En smakebit på søndag v. 49 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit kommer denna gången från D e konstigt av Caroline Ringskog Ferrada - Noli

"Det pratas om vikten av att läsa. Hur kan de önska någon det ödet Det är ett sjukdomstillstånd. Det är en perversion. Det är att vara död.Det är därför man skriver också. Man vill upphäva döden och ha ett finger med i spelet om livet. Väggarna slöts kanske inte om mig, men det mörkrosa flickrummet är ingenstans jag vill tillbaka till. Jag vill inte dit igen. Så jag tar inte ens en Citodon. Men jag samlade på dem. Fentanylen. Morfinderivaten. Tramadolen. De extra starka alvedonen. Oxin. Philip  vet inte om plastpåsen. Om han hade gjort det hade han stöttat det, han hade alltid velat att jag skulle ta medicinen, för han hade alltid velat

underlätta allt i mitt liv, även själva livet. "

 Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 49 2024

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna upp. Min
Veckans mening v. 49 kommer från romanen D e kroniskt av Caroline Ringskog Ferrada - Noli.

" Pensionärerna står som urvuxna speglar på gatorna i vårt kvarter."

Fem en fredag v. 49 2024: Pryd ditt hus

elisamatilda: Fem en fredag v. 49: Pryd ditt hus

1. 
   Hur pyntar du ditt hem för julen? Ljusstakar, juldukar, julgardiner
   
2. Har du någon favoritjuldekoration som du alltid tar fram? Glasfåglar till julgranen. Gamla adventsstakar
   
3. Föredrar du färgglada eller mer stilrena juldekorationer? Färgglada
   
4. Vad tycker du om julgranspynt – ska det vara massor eller lagom? Massor. Allt eller inget
   
5. 
   Vilket julpyssel gjorde du som liten? Jag flätade korghjärtan av glanspapper i olika färger samt klippte vackra manschetter av rött och vitt silkespapper till ljusen. Var inte mycket för pyssel då heller. Brandfarligt var det ju så klart, men om en ändå hade levande ljus i granen så...
   

Helgfrågan v. 49 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 49: Har du köpt några hårda julklappar ännu?

Kan väl hända. Men det är inget jag kan avslöja här. Jag kan i alla fall sträcka mig så långt att jag kan tala om att jag funderar på att köpa Talmannens guide till svensk poesi av Andreas Norlén till mig själv.

Veckans kulturfråga v. 49 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 49: Vad är det bästa du vet med december?

Det bästa jag vet med december är alla ljus ute och inne. Ljusslingor i träden; julgranar på torgen, marschaller, tomtebloss, oljelampan, mm.  Att stoppa saker efter hand i julklappssäckarna och så småningom träffa barn och barnbarn. 

Julkonserter brukar en kunna hitta lite överallt; evt blir det bio i mellandagarna, men julfilmerna på olika TV - kanaler hoppar jag gärna över. Julläsningen blir nog Kattöga av Margaret Atwood (läsecirkelbok), Talmannens guide till svensk poesi av Andreas Norlén samt Glädjens palats av Kate Atkinson. Naturligtvis hoppas jag på en julklappsbok också. Däremot betvivlar jag att det blir någon jul- feel- good. Tiden är knapp.

Tisdagstrion v. 49 2024: Finland

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 49: Finland - finska författare eller Finland i handlingen (Finlands självständighetsdag på fredag 6/12). Titlarna är klickbara

1. Brudar i svart av Sirpa Kähkönen. Med stort intresse har jag nu följt Anna Hallikainen i rasande takt genom Brudar i svart, första delen i Kuopio- serien. Utöver Annas historia får jag veta mycket om livet i allmänhet i Finland i början av 1900 - talet. Inte visste jag något om pråmkarlar, viborgskringlor, ochranan, saltad gädda, lakesoppa, limutslag, aladåbbröd, rieskabröd, kodpaket, Gustav Noske och poika!

2. Jag ger mina tårar av Merja Mäki. När Larja kommer hem till till Olnets i Karelen efter att ha varit på lärarläger i Finland är hennes föräldrar bortförda österut. Tiderna är osäkra i gränstrakterna. Larjas pojkvän, Misa, strider sedan länge  på den ryska sidan. Tuomas är hennes fiende, men det hjälper inte. De dras oemotståndligt till varandra.

3. Nödåret av Aki Ollikainen. Att någon kan skriva en sådan fantastisk roman om något så förfärligt som Nödåret 1867 i Finland. Flera års missväxt gjorde att människor drevs på tiggarstråt eftersom de inte kunde få sin försörjning på sina små gårdar. Det är vinter, snöstorm och mycket kallt när Marja lämnar sin döende man Juhani i den lilla stugan och tar med sig barnen för att vandra till St Petersburg över Helsingfors.

Den förlorade sonen

Caroline Ringskog Ferrada - Noli har skrivit tre romaner tidigare. För sin debutroman, Natur, fick hon Borås tidnings debutantpris 2009. Nu har hon skrivit sin första diktsamling, Den förlorade sonen, om sorgen efter en bror som dog när han var arton år och en baby som dog i livmodern och hon måste föda fram ett dött barn. Hon gör ett litterärt verk av den nakna sorgen; det är ingen högstämd sorg. Ibland uttrycker hon sig närmast rått. Författaren kallar det en smutsig sorg men en upplever klart den mörka underströmmen av djup sorg. Sorgen är avskalad och ocensurerad och hon vill få läsaren att känna och förstå. Utöver sorgen över de döda pojkarna tillkommer en kraschad relation. De två barn hon har, två flickor, tyr sig alltmer till sin far. Då och då glimtar det till av en sträv humor. I epilogen heter det: "Jag är tillbaka." Och en har redan anat en viss islossning. Epilogen avslutas:

"Min exmake har försvunnit med norskan. Det är påsklov och femåringen är sjuk. Vi är bara hemma. Vi går aldrig ut. Vi gör aldrig något. I hemlighet är det de lyckligaste dagarna i mitt liv. "

Titel: Den förlorade sonen

Författare: Caroline Ringskog Ferrada - Noli

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 122