söndag 29 december 2013

Dömd och glömd

Bilden är lånad av umeateaterforening.se
I dagens SvD kan man läsa en intervju som Karin Thunberg gjort med Sveriges nyaste litteratursällskap. Fem kvinnor i Härnösand har beslutat sig för att lyfta fram Alfhild Agrell (1849 - 1923) ur glömskans djup. Nio av tio författarsällskap i Västernorrland är tillägnade män, men nu har Laura Fittinghof alltså fått sällskap av ytterligare en kvinna..
Under några år på 1880 - talet var Alfhild Agrell vår mest kända dramatiker tydligt influerad av Henrik Ibsen. Hon skrev dessutom noveller och humoristiska berättelser under pseudonymen Lovisa Petterkvist. Åttiotalets kvinnofrågor rörde äktenskap, kärlek, erotik och kvinnans rättigheter.
Som en kuriositet kan nämnas att Alfhild Agrells dramer kritiserades i en artikel om "indignationslitteratur" som ingen mindre än Stella Kleve (senare Mathilda Malling) skrev i tidskriften Framåt. Inom kort fick hon själv samma sorts kritik för sin novell Pyrrhusseger.
Alfhild Agrell gifte sig med grosshandlaren Per Albert Agrell - om av kärlek eller som försörjningsmöjlighet är okänt. De skildes efter 27 års barnlöst äktenskap. Strindberg ansåg att Alfhild Agrell var en onaturlig kvinna som inte kunde föda barn. Georg Brandes benämnde henne fågelhjärna...
Men Alfhild Agrell önskade sin f. d. man en ny hustru som kunde puttra lite lagom i stället för att hela tiden koka över. Läs hela intervjun HÄR
Dömd och glömd är titeln på Ingeborg Nordin Hennels biografi om Alfhild Agrell.
I Författarnas Litteraturhistoria II skriver Barbro Werkmäster en uppsats om Anne Charlotte
I Den svenska litteraturen (red.: Lars Lönnroth och Sven Delblanc) får ovannämnda damer plus Victoria Benedictsson en ras. Tillsammans...
 

4 kommentarer:

  1. (jo, på 1970-talet hörde två gamla gubbar kalla en barnlös kvinna typ kviga... Även min egen mor som inte kunde amma, jämförde sig med en ko... det skulle inte gått så bra för henne)

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, det var inte lätt förr i tiden att inte kunna föda eller amma!

      Radera
  2. Hon står på min läslista inför nästa år när jag ska lägga lite krut på 1800-talets kvinnliga svenska författare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. flera spännande namn från 1880 - talet finns i den lilla antologin Synd. rekommenderas, mimmimarie

      Radera