On first looking into Gombrowiczs dagbok

Jag slår upp en sida på måfå och läser:
"Jag skriver den här dagboken motvilligt. Dess oärliga ärlighet plågar mig. Vem skriver jag för? Om det är för mig själv, varför går det då i tryck? Om det är för läsaren, varför låtsas jag då samtala med mig själv? Talar du så till dig själv att andra ska höra dig..."

En söndag 1954 skriver han:
"Tragedi.
Jag gick i regnet med hatten nerdragen i pannan, rockkragen uppfälld, händerna i fickorna.
Sedan gick jag hem igen.
Jag gick ut en gång till för att skaffa något att äta.
Och jag åt."

Dagboken 1-3. 1953 -1969 är tillfälligt slut på Adlibris.
Dagboken. 1. 1953 - 1956 från biblioteket får duga så länge.

Skånejul

Så var det dag igen. Julen står för dörren.
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETs julmässa erbjuder det vanliga utbudet av tomtar, ljus, fårskinn, ostar, korvar, glögg, karameller, marsipan, hemslöjd, sockor, vantar, halsdukar, träslöjd, keramik, böcker, julkort, smycken, dörrkransar, senap, marmelader, chutney, hattar, koftor, bröd, kakor, med mera.
Kaffestugan fyller sin funktion som rekreationsrum och vattenhål.
Nytt för året är de stora eldkorgarna vid entrén och de maffiga trätomtarna vid huvudbyggnaden. Snön lyser med sin frånvaro, men kylan och den pinande snålblåsten gör att det känns som vinter. Det är klart väder och när skymningen faller glimmar ljusen festligt i fönstrena och marschallerna i allén längs uppfarten fladdrar inbjudande.

YTTERLIGARE INFORMATION

Du sköna nya värld!?

Överlistad ANTIMATERIA



Till vänster syns "atomfällan" och i mitten maskinen med vakuum där forskarna lyckats fånga antimateria. Till höger: Svante Jonsell, docent.

Foto: NIELS MADSEN/ALPHA/CERNhar-fangat-antimateria_5689859.svd
Jättespännande och fantasieggande! Hur kan man fånga något som inte finns.
Och om nu det som inte finns fins ändå - vad allt ska man då inte få se?

Förunderligt och märkligt.

Elektrifierade hattifnattar

En kul
UNDERSTRECKARE
av Fredrik Kastner om en nyutkommen antologi om en svårplacerad författare:
Röster om Gombrowicz. (1904 - 1969).
Red.: Anders Bodegård

Det blir nödvändigt att läsa Gombrowicz när man tagit del av följande påståenden
av poeten Marie Lundquist: "Man blir upphetsad av att läsa Dagboken. Sporrad, eggad, uppeldad...Alla tecken i Gombrowiczs texter är elektrifierade hattifnattar, det sprakar om dem."
och
av Fabian Kastner, författare och kritiker, "... Röster om Gombrowicz framhåller honom som Kloker, Blyger, Glader, Butter, Trötter, Toker och Prosit på en och samma gång..."

Jag reserverade omedelbart Dagboken och Testamentet på biblioteket. Till en början.

Fritt sömsätt

Ännu ett lästips från yllebroderidagarna. Ur Helgas flygblad av Helga Henschen.

Lästips från yllebroderidagarna

Föreläsarna under yllebroderidagarna på Kulturen i Lund tipsade titt som tätt om litteratur i anknytning till sina ämnen. Här kommer en lista:

Arendt, Hannah, Människans villkor. Rev. utg. 1998

Fischer, Ernst, Skånska yllebroderier i fria sömsätt. 1971

Garfield, Simon, Mauve: how one man invented a colour that changed the world. 2000

Läs om Garfield och hans bok

Gombrich, E. H. The sense of order: a stydy in the psychology of decorative art

Ingers, Gertrud, Gästgivardöttrarna i Everlöv: slöjd och bohag i en bondesläkt under 200 år. 1975

Ingers, Gertrud, Hemgiften: hemmets linneförråd förr och nu. Flera uppl.

Kjellman, Gunilla, Bröllopsgåvan: en etnologisk studie av gåvoekonomi. 1979

Reenstierna, Märta Helena, Årstadagboken 1- 3. 1793 - 1839

Rundquist, Angela, Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850 -1900. 1989

Saint - Aubin, Charles Germain de, L árt du brodeur. 1770

Stolt, Jonas, Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet: anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. 1890

Taussi Sjöberg, Marja, Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet. 1988

Tin, Mikkel, De förste formene: folkekunstens abstrakte formspråk. 2007

Yllebroderier: berättande folkkonst från Norden. 2010

Zickerman, Lilli, Lilli Zickermans bästa: hemslöjdstankar från källan. 1999

Zickerman, Lilli, Skånes hemslöjd. 1919

LILLIZ Hemslöjdsblogg som delar namn med Lilli Zickerman.

Bilden föreställer nr 9959 i Lilli Zickermans fotosamling.

Folkkonst målad i ylle

Yngst i klassenYllebroderi på Kulturen i Lund dag två. Yllebroderier i Jämtland och Härjedalen. Ingela Fredell från länshemslöjden i Jämtland berättar intressant bl. a. om det speciella med färgerna i de jämtländska broderierna som kom sig av påverkan från uniformerna i det jämtländska dragonregementet. Rotebönderna skulle tillhandahålla material till uniformerna och förmodligen vävdes egen vadmal.Detta användes också till kuddar som sedan stoppades med getskinn, fjädrar av skogsfågel, renhår och tagel. Baksidorna var i skinn.
Det jämtländska yllebroderiet skiljer sig alltså på många sätt ifrån det sydsvenska.
Figurerna i mönstrena är dessutom färre och större. Dett gäller också i Härjedalen.

Annhelén Olsson som är redaktör för den nyutkomna nästan slutsålda Yllebroderier funderar över svårigheterna med att veta vilka som broderat. Är det speciella, ofta kringvandrande brodöser eller flickor som arbetat på sin hemgift? Ibland finns det initialer men då vet man inte riktigt om det är brodösens initialer eller ägarens. Men om man studerar en mängd broderier lär man sig känna igen vissa stilar. Mönstrena går i släkten.
Släktforska! uppmanar Annhelén Olsson.
Hon efterlyser också yllebroderier i privat ägo helst med proveniens. Deltagarna uppmanas att ge sig ut och söka och rapportera till närmsta hemslöjd.
Norskt och danskt yllebroderi presenterades också i flera programpunkter.

Som avslutning presenterar Anneli Palmskiöld ett nytt kandidatprogram vid Universitetet i Göteborg - Ledarskap i slöjd och hantverk.
Mötet mellan handlingsburen kunskap och forskning var rubriken för hennes bidrag.
Hon frågar sig hur man förmedlar tyst kunskap och önskar sig ord och bild på konsthantverksprocessen.
När man samlar föremål ska man också ta med de redskap som använts vid framställningen, vilka mönster, i vilket sammanhang och av vem.
Vid tidigare inventeringar valde man bort det vanliga. Enligt direktiv från Artur Hazelius.
När Lilli Zickerman inventerade svensk folklig textil i Sverige valde hon konsekvent bort virkade föremål. Virkning ansågs inte fint.
Anneli Palmskiöld tar upp den klassiska dikotymin nålen - pennan och rekommenderar läsning av Människans villkor av Hannah Arendt. Det har alltid funnits en skillad mellan praktiskt arbete och boklig bildning. Ingen kommunikation har förekommit.

Berikade och fyllda av intressanta tankar och med vackra bilder på näthinnan vandrar vi ut i den filtvåta novemberkvällen,

Fritt fram för fantasin!

Vit bakgrund är ovanligt
Första dagen av frossande i yllebroderier på Kulturen i Lund.
Ursprunget är höljt i dunkel, men yllebroderiet har flyttat omkring med människorna. Skåne, Blekinge, Norge, Danmark, men också Ungern, Tyskland. Gemensamma drag finns, såsom vissa figurer och man talar om en västerländsk mönsterbank.
Barbro Nyberg, som varit hemslöjdskonsulen i Kristianstad, höll ett intressant föredrag om en inventering av yllebroderier i muséer, hembygdsgårdar och privat ägo som hon ägnat åtskilliga år åt. Hon illustrerade med vackert bildmaterial. Igenkänningsfaktorn var hög.
En annan höjdpunkt var Eva Bergs genomgång av färger, material, garn och olika stygn.
Eva Berg, som är chef på Hemslöjden i Landskrona, har sysslat mycket och länge med att bl. a. hålla kurser i yllebroderi. Hon hade många handfasta råd att dela ut. Det märktes att hon handskats med nybörjare och visste var svårigheterna kunde torna upp sig.
Eva Berg tycker att man ska kasta loss och känna sig fri att skapa efter sin egen näbb, så att säga. Man ska inte jämföra sig. Yllebroderi ska vara personligt. Inte perfekt.
Föredragshållarna är de som skrivit bidragen i Yllebroderier, vilket inte betyder att de upprepar sig. Så kunde till exempel Johanna Rosenqvist från Linnéuniversitetet i Växjö passa på att visa de bilder hon inte fått ta med i boken.
Yllebroderier som kom ut för ett par månader sedan trycktes i
3 000 exemplar och idag finns endast 350 ex kvar.


Imorgon fortsätter frossandet.

KULTUREN I LUND

HEMSLÖJDEN SKÅNE LÄN

Läser också

Irland på 30-talet och England på 1780-talet.
Sebastian Barry, Den hemliga skriften respektive
Andrew Taylor, Nattvandraren

Oemotståndligt!

Jag har bara läst förordet, men är redan helt såld!
Johan Hakelius är å sin sida helt såld på allt engelskt. Förra årets bok hette Döda vita män och handlade om excentriska, döda britter.
Ladies är en hyllning till den engelska kvinnan. Så här skriver Hakelius i förordet: "England vore ingenting utan sina damer. Vid sidan av att de slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt "clotty" utgör de nationens själva ryggrad - eller åtminstone dess stela överläpp"
-----
"Det är något alldeles särskilt med de engelska damerna. Något metodiskt envist, självklart behärskat, lätt prilligt."

Ingenting är lättare än att reta sig på Johan Hakelius, men man måste erkänna att han är väldigt "witty" och väldigt rolig. Och han har alldeles rätt i att han har ett typiskt radioansikte.

Litteratur- och trubadurkväll på biblioteksfilial

Litteratur och musik varvas under en kulen novemberkväll i Nordiska biblioteksveckan.
Sigrid Combüchen, August Strindberg, Margareta Lindholm och Audrey Niffenegger (m. fl.) samsades med Owe Törnquist, Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Carl Anton.
Sextio personer trängs och trivs. Ett lyckat koncept, helt enkelt.

En vallares visor

UR
S Adolf Svensson (1885 - 1972) gav ut En statares visor under namnet Sven Vallare på förlaget Frilansen 1943.
Den innehåller frihetssånger, dikter till naturen och hembygden, folklivsbilder och muntra visor.
Sven Vallare skrev också dikter för hembygdsskrifter, tidningar och tidskrifter.
Dikterna är rytmiska och vittnar om såväl utblick som beläsenhet. De minner om en svunnen tid som varken bör eller skall glömmas bort.
Statarsystemet avskaffades 1944.
En statares visor tillkom under kvällar och nätter efter långa arbetsdagar när herrgård och djur fått sitt.
Till min hembygd är också tonsatt.

DET MAGISKA NORDEN

Nordiska biblioteksveckan 8 - 14 november 2010 inleddes med Kura skymning.

Två duktiga uppläsare, Torbjörn Hellström och Henrik Bergqvist, läste de föreskrivna texterna ur Eddan respektive Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.
Gitarrgruppen från Kultur- och musikskolan spelade fint under Jan Erik Ströms ledning.
Föreställningen övervakades av en stor, luden spindel med ett rött blinkande öga.
Efteråt bjöds på en grön, magisk dryck med ostbågar och fläsksvålar under informell informell samvaro innan alla vandrade hemåt i det snöblandade regnet.

(Spindeln steg efter fullgjort värv ner från sina höjder och lade girigt beslag på resterna.)

Föreningen Norden kan glädja sig åt ännu ett lyckat och välbesökt arrangemang.

Stendhal - tidig feminist!

Stendhal, alltid levande och föremål för intresse.
Läs Lena Kårelands RECENSION av en nyutkommen bok: Stendhal. Vivre, écrire, aimer.
(I den ordningen. Livet gick före skrivandet.) Författare: Philippe Berthier.

Litet bo jag sätta vill

Höst i markerna

Livets ånger, skuld och längtan

Förvånad slår jag igen boken. Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger.
Jag läste aldrig storsäljaren Tidsresenärens hustru när den kom för sex år sedan. Frågan är om jag inte kommer att ompröva beslutet.
Jag har sträckläst Själens osaliga längtan. Den är romantisk och realistisk; en blandning av gotisk berättelse, spökhistoria och alldeles vanlig relationsroman. Välskrivet är det också.
Highgate Cemetary i London och ett hus i dess omedelbara närhet är den centrala miljön. London känns över huvud taget mycket levande.
I huset bor några aparta människor, bl. a. ett par amerikanska tvillingar i tjugoårsåldern och en sympatisk man som lider av tvångssyndrom samt en man som skriver en avhandling om Highgate Cemetery och har varit gift med den moster Julia och Valentina inte visste att de hade.
Redan från början tycker jag att Julia och Valentina är alldeles ovanligt genomskinliga och alltför barnsliga. De är också spegelvända och den ena är inte hel utan den andra.
Bakom dessa tvillingar finns ännu ett par tvillingsystrar, Edie och Elspeth, en generation tidigare. Och dolda familjehemligheter på gränsen till avslöjande anas på ett tidigt stadium i romanen. Hemliga dagböcker och brev hjälper till att skingra dimmorna.
Boken överraskar till sista meningen.
Två slutsatser kan dras:
1/Var försiktig med dina önskningar. De kan bli uppfyllda.
2/ Highgate Cemetery är en trevlig, romantisk plats man gärna skulle vilja besöka.

I slutet av boken vädjar författarinnan om bidrag till skötseln av Highgate Cemetery. Det kostar 11 000 kr om dagen att hålla den i stånd. Audrey Niffenegger har själv varit guide här och är väl förtrogen med historien och alla kända personer som ligger begravda här.

AUDREY NIFFENEGGER
är född 1963 och bor nu i Chicago med sina två katter.

Antikvariatsfynd

På Holje Bokhandel & Antikvariat hittade jag idag Rut Hillarps debutroman Blodförmörkelse.
Dessutom köpte jag Agnes von Krusenstjerna, doktorsavhandling/biografi, av
Olof Lagercrantz. Han var släkt med författarinnan och umgicks i samma kretsar så kunskaperna om ämnet var gedigna. Olof Lagercrantz´rena och klara språk är alltid en njutning att läsa och jag tycker att hans biografier brukar vara fina personporträtt också

Eva B Magnusson, Rönnbärsvägen. Dikter i urval

54 år gammal debuterade Eva B Magnusson. Men då var hon redan fullfjädrad poet.
Ropet in heter den första diktsamlingen som kom ut 1992.
En dikt ur den:

Innan det hunnit ljusna
skyndar en kvinna till brevlådan
för att hämta tidningen.
Hon vet mycket väl att det finns
fläckar av is i asfalten
men hon går med blicken riktad
rakt upp mot stjärnorna
och hon faller förstås.
I fallet drar hon med sig
hjortar och telefonledningar
och det som återstår av mörkret.
Ingenting av det som står
i tidningen har någon betydelse
längre.
Om hon ångrar något är det
för hjortarnas skull.
Hon stryker dem över manken
och viskar Spring!
Själv ligger hon kvar
och väntar på
vad morgonen mer har att bjuda.


Ett prosastycke ur Särskilt det röda, 1998

höst
Hundägaren trär plastpåsen över handen, den blinde snubblar på sin käpp, de som förstulet omfamnar varandra utanför kennelklubbens lokaler får finna sig i att bli utskällda. Träden rostar, de unga är alltför unga. Käraste, förhärda dig!

Den öländske poeten Lennart Sjögren har skrivit förord till Rönnbärsvägen.
Här finns också med ett antal hittills i bokform opublicerade dikter i den avslutande delen som heter Ellips.
Eva B Magnusson valdes till Årets LÄNSFÖRFATTARE i Örebro län vid Bokmässan i Örebro 2010

Skönlitteratur och statsmannaskap

För den som vill förstå vår värld och/eller på ett framgångsrikt sätt sköta statsangelägenheter är skönlitteraturen oersättlig. Charles Hill har skrivit en bok om detta: Grand strategies. Literature, statecraft and world order. Carl Rudbeck recenserar i en UNDERSTRECKARE.
Somliga författare känns mera självklara än andra, t. ex . Vergilius (Aeneiden)
och Homeros (Ilianden).
Men det är väldigt intressant att läsa om vad romaner av Jonathan Swift (Gulliwer´s resor), Jane Austen (Emma), Charles Dickens (A tale of two cities), George Eliot (Daniel Deronda)
och Muriel Spark (Mandelbaumporten) kan ha att lära ut i sammanhanget.
Säg vad man inte kan ha skönlitteratur till?

Sommarmyt

Therese Eriksson om likheterna mellan Åsa Ericsdotter och Rut Hillarp

bernur om Rut Hillarp som länken mellan Södergran och Pia Tafdrup

Hyresledigt

Evert har troligen flyttat

Höststol i Södermanland

Påträffad under skogspromenad

Den döende detektiven

Äntligen har också jag läst en bok av Leif G(ustav) W(illy) Persson!
Dessutom har jag läst den andra CD-boken i mitt liv på kuppen.
(Den enda CD-bok jag lyssnat på tidigare var Schlink, B, Högläserskan.
Krister Henriksson läste.)
Den döende detektiven är inläst av skådespelaren Peter Andersson. Det gör han fantastiskt bra. Dessutom tycker jag att själva boken är överraskande bra.
Den obändige Lars Martin Johansson förefaller vara författarens alter ego; överviktig, glad för mat och dryck, humoristisk, skärpt, egocentrisk och lätt slagrörd.
Bästa vännen, den vältrimmade alfahannen Bo Jarnebring, och brorsonen Max hjälper Johansson att gå till botten med ett 25 år gammalt, nyligen preskriberat mord på en 9-årig flicka. De "sliter asfalt och lägger örat mot rälsen" och det dröjer inte länge förrän Johansson är gåtans lösning på spåren.
Tidsmarkörerna är många, åsnesparkarna mot Hans Holmér och Ebbe Carlsson förekommer på mer än ett ställe. Och "den fete professorn som pratar skit i Efterlyst" är ju lätt att identifiera.
Dialogen är utmärkt; den inre monologen roande; älgjaktsfantasierna kan röra en sten till tårar och det griniga motståndet mot allt förnuft irriterar inte bara hustrun Pia, ledsagaren Mathilda och medhjälparen Max. "Jag mår prima - som en pärla i guld" är Johanssons lögnaktiga svar på vänligt intresserade frågor. Ibland är f.d. chefen för SÄPO och Rikskrim verkligen som en stor baby. Zigeunerwurst med surkål och fransk senap från världens bästa korvkiosk, Günters på Karlbergsvägen, måste man ha om det så ska kosta en livet!
Lars Martin Johansson är annars en klok och läsande människa. Det sticker han inte under stol med. Domaren och hans bödel av Friedrich Dürrenmatt anser han vara ett rent mästerverk.
Den döende detektiven är välformulerad och skickligt skriven i korta kapitel och med mycken energi och erfarenhet. Den innehåller mycken kunskap om samhällets avigsidor, barns utsatthet i allmänhet och i vissa sammanhang och på vissa platser i synnerhet.
Jag kan definitivt tänka mig att läsa flera böcker av Leif Gustav Willy Persson.

HÄR är adressen till Leif G W Perssons hemsida

Faust på Folkoperan

En lysande föreställning på Folkoperan!
En bearbetning av Goethes Faust; underbar musik av Charles Gounod: översättning och regi av Mira Bartov. Folkoperans orkester, som häckade alldeles under taket, leddes förtjänstfullt av Jonas Dominique. Intelligent scenografi och modern kostym av Monika Frelin.
Marguerite sjöngs/spelades denna kväll av Charlotta Larsson, lirico - spinto-sopran, med en underbart vacker röst och ett dramatiskt utspel. Hon var nog den som fick mest uppmärksamhet av alla de duktiga sångarna. Inte nog med att de kan sjunga - de kan agera också.
Folkoperans Faust dröjer sig kvar hos åskådaren. Länge känns det som.

Hushållsnytt

I Waruhusets stora fönster visas sedan några dagar den senaste dammsugaren, som tycks skola vara något alldeles enastående å området, i det att den icke blott onödiggör alla agenter, då den genom sin sinnrika konstruktion säljer sig själv, utan därtill, såsom hr Vestlund demonstrerar, kan användas till praktiskt talat allting, eller som sifon, insekts- och öronspruta, fläkt och soppkylare, ja t. o. m. massageapparat och högtalare, varjämte den naturligtvis också rengör mattorna; detta sistnämnda å så sätt, att den suger, medan den blåser, medan man springer med den. Sugaren har överallt väckt odelat uppseende, och lära här i samhället hr och fru borgmästarinnan vara livligt spekulativa å en dylik för det Sjökvistska hushållet.

Ur Grönköping i helg och söcken av Nils Hasselskog. 1928

Lömsk farbror x 3

Mitt japanska projekt

På läsbordet just nu (bland allt annat):

Monica Braw, Trollsländans land. Japansk historia
Kaj Falkman, Den japanska hemligheten
Hiroshige

Japan i våra västerländska hjärtan av Monica Braw

Understreckare 2009-11-26

Karl Steinick om Trollsländans land

Understreckare 2010-10-26

Oktober

I TOMRUMMET

Oktobers stora bubbla

av tystnad

ligger över skogarna.

Och inte ens ett fågelrop.

Den som andas långsamt

kan höra existensens dova

orgelpunkt, celloton,

surrande kondensator

i kraftledningsgatan

Ur Om begagnadet av elden av Lars Gustafsson, Atlantis, 2010

Kommentar: Jag trodde att det var transformatorn som surrade i kraftledningsgatan?
Men han har säkert rätt, Lars Gustafsson. Det har han nog alltid.

Lovande läsning - än så länge

Kristina Ohlsson, analytiker på Rikspolisstyrelsen och författare, född 1979, beskriver sig på sin BLOGG så här (bl. a.) i ett eget alfabet:
Danstokig, elitistisk, fantasifull, intelligent, janteanti, kapitalist, otålig, rolig, traditionsknarkare, USA-vänlig, yrkesförvirrad, Åhus, ödmjuk!
Jag har just börjat läsa hennes senaste deckare, Tusenskönor, 2010. Radarparet Fredrika Bergman och Alex Recht förekom tydligen redan i den första deckaren, Askungar, 2009.
I Tusenskönor dukar Kristina Ohlsson upp flera olika fall och läsaren är lika undrande som utredningsgruppen. Det är välskrivet och de olika karaktärerna beskrivs omsorgsfullt som levande människor med yrkesliv och privatliv: sorger och glädjeämnen.
Kristina Ohlsson har redan fått Sydsvenska deckarpriset Stabilo.
Hon är också nominerad till årets bästa svenska kriminalroman av DECKARAKADEMIEN.
Vinnaren utses 20 november på DECKARBIBLIOTEKET i Eskilstuna.

Får se om Tusenskönor överlever slutet!

Dansk läsecirkel.

Vi är några stycken som läser Dengang med hunden av Pia Juul. Ett par noveller blev det första gången: De gales hjem och En flinker fyr.
På stapplande danska läste vi varsitt stycke av respektive novell. Lyckligtvis har vi en dansk kvinna med i cirkeln och hon är vänlig nog att rätta till våra värsta uttalsfel.
När vi läst novellerna diskuterades innehållet; vad står där; vad står där inte; hur gör Pia Juul för att berätta så mycket med så få ord?
I den ena novellen, En flinker fyr är och förblir man oviss om utgången. Det handlar också om relationer. Så är det ofta hos Pia Juul.

I den andra, De gales hjem, är det människans grundläggande ensamhet och hemlöshet som är temat. Detta är också något genomgående hos författarinnan.
De korta novellerna inbjuder till omläsning. Man blir ofta förbryllad. Ibland gör slutet att något enstaka ord i tidigare skede i novellen får en annorlunda och avgörande betydelse.
Pia Juul åstadkommer stora rörelser med små medel.
Hon är en väldigt skicklig och spännande författare som det är värdefullt att närma sig på originalspråket.
Arrangör: Föreningen Norden