Grattis, surdegen!

Andra lördagen i april firas
surdegens dag. I år blev det 14/4.
Alldeles som av en händelse har jag en surdeg på tillväxt. Efter ett dygn doftar den redan lagom syrligt. Det ska bli
Rågbröd med surdeg ur
August Strindbergs kokbok
Att baka surdegsbröd är en gammal sedvänja som tagits till heders igen.
Det sägs att surdegsbröd hemmapappornas speciella nisch, men det är möjligt att korvstoppningen tagit över vid det här laget. Vad vet jag?
På Brödinstitutets hemsida
kan man läsa massor om bröd och allt möjligt som hänger samman med bröd.
Hos OlofViktors i Glemminge (mellan Simrishamn och Ystad) bakas surdegsbröden dessutom på gammaldags vis i vedeldad stenugn. Och naturligtvis av naturliga råvaror utan tillsatser. Här finns café, konditori,bageri, och konstgalleri! I butiken köper man bröd, baktillbehör, müsli, kakor, skorpor, glass, tårtor och marmelad. Det varierar med årstiden.

Vår!

Det trippar en sädesärla i trädgården! En trevlig fågel som man gärna ser omkring sig.

Bilden är lånad

Snabbt och lätt med mycken känsla

Vanessa Diffenbaugh, själv fosterbarn, har skrivit en bok vars huvudperson, Victoria Jones, har vandrat mellan olika fosterfamiljer och ungdomshem för att så småningom vi 18 års ålder äntligen få ta hand om sig själv. Hon är ett taggigt och aggressivt maskrosbarn som skyr vänskap och kärlek och mår illa av fysisk beröring.
Blommor är räddningen - bokstavligen och bildligen.
Här finns intresset och viljan som fattas i alla andra sammanhang.
Victoria Jones sammanställer sitt eget blomsterkartotek med bilder och beskrivningar. Hon sitter på biblioteket och läser om blomsterspråket som var viktorianernas sätt att meddela sig på vad det gällde kärlek.
Victoria blir medhjälpare i en blomsteraffär och därmed kan hon hjälpligt försörja sig. Verksamheten växer samtidigt som hennes liv förändras smärtsamt och dramatiskt på det personliga planet.
I Blomsterspråket förekommer många mor - dotter - relationer - ibland rent ångestframkallande.
Detta är Vanessa Diffenbaughs debutroman. Den har sålt otroligt bra i många länder. Och jag tycker att det är en älskvärd och bitvis gripande bok; lätt- och snabbläst feel-good- roman, men inte helt utan någon sorts ärende.
Vanessa Diffenbaugh har skapat ett nätverk som har till syfte att stötta ungdomar i övergången mellan fosterhem och vuxenliv, Camellia Network.
Kamelia betyder på blomsterspråket "Mitt öde vilar i dina händer".
Victorias blomsterlexikon finns på slutet i boken.

Ett plus är miljön. Jag har läst med San Franciscokartan nära till hands.
Den här boken är lätt att angripa för den som gärna vill.
"Over-blown" och "eccentric" är två uttryck som används i The Independent.

Som ansvarsfull mormor har jag emellertid en annan invändning. Jag upprördes av att en kvinna torkar av en liten tvååring om mun och händer med en fuktig
disktrasa!!! Och det är verkligen en disktrasa! Den tas från torkstället!
Unbelievable!

Kornknarr och nattviol

Redan på den iskalla, blåsiga perrongen började jag läsa reselektyren Ekelöf i sommarnatten - en essä av Fredrik Sjöberg som ingår i Varför håller man på? Första meningen: En gång ägde Gunnar Ekelöf en husvagn. Sedan vidtar en lyrisk skildring av den svenska sommarnatten "klar och gåtfull" med hänvisning till Gunnar Ekelöfs dikter och brev. Och inte minst en artikel i Svensk Familjetidning från 1941 som Ekelöf skrivit som ren brödtext.
"Nattviolerna står som levande ljus runtomkring..." skriver Ekelöf, "... fångad av nattviolens förföriska doftspår". Andra författare som refereras till är Henry David Thoreau, Harry Martinson, Ivar Lo - Johansson och Verner von Heidenstam. Fredrik Sjöberg antecknar sig till minnes att han måste göra en rejäl genomgång av Heidenstam.
I essäns sista meningar utvecklas detta med husvagnen. Ekelöf har ställt den i en glänta i skogen och sitter där och arbetar med sent på jorden ... "med den svenska sommarnatten bokstavligen utanför fönsterrutan..."
Så sitter jag där igen med massor av uppslag till vidare läsning, som till exempel De litterära torpens tid i Lägga patience av Gunnar Ekelöf.

Påskläsning, kort delrapport.

Det snöar!
Men det gör ingenting!
Jag är lost i Sydafrika.
Den är såååå bra, Agaat av Marlene van Niekerk f. 1954.

Jag associerade omedelbart till Stormens öga av
Patrick White. Gammal dam tänker tillbaka.

Man följer Milla de Wet, 67, i spåren bakåt i tiden och lär sig på kuppen mycket om hur man sköter en gård, förbättrar jorden, slaktar får, reparerar hus och - först och sist - handskas med en vacker, ganska uppblåst men i själva verket okunnig och innehållslös man.
Milla de Wet sliter som ett djur med den stora gården, Grootmoedersdrift, som är hennes arvegods.
Millas skräckinjagande moder svävar som ett stort svart moln över verksamheten. I fjärran hägrar ett barn.
Och Agaat, ja hon är ju Agaat, den färgade tjänarinnan, som har både makt och inflytande och vet hur hon utnyttjar det.
Jag kommer att ta varje tillfälle i akt att läsa vidare.
Det kommer mera.

Påsk vid havet

Påsk vid havet

Land övergår i hav - och hav i land.
Med silverteckning över milsvid sand
står dyningen och darrar som en sträng,
och det är havets vårligt våta äng.
Vad den är vacker, strandens vita vår -
den blommar ej fast havet sår och sår,
men har sin egen kyska doft likväl
av djupa bottenlag i vårens själ,
av starka salter, ämnena i allt. -
Var hälsad, havets påsk, som doftar salt
och naket ursprung! Bakom hav och klitt
där lysa liljorna som guld i vitt
på enkla sjömansgravar, djupt i lä,
Och kyrkan själv har lagt sig fromt på knä
i sandens vithet! Må vi själva så
i elementens stora lek bestå
med stilla tro, och må vår ålderdom
ej sakna minnets oskattbara blom!


Ur Grinden åt havet. Av Anders Österling. Ett urval dikter 1904 - 1978
sammanställt av Karin Österling.

Den vackra bilden har jag lånat av Ingrid

Det ena drar det andra med sig

Sjöberg och Lidforss. Lidforss och Sjöberg. Båda lockar till vidare läsning.
Skönhetsdyrkare och socialdemokrat. Studier i Bengt Lidforss litteraturkritiska gärning. En doktorsavhandling av Lennart Leopold.

Flugfällan av Fredrik Sjöberg.

Det var vad jag fick med mig från biblioteket idag.
Och jag har redan förstått att jag också måste låna
Bengt Lidforss. En levnadsteckning av Nils Beyer,
Arvedelen av Inger Alfvén och
En mycket ung man av
Gustaf Hellström.
Till exempel.
Bengt Lidforss har figurerat i mycken skönlitteratur.
I Lennart Leopolds avhandling finns ett avsnitt som heter Nils Beyers syn på
Bengt Lidforss. Litteraturförteckningen i Skönhetsdyrkare och socialdemokrat förtjänar en grundlig genomgång.

En annan spännande avhandling i sammanhanget är
Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890 -1930,
författaren och debattören Göran Häggs doktorsavhandling från. 1978.