måndag 25 oktober 2010
Lovande läsning - än så länge
Kristina Ohlsson, analytiker på Rikspolisstyrelsen och författare, född 1979, beskriver sig på sin BLOGG så här (bl. a.) i ett eget alfabet:
Danstokig, elitistisk, fantasifull, intelligent, janteanti, kapitalist, otålig, rolig, traditionsknarkare, USA-vänlig, yrkesförvirrad, Åhus, ödmjuk!
Jag har just börjat läsa hennes senaste deckare, Tusenskönor, 2010. Radarparet Fredrika Bergman och Alex Recht förekom tydligen redan i den första deckaren, Askungar, 2009.
I Tusenskönor dukar Kristina Ohlsson upp flera olika fall och läsaren är lika undrande som utredningsgruppen. Det är välskrivet och de olika karaktärerna beskrivs omsorgsfullt som levande människor med yrkesliv och privatliv: sorger och glädjeämnen.
Kristina Ohlsson har redan fått Sydsvenska deckarpriset Stabilo.
Hon är också nominerad till årets bästa svenska kriminalroman av DECKARAKADEMIEN.
Vinnaren utses 20 november på DECKARBIBLIOTEKET i Eskilstuna.
Får se om Tusenskönor överlever slutet!
Dansk läsecirkel.
Vi är några stycken som läser Dengang med hunden av Pia Juul. Ett par noveller blev det första gången: De gales hjem och En flinker fyr.
På stapplande danska läste vi varsitt stycke av respektive novell. Lyckligtvis har vi en dansk kvinna med i cirkeln och hon är vänlig nog att rätta till våra värsta uttalsfel.
När vi läst novellerna diskuterades innehållet; vad står där; vad står där inte; hur gör Pia Juul för att berätta så mycket med så få ord?
I den ena novellen, En flinker fyr är och förblir man oviss om utgången. Det handlar också om relationer. Så är det ofta hos Pia Juul.
I den andra, De gales hjem, är det människans grundläggande ensamhet och hemlöshet som är temat. Detta är också något genomgående hos författarinnan.
De korta novellerna inbjuder till omläsning. Man blir ofta förbryllad. Ibland gör slutet att något enstaka ord i tidigare skede i novellen får en annorlunda och avgörande betydelse.
Pia Juul åstadkommer stora rörelser med små medel.
Hon är en väldigt skicklig och spännande författare som det är värdefullt att närma sig på originalspråket.
Arrangör: Föreningen Norden
På stapplande danska läste vi varsitt stycke av respektive novell. Lyckligtvis har vi en dansk kvinna med i cirkeln och hon är vänlig nog att rätta till våra värsta uttalsfel.
När vi läst novellerna diskuterades innehållet; vad står där; vad står där inte; hur gör Pia Juul för att berätta så mycket med så få ord?
I den ena novellen, En flinker fyr är och förblir man oviss om utgången. Det handlar också om relationer. Så är det ofta hos Pia Juul.
I den andra, De gales hjem, är det människans grundläggande ensamhet och hemlöshet som är temat. Detta är också något genomgående hos författarinnan.
De korta novellerna inbjuder till omläsning. Man blir ofta förbryllad. Ibland gör slutet att något enstaka ord i tidigare skede i novellen får en annorlunda och avgörande betydelse.
Pia Juul åstadkommer stora rörelser med små medel.
Hon är en väldigt skicklig och spännande författare som det är värdefullt att närma sig på originalspråket.
Arrangör: Föreningen Norden
Etiketter:
Dengang med hunden,
Föreningen Norden,
Pia Juul
fredag 22 oktober 2010
Mrs Gaskell (1810 - 1865) 200 år
En svunnen värld av sot och rök
Av Sven-Johan Spånberg
Läs hela artikeln i Axess 2010 nr 7 oktober
Läs hela artikeln i Axess 2010 nr 7 oktober
"Många framstående författare och tänkare - som Disraeli, Carlyle och Engels - skrev i mitten av 1800-talet om industristaden Manchester. Men det är Elizabeth Gaskells romaner som har förblivit levande litteratur. Den 29 september skulle hon ha fyllt 200 år."
Vem minns inte TV-serien om människorna i Cranford: en småstadsidyll (1851-53)?
Eller Hustrur och döttrar (1865)?
Men dessförinnan skrev den socialt engagerade prästfrun Elizabeth Gaskell om de fattiga arbetarna i Manchester, de ensamstående mödrarna och prostitution i en tid då man inte talade om sådana ämnen. I alla fall skulle inte en kvinna göra det.Mary Barton (1848) och Ruth (1853) är exempel på stadsromanerna.
Etiketter:
Axess,
Elizabeth Gaskell,
Manchester,
Tidskrifter
onsdag 20 oktober 2010
Tre starka kvinnor
Marie N´Diaye är född 1967 i norra Frankrike men hennes far var från Senegal.
I hennes uppmärksammade roman Tre starka kvinnor som består av tre delar handlar det om en kvinna som återvänder till Senegal för att hörsamma sin fars enträgna kallelse, en europé som gift sig med en afrikansk kvinna och Khady Demba som är barnlös änka och kastas ut av mannens familj och försöker ta sig till Europa. Hon är den som lyckas ha den starkaste självkänslan, men det räcker inte långt.
Norah i den inledande berättelsen är den som nått högst på samhällsstegen trots sin barndom i skuggan av en allsmäktig fader. När hon nu återvänder till sitt ursprung avslöjas fasansfulla förhållanden. Som läsare deltar man helhjärtat i hennes förflutna och nuvarande. Problemen finns inte bara i barndomshemmet och ursprungsfamiljen, nämligen.
Romanen handlar hela tiden om förhållandet mellan män och kvinnor, föräldrar och barn och Afrika och Europa.
Boken fick Goncourtpriset 2009 och räknas också som författarinnas litterära genombrott.
2001 fick hon även Prix Fémina för romanen Rosie Carpe.
Det är raskt marscherat.
Etiketter:
Marie N´Diaye,
Senegal,
Tre starka kvinnor
SNÖBLANDAT REGN
Sidensvansar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)