måndag 13 december 2010

Annina Rabe fruktar det värsta


Utförsäljningen av biblioteket i Nacka är bara en början, oroar sig Annina Rabe. Läs mer HÄR.
Riskerna med bibliotek som hamnar i fel händer är uppenbara. Vinstkrav kan knappast främja bibliotekens utveckling som en av demokratins sista utposter.

söndag 12 december 2010

Lussekatten i hårdträning

Jul bland bergen

De kom över snön till brödets
renare snö, fumlade med det i sina grova
händer, fattade det med läpparna
likt djur, stirrade ned i den mörka kalken
där vinet glänste, kände det skarpt
mot tungan, skälvde som vid minnet
av en synd och hörde för ett ögonblick
kärleken skrika i hjärtats krubba.

De reste sig och återvände till sina magra
arrenden, som låg nakna i det ödsliga
decemberljuset. Deras horisont krympte
till den egna, steniga åkerlappen
med dess träd, där blåsten naglade fast
den förfärade kropp som inte hade bett
om att bli född.

R. S. Thomas, Ur Laboratories of the Spirit. 1975

Den här fantastiske poeten bränner ända in i benmärgen.
En favorit som gör sig påmind med jämna mellanrum.

lördag 11 december 2010

Blind jul


Julhelg. Alla teman är uttömda.
Ändå är hjärtat alltid berett
att ta emot ännu en snöflinga
som kan uppenbara ett mönster.

Kärleken knackar på med frostiga
fingrar. Jag tittar ut och skälver
i skuggan av en så väldig Gud, ur stånd
att upptäcka barnet i allt det vita.

24 december 1995 recenserar en entusiastisk Ingemar Leckius den walesiske prästen och poeten
R. S. Thomas diktsamling No Truce with the Furies och beskriver honom som "något av vresig profet och ömsint fåraherde på samma gång".
R. S. Thomas älskade naturen och var en ivrig fågelskådare. Han kritiserade konsumtionssamhället, men är för den skull ingen misantrop.
Själsfränden framför andra var Sören Kierkegaard
Som pensionär har han återvänt till sin barndoms ö Holy Island längst ut i nordvästra Wales.
R(onald) S(tuart) Thomas har i olika omgångar nämnts i nobelprissammanhang, men när Seamus Heaney fick priset 1996 blev det för sent för den då 82-årige Thomas, som dog 2000.

2007 skrev den walesiske journalisten och författaren
Byron Rogers
The Man who went into the West: The Life of R. S. Thomas.

Intressant debutant

En riktigt spännande, välgjord bladvändare av debutanten
STEFAN TEGENFALK på nystartade
MASSOLIT FÖRLAG - Vredens tid - del 1 av tre.
Det 2, Nirvanaprojektet, har redan kommit ut.
Del 3, Den felande länken, kommer under 2011.
Huvudpersonen i Vredens tid, Walter Gröhn, är en garvad polis strax under sextio. Han har diverse egenskaper gemensamt med Gunvald Larsson, Frost, Morse, Wallander och Leif GW Perssons Lars Martin Johansson. De tvekar inte att ta till okonventionella metoder när så erfordras, är intelligenta utredare och en pest för sina överordnade.
Jonna de Brugge, rejäl överklassflicka i Porsche, är Gröhns unga, smarta, snygga medarbetare; intelligent, framåt, orädd och
hängiven sitt arbete.
Den rafflande storyn är komplicerad och välkomponerad, och Stefan Tegenfalk tappar varken fokus eller trådar.
Tempot är välgörande långsamt; utredningarna går framåt, står stilla eller ser ut att vara på fel spår. Man får en känsla av det är så här det går till.
Tidsmarkörerna är många och handlingen är väl placerad i tid och rum, nutidens Stockholm. Synen på polisen är nyanserad. Det finns bra, dåliga och riktigt dåliga poliser.
Rättssystemet som sådant lämnar en del i övrigt att önska. Alla bovar får inte sitt straff, trots att skulden är solklar. Men det är ju ingen nyhet.
Jag tycker att Vredens tid har en hel del gemensamt med Den döende detektiven av Leif GW Persson - långsamheten, trovärdigheten, noggrannheten och det lediga språket
Leif GW:s humor är mera drastisk medan Tegenfalk använder finare medel.

Synd att Vredens tid inte fått ett snyggare omslag.

Prinsessa på vift

Äntligen tycker jag mig ha anledning att se
Prinsessa på vift (Roman Holiday) från 1953!
Audrey Hepburn har aldrig varit någon favorit (men väl Gregory Peck!), titeln är avskräckande och romantiska komedier brukar sällan vara så värst intressanta (om de inte tillhör den märkliga typen av komedier som snarast är tragedier, förstås).
Men av en händelse hörde jag Lars Lönnroth tala i P1 om Prinsessa på vift och att Dalton Trumbo skrivit manus och att han inte fick stå för det under kommunistjakten i USA på 1950-talet.
Det var först 2003 när filmen kom ut på DVD som Dalton Trumbos namn dök upp.
Regissören William Wyler var visst inte vem som helst heller.
Audrey Hepburn fick en Oscar för sin tolkning av kronprinsessan som tröttnade på sin vardag och tog time-out och träffar en tjusig journalist. Men slutet lär visst inte bli så smetigt ändå, om jag förstått rätt.
1953 var också året då prinsessan Margaret av Storbritannien förälskade sig i den frånskilde flygkaptenen Peter Townsend, men måste avstå från honom efter som hela samväldet opponerade sig och ministrar hotade med avgång. 1955 avstod stackars Margaret från giftermål.

fredag 10 december 2010

Julskyltning modell Blå salong


Undrar hur julklapparna är monterade?