Mormorsboken

1955 kom Trulsa hos mormor av Anna Riwkin - Brick (svartvita bilder) och Märta de Laval (text). Rabén och Sjögren förlag.
Trulsa är tre år, pigg och livlig; glad och arg. Hon hjälper mormor att sopa, kratta, plocka svamp, slabba med vatten och steka korv.
Trulsa trär smultron på strån, samlar kottar, hittar en fågelfjäder och klär ut sig.
Solen skiner hela tiden. Inget märkvärdigt händer egentligen. Men för Trulsa är det stort.
Allt är väldigt idylliskt. Precis en sådan sommar som man skulle önska varenda treåring.
Och varenda mormor.

Morden i Midsomer - minus morden

År 2000 kom Rosamunde Pilchers sista bok, Midvinter.
I alla fall påstår hon att hon slutat skriva.
Författarinnan, som i början skrev under pseudonymen Jane Frazer, slog igenom 1987 med Snäcksamlarna som följdes upp av September 1990.
Rosamunde Pilcher föddes 1924 i Cornwall men flyttade när hon gifte sig till Dundee i Skottland och bor fortfarande där. Hon slutade sitt yrkesliv som sekreterare och blev hemmafru med fyra barn. Redan som sjuåring hade hon börjat skriva berättelser och nu fortsatte hon att skriva under tiden som hon arbetade i hemmet.
Midvinter är mycket engelsk. Ingenting saknas av Agaspisar, varmvattenflaskor, leriga stövlar, tedrickning, ideella kvinnoföreningar, hyggliga präster, knarriga godsägare, taskiga arvingar, ridande godsägarinnor, präktiga hembin, pubar där allt ventileras, trevna stugor, hundar, lanthandlar, begravningsentreprenörer som också är taxiförare, o.s.v.
Miljön är Cornwall, Hampshire och Skottland.
Tidsmässigt är det mera flytande. Tidsmarkörerna är få, men det skulle kunna röra sig om början av 1990-talet. Mobiltelefoner är inte så utbredda och datorer nämns knappast; det långsamma livet på landet är att föredra framför stressen i staden. Det är de små sakerna som är betydelsefulla. Förnöjsamhet, empati och omtanke är till stor hjälp i en vardag som inte alls saknar sorger och bekymmer. Elfrida Phipps, utrustad med morotsfärgat hår och ett stort hjärta, inleder vid den förfärande åldern 62 en lösaktig förbindelse med den stilige, nyblivne änklingen och likaledes urgamle Oscar Blundell, 67 .
Kring Elfrida och Oscar samlas av olika skäl några vinddrivna människor och de firar tillsammans en insnöad jul i Oscars stiliga hus i Sutherland i Skottland.
Precis lagom småputtrigt och kravlöst att läsa när man försvagats av midvinterförkylning och/eller inte kan sova.

Vinkunskap för nybörjaren

Så väljer du rätt vin. Din personliga vinnyckel (Norstedts förlag)
av Stellan Hökfelt, jurist ifrån Malmö. I tjugo år har han intresserat sig för vin och provar 1000 - 1500 viner om året.
Han utgår ifrån Systembolagets sortiment av viner i 70-kronorsklassen.Eftersom utbudet förändras följs boken upp med en webbplats, www. vincoach.se
Det blir lätt så att man väljer samma vin hela tiden, menar Stellan Hökfelt. Med hjälp av den här boken kan man med utgångspunkt från favoritvinet få tips och andra liknande viner.
En tumregel är att om man tycker om ett vin av en viss druva från ett visst land för ca 70 kr och lägger till 20 kr och söker ett dyrare vin av samma druva och land så får man ett vin av högre kvalitet men med samma karaktär. Tjugokronorsregeln har hittills inte slagit fel, säger Stellan Hökfelt i sin mycket personliga, grundläggande bok. Inget snobberi.Tycker du om ett vin så är det bra. Tycker du inte om det så är det också OK. Inledningen innehåller läsanvisningar och i slutet av boken finns en vinlista ordnad efter land, region och druvsort. En annan lista förtecknar vinerna i alfabetisk ordning.
Ett kapitel behandlar vad man ska tänka på när man väljer vin till maten.

Varje människa är en ö

Äntligen, plötsligt och i ett svep läste jag Easter Parade av
Richard Yates, 1926 - 1992.
Den kom ut 1976; i fin svensk översättning av Kerstin Gustafsson 2010 på Norstedts förlag.
Även i pocket. Mats Kempe inleder med ett initierat och entusiastiskt förord.
Easter Parade handlar om tre kvinnor, Esther Grimes och hennes döttrar Sarah och Emily och deras liv och öden. Tidsmässigt utspelas romanen 1930 - 1970 ca. Miljöerna växlar eftersom Esther - eller Pookie - som hon vill kallas - flyttar ofta. Alkohol och cigaretter är stående inslag i deras liv liksom i författarens.
Redan i romanens första mening deklareras att detta inte är någon historia med lyckligt slut.
Förutsättningarna finns, men det vill sig inte ändå. Pookie strävar uppåt och drömmer om stil; att befinna sig snäppet över medelklassen. Sarah gifter sig med en stilig man som visar sig sakna ambitioner men ha tendenser till våld. De bor i en skenbar idyll på landet och får tre söner.
Lillasyster Emily lever ett helt annat liv. Hon flyttar till New York och blir copywriter. Hon är en fri kvinna och i hennes liv avlöser männen varandra. Ofta tycker man som läsare att den här gången måste det väl fungera. Men icke!
Emily är den som får mest utrymme i boken och hon är nog den som författaren tycker bäst om.
Porträttet av Pookie är kallt.
Richard Yates använder delar av sitt eget liv när han skriver. Han går väldigt tätt inpå sina karaktärer; iakttar ur olika vinklar och tar gärna fram små fula detaljer.
Sju romaner och två novellsamlingar skrev Richard Yates som hann dö innan han blev berömd.
Easter Parade är en pärla, något alldeles i särklass.

Bortbytingar

Jag såg en skakande dokumentär,
KAPTEN NEMOS BARN, i SVT 1 om nyfödda barn som förväxlats på sjukstugan i Bureå i början av 1940- talet. 1949 kom ett domstolsbeslut som fastställde att barnen skulle återgå till sina biologiska föräldrar.
PO Enquist har skrivit om detta i flera av sina romaner, speciellt i
Kapten Nemos bibliotek som kom ut 1991, den första boken på tretton år efter Musikanternas uttåg.
Åren däremellan använde POE till ett våldsamt supande.
Jag tror att det är bra att läsa
Ett annat liv, 2008, och Kapten Nemos bibliotek i anknytning till varandra.
De är mycket personliga båda två och kompletterar varandra.
När man läser Kapten Nemos bibliotek är det en fördel att känna till Jules Vernes böcker,
En världsomsegling under havet och Den hemlighetsfulla ön. Och Bibeln, förstås.
När Människosonen inte har tid med människorna och Gud har gömt sig är det Kapten Nemo som är de nödställdas vän.
Kapten Nemos bibliotek är en mörk, vacker och mycket smärtsam berättelse om två pojkar som förväxlats på BB och sedan på sitt sjunde år byts tillbaka. Eller åtminstone den ene.
Det blir inte bra för någon av de inblandade.
Romanen tilldrar sig i ett kallt landskap med blåvitt månsken, snö och is.
Människorna är karga, ordknappa och torrögda.
Religiositeten är mörk och sträng och innehåller endast lag och saknar evangelium.
Det mesta är synd och definitivt sextonåriga Eeva - Lisas graviditet.
PO Enquists språk är alltid vackert och han har en fantastisk förmåga att finna ord för subtila tillstånd och finmaskiga känslosträngar mellan människor.

Upp flyga orden...

Tobias Nässén, moderat politiker i Nacka, svarar på Annina Rabes artikel 13/12 och
FÖRSVARAR
utförsäljningen av biblioteken

SVAR till Jonas Thente i DN.
Svar direkt av Jonas Thente.

MARTIN AAGÅRD
i Aftonbladet förgryser sig 23/12 och hänvisar till en lika naiv som arrogant artikel i DN 21/12 av PM Nilsson om
PRIVATA BIBLIOTEK SOM HAR EN DEMOKRATISERANDE FUNKTION
Fan tro´t sa Relling.

Varför frågar sig ingen vad människorna i Nacka skulle önska sig av sina bibliotek?
Avnämarna, användarna, skattebetalarna?
Utförsäljningen är något som politiker och viss personal önskar.

Välvald julkappsbok

"Kära barn, det har hänt något förfärligt, sade hans mamma. Min väska är försvunnen. Jag kan inte klara mig utan den! Jag har sökt överallt, men den finns inte!
/- - - / Det blev ett väldigt sökande. Bara Bisamråttan vägrade att delta. Av allt onödigt, sade han, är väskor det onödigaste. Tänk efter. Tiden går och dagarna växlar precis likadant antingen muminfrun är med väska eller utan.
Det är en oerhörd skillnad, sa muminpappan. Jag känner mig alldeles främmande för mumintrollets mamma om hon är utan väska. Jag har aldrig sett henne utan förr."

Ur Trollkarlens hatt