HEMKLICKAT

Sapfo, Hypatia och gänget

Professorn i arkeologi

GULLÖG NORDQUIST
från Uppsala Universitet
föreläste om Kvinnors makt och vanmakt i antikens Grekland under Elin Wägnerseminariet 11- 12 september på St. Sigfrids folkhögskola i Växjö.
Klasskillnaderna var oerhörda i Aten och det var endast 10% av befolkningen som var fullvärdiga medborgare. Medborgarskap var inget som kunde förvärvas. Det föddes man till. Mannen och kvinnan har olika uppgifter i företaget familjen, oikos.
Mannen deltar i det offentliga livet och han förväntas ägna sig åt politik.
Yrkeskvinnor förekom och var oftast slavar; barnsköterskor, städare, gatuförsäljare.
I idealfamiljen vill man inte ha många barn. Det sprider egendomen. Har vi hört det förut?
Gudinnan Hera (bilden ovan t.v.) vakar över de gifta kvinnorna. Hon är gift med sin bror den notoriskt otrogne Zeus. Därför är hon arg och hämndlysten. Och farlig.
Lysistrate var gudinna i ett Afroditetempel och hon har en verklig förebild medan en del andra kvinnor i olika positioner var mytiska.
Drottning Berenike på 300-talet f. Kr. var märklig på så sätt att hon var medregent till sin man kung Ptolemaios och även fick förekomma tillsammans med honom på ett mynt.
Allan Klynne, tidigare elev till Gullög Nordquist, har skrivit en mycket bra bok om Kleopatra, Kleopatra: liv och legend
Några nedslag i anteckningarna från en lysande föreläsning.
Gullög Nordquist kunde vi lyssnat länge på.

Second-hand i Bergkvara

ÅRETS VÄCKARKLOCKA

ANDERS LINDER fick den ärofulla utmärkelsen Årets väckarklocka 2010.
Han var inte helt lätt att fånga på en bild. Hela han befann sig på olika håll på samma gång - än här och än där.
Anders Linder är kvick och rolig som Hasse-å-Tage och språkligt ekvilibristisk som Povel Ramel
och lika mycket ekofemnist som någonsin Elin Wägner
Och han kan sin kvinnohistoria ända från gudinnetiden och långt in i partnerskapsutopin.
I nära nog en och en halv timme trollband han publiken och kunde nog fortsatt en stund till om han inte blivit avbruten. En imponerande, inspirerande och beundransvärd väckarklocka med en jättetrevlig hustru, Anna Roll, som också var med.
Avgående ordförande i Elin Wägner-sällskapet, Marianne Enge Swartz med ryggen mot kameran kunde gott fått åtminstone en blomma för 20 års tjänst Tycker jag.

1941 ÅRS VÄCKARKLOCKA

Det blev mycket att tänka på och reflektera över under Elin Wägner-helgen med sällskapet. Trots att två av föreläsarna, Margareta Skantze och Peter Forsgren, var sjuka
För att inte tala om allt som måste läsas! Peter Forsgrens bok, I vansklighetens land. Genus, genre och modernitet i Elin Wägners Smålandsromaner, 2007, till exempel. Åsa-Hanna har jag någorlunda aktuell, men Vinden vände bladen behöver läsas om.
Med nya kunskaper framstår den i nytt ljus. Vinden vände bladen skrevs på samma gång som Väckarklocka, 1941, och innehåller samma stoff men i romanform men kom inte ut förrän sex år senare alltså 1947. Och då hade EW också hunnit med en biografi om Selma Lagerlöf. Hur gick det till? Allt gick i ett långsammare tempo förr i tiden, men somliga kvinnor hann med det otroliga under sina liv. EW var journalist, författare och ekofeminist. Miljövarningar var hon tidig med liksom arbetet för fred. Hon var medlem i den radikala Fogelstadsgruppen och var en av grundarna till Rädda barnen.
Linnéa Johansson hette EW:s motsvarighet till Ellen Keys hushållerska, Malin Blomberg. Hjälp i hemmet hade hon men ändå.
Jag grubblar vidare.

KUL I HELGEN!

POLVÄXLING
Elin Wägners tankar om ett forntida
matriarkat och hur forskarna ser på det idag

Elin Wägner-dagarna 11-12 september 2010 på St Sigfrids folkhögskola ägnar vi åt Elin Wägners tankar om ett forntida matriarkat och den ”polväxling” som skildras i Euripides tragedi Orestien.
Lördagen 11/9 inleds med en tur i Elin Wägners fotspår i dagens Aten och Delfi med
Marianne Enge Swartz.
Peter Forsgren, docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, tar upp trådar med anknytning till temat i Vinden vände bladen. Efter den traditionella naturpromenaden med Börje Svensson, lärare på folkhögskolan, talar
Margareta Skantze, kulturskribent, dramatiker och regissör med kvinnohistoria som specialitet. Margareta utkom i våras med boken Vägen till Henne – om kvinnans försvunna historia, som kan ses som en fortsättning på Elin Wägners Väckarklocka – ett försök att dra en lång svepande linje genom årtusendena på jakt efter det som på engelska kallas ”the sacred/divine feminine”. En kreativ aktivitet hinner vi med före kvällens konsert och supé.

Söndagen 12/9 inleds med att Gullög Nordquist, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, berättar om hur forskningen ser på Elin Wägners matriarkatstankar i dag.
Elin Wägner- sällskapets ordförande Christina Ekström och Kicki Rydemalm berättar om det nya Elin Wägner-projektet i Växjö. Båda presentationerna ställer frågor att diskutera under kaffet.
Som avslutning bjuder ”Årets Väckarklocka” Anders Linder, musiker och artist, på en kavalkad genom den alternativa kvinnliga historien från forntida iranska begravningsriter till kampen om kvinnors rättigheter i demokratiska sammanhang och en ny GAJA-hypotes.
Seminariet anordnas som vanligt av St Sigfrids folkhögskola tillsammans med
Elin Wägner-sällskapet.

Elin Wägner på Facebook
Elin Wägner-Sällskapet

AKTUELLT

Efter en frostnatt

Jag dödar långsamt ett äpple i munnen.
Högt uppe lossnar ett löv,
och drar de undre med sig.
Var det inte något mer vi ville
än vara hyfsade fruktodlare
i ett hyfsat land
med rätt att rösta, rätt att låta bli?
Många kommer att överraskas
likt sömngångaren i nattskjorta
på ett frostigt tak
under en obönhörlig,
för att inte säga hånfull,
för att inte säga dånande stjärnhimmel.

Werner Aspenström, Inre (1969)