lördag 20 december 2014
Kvinnan i sanden
Kobo Abe (1924 - 1993) föddes i Tokyo och var läkare innan han blev författare. Kvinnan i sanden kom på japanska 1962 och översattes till svenska 1982 av Irmelin Fritzell och Keiko Kockum. En märklig berättelse om en lärare som ger sig ut till havet för att ägna sig åt sitt stora intresse som är att studera insekter. När han ber om logi för natten leds han iväg till ett litet hus som ligger i en sandgrop och som endast bebos av en enda kvinna. Långsamt går det upp för honom att han är satt i en sorts arbetsläger övervakat av ett brandtorn. Om inte mannen och kvinnan skyfflar sand varje dag begravs deras hus av sanden som ständigt är i rörelse dag som natt. Sanden tas om hand av byborna som håller honom fången. Man förstår inte riktigt om kvinnan känner sig som en fånge eller inte. Mannen umgås ständigt med flyktplaner. Han studerar sanden; han tänker på sitt liv sådant det varit och som det blivit. Arbetet i sig har inget värde; arbetes mål är arbete. Kvinnan i sanden är en modernistisk roman som blandar realism och surrealism. Jag ser den också som en allegori om människans sätt att leva. Kobo Abe är en föregångare till Haruki Murakami. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe tyckte så här: "Nu när jag fått Nobelpriset hoppas jag att åter få fler läsare. Det är
mycket värdefullt för mig, även om jag menar att det skulle ha mottagits
av Kobo Abe." Romanen filmatiserades 1964 som Suna no onna Kvinnan i sanden av regissören Hiroshi Tosogahara. Jag läste fascinerad Kvinnan i sanden. Ibland hade jag en känsla av att något gick mig förbi. Förmodligen läser jag någon av hans övriga romaner också. Kvinnan i sanden dröjer sig kvar efter avslutad läsning.
Etiketter:
Japansk litteratur,
Kobo Abe,
Kvinnan i sanden
fredag 19 december 2014
Bokbloggsjerka 19 - 22 december
Snart är det jul och lite välbehövlig vila. Hur ser julen ut? Vad ska ni läsa?
Visserligen verkar det inte bli någon vit jul än mindre fullmåne, men man kan ju elda brasa, tända ljus och bränna tomtebloss för det. Man kan läsa högt och testa lekplatser i nejden, klippa och klistra; städa i halsbandslådan, äta ris à la Malta och mandelmusslor med sylt och grädde. Läsningen då? Jo, jag tänkte läsa Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson. Det var länge sedan jag läste en regelrätt deckare. Och så tänkte jag läsa om en rysk klassiker från 1859, nämligen Oblomov av Ivan Gontjarov. Den börjar så här: "I sin våning i ett av de stora husen vid Gorohovajagatan i Petersburg, som kunde rymma en hel småstads befolkning, låg Ilja Oblomov denna morgon i sin bädd." Det står ett luggslitet exemplar i min hylla i Natur och Kulturs klassikerserie, Levande litteratur. Högläsningen kan jag inte säga så mycket om för den bestämmer inte jag...
torsdag 18 december 2014
Brända skuggor
Kamila Shamsie är född år 1973 i Pakistan och nu verksam i Storbritannien. Hon arbetar
som journalist och kritiker på The Guardian och romandebuterade 1998
med In the City by the Sea. År 2013 var Shamsie inkluderad på Grantas
lista över de tjugo bästa unga författarna i Storbritannien. Brända
skuggor är den första av hennes romaner att översättas till svenska. 2014 besökte hon bokmässan i Göteborg. Brända skuggor omspänner tre världsdelar och tre generationer med början i Nagasaki 1945. Den unga lärarinnan Hiroko Tanaka skadas svårt av bomben. De tre svarta tranorna på kimonon hon bar brändes in på hennes rygg. Konrad Weiss, den unge man som Hiroko just gift sig med, får sätta livet till. Tre gånger i berättelsen upplåter Konrads syster Ilse sitt hem för Hiroko i olika delar av världen och de blir också mycket goda vänner. Hiroko gifter om sig med en man från Indien, Sajjad Ashraf, och de får en son, Henry, som så småningom väljer att ägna sig åt helt annan verksamhet än både föräldrarna och hans själv tänkt sig. Kamila Shamsie skildrar sextio års dramatiska historiska händelser i olika delar av världen genom den påverkan dessa har på enskilda individer. Vi upplever hur engelsmännen lämnar Indien och hur Pakistan blir en egen stat och så småningom stöder talibanrörelsen i Afghanistan; kärnvapenproven i Indien och Pakistan, 11 september och Guantanamo. Vänskapsband knyts över alla slag av gränser; somliga håller för påfrestningarna, andra inte. Shamsie tycker inte att människan egentligen har någon fri vilja. Vi är alltför beroende av omgivningen och vad som händer i den. Hiroko är navet i romanen. Brända skuggor är författarens femte roman och den enda som finns översatt till svenska. Man skulle önska att det kom några flera. En mycket lärorik och läsvärdbok. Bokförlaget Tranan. Översättare: Birgitta Wallin
Etiketter:
Birgitta Wallin,
Bokförlaget Tranan,
Brända skuggor,
Kamila Shamsie
onsdag 17 december 2014
En portugisisk klassiker
Fernando Pessoa (1888- 1935) var en portugisisk författare, poet och filosof som föddes i Lissabon. Dit återvände han också för att studera efter en del år i Sydafrika. Pessoa är speciell genom alla de cirka sjuttio författaridentiteter (heteronymer) han skapade. De mest kända är fåraherden Alberto Caeiro, sjöingenjören Álvaro de Campos och läkaren Ricardo Reis, som försöker jämka samman två motsatta livshållningar, nämligen epikuréns och stoikerns. Reis söker vägledning och stöd i antikens filosofi och mytologi. Det mesta av Pessoas litterära verk publicerades postumt. På biblioteket hittade jag Dikter av Ricardo Reis av Fernando Pessoa utgiven av Pontes förlag 2013 i översättning av Lars Axelsson.
Eftersom vi inte uträttar något som varar i denna kaotiska värld
eller som genom sin varaktighet har något värde,
och efter till och med det som gagnar oss,
snabbt, mycket snabbt, glider oss ur händerna,
så låt oss sätta stundens njutning framför den absurda oron
över vad som ska hända i framtiden,
och vars enda säkra följd är att vi våndas i nuet,
det pris vi betalar för vårt framtida välbefinnande.
Morgondagen existerar inte. Endast nuet finns,
och det är bara jag som existerar i nuet,
och den personen kan mycket väl vara
den sista jag utger mig för att vara.
1933-03-16
Eftersom vi inte uträttar något som varar i denna kaotiska värld
eller som genom sin varaktighet har något värde,
och efter till och med det som gagnar oss,
snabbt, mycket snabbt, glider oss ur händerna,
så låt oss sätta stundens njutning framför den absurda oron
över vad som ska hända i framtiden,
och vars enda säkra följd är att vi våndas i nuet,
det pris vi betalar för vårt framtida välbefinnande.
Morgondagen existerar inte. Endast nuet finns,
och det är bara jag som existerar i nuet,
och den personen kan mycket väl vara
den sista jag utger mig för att vara.
1933-03-16
tisdag 16 december 2014
Julpyssel enligt Lotta
"Lotta Kühlhorn är världsbäst på att fira jul. Hon börjar med minusadvent
i november, en traditionell nedräkning till advent i det kühlhornska
hemmet, ökar sedan från början av december fram till höjdpunkten vid
själva högtiden - julafton! - för att börja nedtrappningen runt nyår." Detta är en del av presentationen av Lottas jul på Adlibris. Det är en otroligt läcker och rolig bok som jag sprang förbi på biblioteket idag och naturligtvis fick den följa med hem. Jag får frossbrytningar av pyssel och blir svett i handflatorna vid blotta tanken, men Lottas pyssel är absolut oemotståndligt! 61 synnerligen goda julgärningar. Vackert fotograferade av Fabian Kühlhorn och Jenny Hallengren. Praktiska flikar anger när det är dags att göra vad. Pysselexempel: Gökur av pepparkaksdeg, klippt krans av Aftonbladets sportbilaga och rosa A4-papper, mormors rågkakor (tänkte jag nästan baka), försilvrade valnötter, snabbpicklade grönsaker, flätade nötkorgar, kristyrkottar, flaggspel och girlanger, grankottslikör, och så vidare. Man blir glad av den här gränslösa boken. Lotta Kühlhorns fina bokomslag kände jag till, men jag hade ingen aning om att hon är så besatt av julen! Allra sist i Lottas jul, som är utgiven på Bonnier fakta, finns en lista på hennes inspirationsböcker.
Etiketter:
Bonnier fakta,
Fabian Kühlhorn,
Lotta Kühlhorn,
Lottas jul
måndag 15 december 2014
Bokklappar
LYRANS tematrio två veckor före jul gäller bokklappar; dem vi önskar oss; dem vi vill ge bort eller helt enkelt bara tipsa om. Det är väldigt roligt att tänka ut rätt bok till rätt person. Och naturligtvis blir jag väldigt om någon har tänkt ut rätt bok till mig... Jag ger bort klassiker i år.
Det blåser på månen. En klassisk allåldersbok av Eric Linklater. Berättelsen om major Rytters busiga flickor Dina och Dorinda och deras öden och äventyr har roat både barn och vuxna sedan den kom ut 1944
Moderna utländska klassiker i en box: De besatta (A S Byatt) ; Glaskupan (Sylvia Plath) Hundra år av ensamhet (Gabriel Garcia Marquez) ; Moment 22 (Joseph Heller); Älskaren (Marguerite Duras)
Det blåser på månen. En klassisk allåldersbok av Eric Linklater. Berättelsen om major Rytters busiga flickor Dina och Dorinda och deras öden och äventyr har roat både barn och vuxna sedan den kom ut 1944
Moderna utländska klassiker i en box: De besatta (A S Byatt) ; Glaskupan (Sylvia Plath) Hundra år av ensamhet (Gabriel Garcia Marquez) ; Moment 22 (Joseph Heller); Älskaren (Marguerite Duras)
Guy de Maupassant, Pauls flicka
Simone de Beauvoir, Marcelle
Gustave Faubert, Ett enkelt hjärta; Marcel Proust, Madame de Breyves melankoliska sommar
söndag 14 december 2014
En smakebit på søndag
"Senare kommer den som överlever att minnas dagen som grå, men på morgonen den 9 augusti stiger både mannen från Berlin, Konrad Weiss, och lärarinnan Hiroko Tanaka ut ur sina hus och lägger märke till att himlen, som den vita röken från vapenfabrikernas skorstenar stiger upp i, är underbart blå."
---
"Hiroko stiger ut på verandan. Från halsen och neråt är hennes kropp en sidenpelare, vit med tre svarta tranor flygande över ryggen. Hon tittar ut mot bergen och allt tycks henne mycket vackrare än det var tidigt på morgonen. Nagasaki tycks henne vackrare än någonsin. Hon vrider på huvudet och ser spirorna på Urakamis katedral, som Konrad just tittar upp mot när han ser ett hål öppna sig mot mellan molnen. Solljuset strömmar igenom och pressar isär molnen ännu mer. Hiroko. Och så blir världen vit." Brända skuggor av Kamila Shamsie från sidorna 13 och 37 . Läs HÄR hur denna norska läsutmaning går till
---
"Hiroko stiger ut på verandan. Från halsen och neråt är hennes kropp en sidenpelare, vit med tre svarta tranor flygande över ryggen. Hon tittar ut mot bergen och allt tycks henne mycket vackrare än det var tidigt på morgonen. Nagasaki tycks henne vackrare än någonsin. Hon vrider på huvudet och ser spirorna på Urakamis katedral, som Konrad just tittar upp mot när han ser ett hål öppna sig mot mellan molnen. Solljuset strömmar igenom och pressar isär molnen ännu mer. Hiroko. Och så blir världen vit." Brända skuggor av Kamila Shamsie från sidorna 13 och 37 . Läs HÄR hur denna norska läsutmaning går till
Etiketter:
Brända skuggor,
En smakebit på søndag,
Japan,
Kamila Shamsie,
Nagasaki
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)