Maskarnas mummel har börjat nå fram till mig.
När jag midsommardagen gick förbi min blivande grav
hörde jag hur de hojtade till varandra.
En av de djärvaste skrek direkt
en fråga om jag inte kommer snart.
Snart, snart, svarade jag,
och då verkade de nöjda.
De samspråkade livligt och jag förstod att de dividerade
om vem som skulle ha vad.
Man skulle kunna tänka sig att en liten rysning
därvid skakade mig, men det gjorde det inte,
jag kände mig tvärtom helt införstådd
och varför skulle man inte vara det.
Jag vill understryka att allt
gick jämförelsevis stillsamt till,
det var bara ett mummel, men som sagt:
Det har börjat nå fram till mig.
En uppmärksam A ROOM OF MY ROOM- läsare skickade ovanstående dikt av Lars Huldén till mig.
Apropå Dorothy Parker och Lars Huldén.
Och jodå, dikten finns med i Den finlandssvenska dikten. 10
Den glada maskbilden är lånad.
En uppmärksam A ROOM OF MY ROOM- läsare skickade ovanstående dikt av Lars Huldén till mig.
Apropå Dorothy Parker och Lars Huldén.
Och jodå, dikten finns med i Den finlandssvenska dikten. 10
Den glada maskbilden är lånad.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar