En smakebit på søndag v. 27 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger brukade driva en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Nu vet vi inte riktigt vad hon tänker, men jag tycker det är en trevlig grej med smakebitsidén är trevlig så jag fortsätter en stund till. Min En smakebit på søndag kommer från Haruki Murakamis nya bok Staden och dess ovissa mur.

"I bibliotekets arkiv fanns inte böcker utan mängder av gamla drömmar i rader. De verkade ha stått orörda en lång tid och alla var täckta av ett tunt lager av vitt damm. De gamla drömmarna var äggformade och de hade olika storlekar och färger. De såg ut som ägg som kommit från en massa olika sorters djur. --- Uppenbarligen fanns det ingen annan drömtydare än jag där. Hade det funnits någon före mig? Med tanke på hur detaljerat reglerna och procedurerna som rörde drömtydning utformats och iakttogs hade det nog funnits det. Din uppgift på biblioteket var att ta vara på de gamla drömmarna som stod där och ta hand om dem på  lämpligt sätt. Du skulle välja ut vilka som skulle läsas och anteckna i registerboken att de blivit lästa." 

Just nu

 

Första lördagen i månaden deltar jag i Just nu från Kulturkollo. Kika in där för fler inlägg, även i kommentarsfältet. 

Just nu läser jag … En fest för livet av Ernest Hemingwy och Åren i Paris av Paula McLain. Om äktenskapet mellan Hadley Richardson och Ernest Hemingway. Hon kan ha varit hans största kärlek.

Just nu lyssnar jag på … regnet och Rapport; Mrs. Hemingway av Naomi Wood

Just nu tittar jag på … filmer av Akira Kurosawa

Just nu njuter jag av … svensk sommar.

Just nu längtar jag efter … att träffa hela familjen för att fira två av juli månads tre födelsedagar. 

Fem en fredag v. 27 2025: Motsatser

elisamatilda: Fem en fredag v. 27: Motsatser 

1. Hur är ditt karriärjag annorlunda mot ditt hemmajag? Mitt hemmajag har ifört sig något bekvämare
2. Hur är ditt morgonjag annorlunda mot ditt kvällsjag? Mitt morgonjag är väldigt skört. Omgivningen tillråds att tassa och hålla tyst.
3. Hur är din vardag annorlunda mot för din helg? Jag hoppar faktiskt över en del vardagssysslor på helgen. Tänk på vilodagen så att du helgar den!
4. Hur är ditt vuxenjag annorlunda mot ditt tonårsjag? Det är mera frågan om en gradskillnad än en artskillnad. Men jag häver inte riktigt ur mig vad jag tycker utan att tänka närmare på konsekvenserna numera som jag gjorde när jag var 15. Vid 18 var jag bliven ganska trevlig till kropp och själ.
5. Hur är ditt sociala jag annorlunda mellan vänner och okända? En är ju något ledigare och spontanare bland vänner. Främlingar får en ju känna på pulsen lite först. Men ibland tar det inte många minuter att göra en ny bekantskap som kan leda till vänskap.

Just nu i juli

Klimakteriehäxan skriver ett inlägg om Just nu i juli och uppmanar den som vill att hänga på; en slags lägesrapport i början av månaden. Juli är för mig doften av hö och höbärgning. Jag tyckte alltid att det var vanskligt att sitta på toppen av det svajande hölasset. Ett annat doftminne från juli är nattviolen. Jag fick alltid en liten bukett nattvioler på min födelsedag på den tiden de inte var fridlysta och det fanns gott om dem på vissa ställen. Ett av de två ställena vi hade inpå oss planterades med granskog. Det andra blev hustomt. 

Ingen blomma liknar denna.
Ingen blomma står så ensam.
Dold i djupa gräset
eller gömd i ljungen
lyfter den sitt vita ljus.
Rör den inte.
Bryt den inte.
På sin späda stängel bär den
hela sommarkvällens doft

Ebba Lindqvist, dikten skrevs i New York 1940

Just nu läser jag Hemingway. Nästa cirkelträff ska vi diskutera Edens lustgård och jag fortsätter av bara farten med En fest för livet. I mina anteckningar ser jag att jag med jämna mellanrum får ett Hemingway - ryck. Han har en speciell begåvning för att alltid välja de rätta orden; de som rymmer ett väldigt rotsystem under ytan.

Just nu lyssnar jag på När isen sjunger av Linda Edgarsson, del tre i serien Gårdarna. Jag lyssnar också på Sommar . Har inte lyssnat på riktigt alla men nästan. Har särskilt gillat Ludmila Engquist, Dragomir Mrsic och Messiah Hallberg; så lik sin far, Nils Hallberg, och ändå inte.

Just nu sitter jag på altanen och tittar på alla mina blommande rosor. Vädret går hårt åt dem. Stekhett och torka eller storm och åskskurar. Igår kväll/natt såg vi en mycket spännande nya zeeländsk serie Den som bär skuld på SVT Play. Dessutom ser vi liksom Klimakteriehäxan The Waterfront på Netflix. 

Just nu längtar jag efter att sommaren blir lång och att den efterföljande hösten också blir lång och njutbar.  

Edens lustgård

Ernest Hemingway påbörjade Edens lustgård redan 1946. Vid hans död 1961 var den inte riktigt klar. Men 1986 kom den ut på originalspråket och 1988 på svenska i översättning av Birgit Edlund. 2018 kom Edens lustgård i nyutgåva på förlaget Bakhåll och ny översättning av Christian Ekvall. Romanen bygger mycket på Hemingways eget liv. Den handlar om det nygifta paret Catherine och David Bourne som reser omkring på den franska rivieran i sin lilla Bugatti. De är väldigt kära. Catherine är kolossalt ljus (björkstamsljus, säger Birgit Edlund; björkvit är Christian Ekvalls ordval) och vacker och så småningom går det upp för en att det också är hon som har pengarna.  David är författare och har haft framgångar med sin första bok. Nu ska han skriva den andra. Catherine låter honom skriva medan hon tar sina turer till Nice och Cannes. En dag kommer hon hem med Marita (diminutiv för Mary som H:s fjärde hustru hette), en mörk skönhet, som blir ormen i paradiset. Både David och Catherine blir kära i henne. Catherine har redan tidigare lekt med identitet och genustillhörighet liksom författaren själv. Hon klipper sig kort som David och ger sig ibland ut för att vara pojke. De klär sig likadant i shorts och randiga tröjor. Det blir många besök hos frisören Jean som snart blir en personlig vän. Catherine och Marita lånar många drag av Heminways fyra fruar, bland annat  de täta frisörbesöken. Dessutom är kvinnorna hysteriskt angelägna om solbränna. Romanen igenom dricks det kopiöst många drinkar och det äts en hel del. Man badar, dyker och simmar i Atlanten. David skrivande går oväntat bra och det är intressant att ta del av hans skrivprocess. Han skriver om sin alkoholiserade, jagande far. David deltar som ung pojke i jakten på en gammal elefant med kolossala betar, vilket till slut fyller honom med avsmak. Jag förundrar mig över Davids förmåga att koppla bort allt och alla medan han skriver. Ibland flyter berättelserna ihop; gränserna blir inte så tydliga. Jag tycker mycket om språket. Hemingways isbergsteknik är effektiv. Det mesta ligger under ytan; exakt rätt ord finns över. Miljöskildringen är sådan att en får en stark närvarokänsla. I Edens lustgård framstår inte Ernest Hemingway som den machoman en brukar förknippa honom med att vara och som hans far gärna ville att hans skulle vara. Jag vet att jag för många år sedan hade en Hemingway - period när jag läste många av hans böcker och även lyckades se någon film. Det kanske är dags för ett omtag?

Titel: Edens lustgård

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Birgit Edlund, Christian Ekvall 

Förlag: Bonniers, Bakhåll

Tryckår: 1988, 2017

Antal sidor: 261, 249 

Poesidagbok. Dag för dag under hela året

Vem lärde dig, du bäck som talar
med blommorna, min känslas röst?
Vem gav er, Nordens näktergalar,
den klagan stulen ur mitt bröst?
Med kvällens rodnad alver måla
min Ingborgs bild på mörkblå duk;
den bilden kan ej Freja tåla,
hon blåser bort den, avundsjuk.

Dock, gärna hennes bild försvinne,
där är hon själv, som hoppet skön,
och trogen som ett barndomsminne:
hon kommer med min kärleks lön.
Kom, älskade, och låt mig trycka
dig till det hjärta du är kär.
Min själs begär, min levnads lycka,
kom i min famn och vila där!

1/7 Dikten för dagen i Poesidgbok. Dag för dag under hela året är ett utdrag ur Frijofs saga av Esaias Tegnér. Den publicerades i bokform 1825. Första strofen hör en inte så sällan: 

Der växte uti Hildings gård

Två plantor under fostrarns vård.

Ej Norden förr sett två så sköna,

de växte herrligt i det gröna.

Genji

Genji. Tusen år med världens första roman. Av Monica Braw, fil doktor i japansk historia och författare, 2024.  För tusen år sedan skrevs Genji Monogatori (Berättelsen om Genji) av den japanska hovdamen Murasaki Shikibu. Genji har haft stor inverkan på japansk kultur och den japanska självbilden. Genji är översatt till en mängd språk men inte svenska. I boken finns en gedigen litteraturförteckning, ordförklaringar, lista över japanska ord och utgtrycksamt lista över karaktärerna i Genji Monogatori.