återkommer Hisham Matar med Analys av ett försvinnande där en lite äldre son, Nuir, berättar om frånvaron av en fader. Jag kan tycka att titeln är lite missvisande eftersom romanen mest handlar om sonen; hans utveckling och vuxenblivande; sökandet efter fadern och försöken att förstå en fader som var mycket hemlig även som närvarande. Modern i Ingen i världen är död. Nuir förstår inte riktigt hur det gick till. På en badort fastnar den 12- årige Nuirs ögon på en vacker kvinna i en kanariegul baddräkt. Inom kort har fadern också observerat kvinnan, Mona. Och mer än så. Ganska snart är hon Nuirs styvmor. Under en vistelse i Schweiz försvinner fadern mystiskt i närvaro av en okänd kvinna.
Mona, Nuir och familjens advokat söker frenetiskt efter sanningen om försvinnandet. Men livet går vidare ändå.
Åren går medan Nuir utbildar sig och följer den plan fadern hade för honom. Han grubblar mycket över den okända kvinnan och i vilken relation hon hade till fadern. Så småningom får han anledning att också ifrågasätta sitt eget ursprung. I slutet av romanen återvänder han till Kairo och de människor som kände honom och hans familj. Nuir känner ett välbefinnande och en känsla av hemma. Analys av ett försvinnande är en vackert skriven roman. Hisham Matar, libysk/brittisk författare född 1970, är skicklig på att antyda saker och få mycket mer sagt än om han lämnat en detaljerad beskrivning. Sorg, saknad och stor kärlek och en viss rivalitet är det han känner inför fadern och hans öde. Och Nuir vet att han aldrig kan fylla upp faderns kostym. Jo, fysikt, men inte för övrigt. Fadern var en ovanligt modig motståndsman som aldrig förlorade sin värdighet. Han var dessutom en vacker kvinnokarl. Mycket av det Hisham Matar skriver om i sina böcker är självupplevt.
Men han betonar att det inte är några biografier.
Hans egen far försvann 1990 och har sedan inte hörts av. Med undantag för ett brev utsmugglat från ett fängelse i mitten av 1990-talet.

söndag 15 april 2012

Vad är en pappa?

Det kommer många pappa-böcker nu. Karl - Owe Knausgård,
Tomas Bannerhed, Göran Rosenberg, Hisham Matar, Peter Handberg och Aris Fioretos är några av dem som på senare tid på olika sätt skrivit om fäder.
Halva solen är titeln på den roman Aris Fioretos skrivit om sin pappa. "Hur lyder definitionen på en pappa? Kanske: han- som- skyddar? Kanske: mot solen? Om han inte skyddar längre, är han då fortfarande en pappa?"
I impressionistiska prosastycken berättar Aris Fioretos om fadern Mikael från slutet till början. Bilden av fadern pusslas ihop av olika bitar och kanske finns det viktigaste i mellanrummen.
1947 flyttade fadern från Grekland på grund av inbördeskriget.
Efter trettio år i Sverige flyttar han tillbaka bara för att finna att han inte känner igen det han en gång lämnade. Så kommer det sig att han slutar sina dagar på ett svenskt äldreboende. Aris Fieoretos berättar varsamt och ömsint om pappan som han uppenbarligen beundrade mycket.
Halva solen också en sorgesång över en älskad människa som varit så karismatisk och full av liv.
Även Fioretos förra bok, Den siste greken, som kom 2009 porträtterade pappan men på ett helt annat sätt och med annorlunda teknik.
Omslagsbilden på Halva solen föreställer pappan i Stockholm 1954.
En stilig man. Enligt sonen mycket lik Juri Zjivgo i flera avseenden.
Halva solen är en bok att tycka mycket om. Och Mikael en pappa man tycker mycket om.

lördag 14 april 2012

Svenska nominerad till Orange Prize

Karin Altenberg, 38, landsarkitekt, författare och recensent, är en svenska som också bor i London. Hon har skrivit en verklighetsbaserad debutroman
Island of Wings
, som tilldrar sig på ögruppen St. Kilda väster om Skottland på 1830-talet. Karin Altenberg har alltid varit intresserad av öar och vad det gäller St. Kilda har hon gjort omsorgsfull research. Hon fick nys om ögruppen av en kollega som blivit strandsatt där under en storm.
Och nu är hon nominerad till Orangepriset. Som första svensk. Hon har skrivit romanen på engelska och om det ska översättas till svenska tänker hon inte göra det själv!
Karin Altenberg intervjuas i dagens SvD

Frihetens sanna sötma finns på St. Kilda
skrev Torgny Nordin i en artikel från den 17/4 2011.

Ingrid skriver också om St. Kilda på sin blogg idag.
Men då handlar det om en annan författare, nämligen
Kathleen Jamie.
Ingrid berättar också att St. Kilda blev världsarv 1986 och att man kan läsa vidare här.