Veckans mening v. 51 2024

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna upp. Min Veckans mening v. 51 kommer från Gammal svensk julkantat med text av Oscar Levertin. Tonsatt av Michael Waldenby

"Och de gingo i natten med staf i hand bland klingande harpor och röster mot dagningens blånande band, mot morgonstjärnan i öster"

Fem en fredag v. 51 2024: Förberedelser

 elisamatilda: Fem en fredag v. 51: Förberedelser

1. Hur känner du inför julhelgen? Trevligt med helg när en kan träffas.
   
2. Vad behöver du göra i sista minuten? Baka ett bröd
   
3. Hur kommer du spendera julen? Lugnt, kanske? Vad vet jag?
   
4. Vad är det viktigaste under julen? Att träffa barn och barnbarn
   
5. När klär du granen? Imorgon, lördag, tror jag

Helgfrågan v. 51 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 51: Väntar ni er någon hård paket i julklapp? Det gör jag absolut, men jag vet inte alls vad det kan bli. Jag har en säker givare - den enda som vågar köpa böcker till mig - så det blir troligen något jag inte haft en tanke på själv. Det blir kul.

Löftet

Obegripligt att jag inte läst Löftet förrän nu. Den har stått ganska länge i hyllan, men jag tror att det är något med omslaget som gör att den fått vänta. I alla fall blir det svårt att hitta något att läsa efter Löftet av sydafrikanen Damon Galgut. Jag tyckte väldigt mycket om den. Det är en familjehistoria som på samma gång speglar en del av Sydafrikas historia. Familjen Swart (som är vit) består av Pa och Ma och barnen Astrid, Anton och Amor. Pappa förestår en reptilpark. Mamma är judinna och passar inte alls in i den övriga släkten och samhället. Barnen är sinsemellan väldigt olika. Astrid är äldst och är den som anpassar sig bäst. Hon gifter sig med en rik man och blir hemmafru. Anton har stora förväntningar fästa vid sig, men han infriar dem inte utan går sin egen väg. Amor försvinner ut i periferin och under långa tider har familjen ingen kontakt med henne. Samhället är osäkert och misstänksamt. De vita försöker skydda sin egendom på olika sätt. Men de nya tiderna tränger sig på bokstavligen och bildligen. Apartheidlagarna var på väg att försvinna. Nelson Mandela uppmanar till sanning och försoning. Mandela blir president 1994 - 1999. Efter honom kommer Thabo Mbeki som sitter till 2008 och blir den som suttit längst som president i Sydafrika. Sydafrika tillhör alla som bor i det, svarta som vita, är hans syn på saken.  Var och en av famljemedlemmarna får sitt avsnitt i Löftet. Generationsskillnaderna är mycket tydliga vilket blir alldeles klart genom den ställning de intar inför löftet. Romanen är välformulerad; tät och innehåller en hel del humor särskilt genom metaforerna. Men på samma gång vilar det något dolskt och lite skrämmande över berättelsen. Jag läste väldigt gärna den här boken men måste slå upp en del rörande Sydafrikas historia. Och det var inte fel.  Löftet fick Bookerpriset 2021.

Titel: Löftet

Författare: Damon Galgut

Översättare: Niclas Hval

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 302

Veckans kulturfråga v. 51

enligt O: Veckans kulturfråga v. 51: Vilka böcker för barn och unga uppskattar du?

Det blir några stycken. Flera titlar av Tove Jansson, förstås. Vem ska trösta Knyttet är en terapeutisk klassiker som älskas av läsare i alla åldrar efter som den handlar om en universell känsla som alla upplevt någon gång, nämligen ensamhet. Den kom ut 1960. 1978 satte Peter Lundblad fantastisk musik till Knyttet. Sommarboken är en favorit som många läser en gång om året. Barbro Lindgrens Vems lilla mössa flyger med fortsättningar är verkligen allåldersböcker. Lilla syster kanin av Barbro Lindgren fungerar bra för barn som ska få syskon liksom Mamman och den vilda babyn. Bland lyriken på u - avd. finns Brun flicka drömmer av

Jacquiline Woodson, Alma - pristagare 2018. Naturligtvis måste Narnia-serien av C. S. Lewis finnas med. Ett av barnbarnen tipsade mig om Nattkorpen av Johan Rundberg. Jag läste och gillade. Den tatuerade fjärilen av Philip Pullman är en mörk berättelse om kampen mellan det onda och det goda. Pullman fick Alma - priset 2005.

Tisdagstrion v. 51: 2024: Tomtar och andra väsen i nordisk folktro

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 51: Tomtar och andra väsen i nordisk folktro

1. Arvejord av Maria Turtschanioff. "Berättelsen börjar på 1600 -talet när  soldaten Matts Mattsson Rask kommer till det torp i Österbotten som han lovats för lång och trogen tjänst. Han blir Matts Mattson Nevabacka och griper sig verket an att bygga sig ett boende. Människorna har vid den här tiden stor respekt för de varelser som lever i skogen utöver fåglar och djur. Matts har alltid stål med sig i fickan när han går ut i skogen och sjunger psalmer med hög röst.

2. Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall. Här vimlar det av skogsrån, skogsfruar, vättar, vittror, tomtar och troll. En helt underbar bok där bl. a.  Arvejord nämns. Har just fått hem den från biblioteket och bara börjat läsa. 

3. Herrarna i skogen av Kerstin Ekman. En fantastisk bok av en skogskunnig författare med många litterära referenser och många fina bilder. I sitt förord skriver KE så här: "I skogen har kvinnor mött varulvar som slitit fostret ur deras buk, rövare har tagit vad de kallade nästull av resande, ibland inpå bara kroppen. Troll har huserat i hålor och berg. Förr i tiden kunde man höra dem skräna, det vittnar Olaus Magnus om."

En smakebit på søndag v. 50 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Man fortsätter framåt för om man gör det så kommer det till sist ett slut. Sydafrika har förändrats, värnplikten skrotades för tre år sedan. Herregud, att han deserterade, det gör honom till hjälte, inte kriminell, helt otroligt hur snabbt det förändrades. Det är bara det att ingen bryr sig särskilt mycket, varken om det ena eller andra. Det är redan historia. Man är bara ännu en sliten figur som stack ut på luffen i några år, gömde sig i Transkeis vildmark och sedan i Johannesburg, inte lätt att veta vilken djungel som var värst. Men när det handlar om överlevnad gör man det som krävs. Även om det kostar en ens, ni vet, värdighet."

Ur Löftet av Damon Galgut. Fler smakebitar HÄR