Fem en fredag v. 44 2024: Hem

elisamatilda: Fem en fredag v. 44: Hem

1. När behövde du senast vänta hemma på någon typ av leverans eller hantverkare? I somras
   
2. Vem var din senaste gäst som inte tillhör din familj? F.d. kollega
   
3. När var senaste gången du sov någon annanstans än ditt hem? Ca tre veckor sedan. I morgon natt sover jag borta igen ca en vecka
   
4. När hade du senast oväntat besök? När vi hade inbrott i garaget
   
5. Var i ditt hem spenderar du mest tid? I min läsfåtölj
   

Helgfrågan v. 44 2024: Tipsa om en bra skräckbok

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 44: Idag är det Halloween. Tipsa om en bra skräckbok!

Skräck är inte min starkaste gren. Men jag har två titlar som jag tycker är riktigt obehagliga, nämligen Triffidernas dag av John Wyndham. Den handlar om Bill Masen som efter en sjukhusvistelse vandrar omkring i ett kaotiskt London fullt av blinda

människor skadade av triffidernas "spottande". Den andra titeln, I Am Legend, är en science-fiction-roman skriven av den amerikanske författaren Richard Matheson, publicerad 1954. Den handlar om det postapokalyptiska Los Angeles 1976. Alla har efter en pandemi förvandlats till vampyrer. Fruktansvärt obehaglig dystopisk film.

Veckans kulturfråga v. 44 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 44: Vilken är den bästa svenska bok du läst i år?

Först kommer jag endast på Ridzén, Lisa, Tranorna flyger söderut som  enligt O påminner om. Men när jag sedan bläddrar vidare bland mina lästa i år hittar jag flera jag tyckt mycket om. Carl - Johan Vallgren, Din tid kommer blev jag positivt överraskad av. David Norlin, Vikarien, är en spännande berättelse om vardagen; en man som skriver om en kvinna. Ebba Witt - Brattströms dubbelbiografi om Moa och Harry Martinson, Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd,  tyckte jag väldigt mycket om. Hon har verkligen ansträngt sig för att göra båda rättvisa.

Utav de nominerade till Augustpriset har jag läst Samma, mamma av Hanna Rajs och Hundnätter av Mirja Unge

Tisdagstrion v. 44: 2024

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 44: Böcker jag börjat på men inte orkat/velat läsa klart.

1. Färskt vatten till blommorna av Valéri Perrin. Eftersom alla lovprisade den här boken köpte jag den och ville också läsa. Jag började med friskt mod men tappade sugen ganska snart. Den engagerade över huvud taget inte. Snopet

2. Orlando av självaste Virginia Woolf. En klassiker, förvisso, men det går inte. Jag har köpt boken, påbörjat läsningen och  sett filmen ett antal gånger, men jag förstår inte. Vill gärna. Så tråkigt.

3. Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov är ett annat ofullbordat projekt. Jag har lånat och köpt och försökt läsa. Det senaste försöket var Storytel i uppläsning av Tomas Bolme. Där tänkte jag möjligen ta nya tag. Någon gång.

Bygdedjuret

Bygdedjuret av Sven Olov Karlsson är en autofiktiv berättelse från norra delarna av Västmanland; en familjeroman och landsbygdsroman. Författaren deklarerar redan från början: Var inte rädd. Detta är en solskenshistoria! Vet inte riktigt om jag håller med. Men det är i alla fall en hel del som ordnar upp sig med tiden. Och det är en fantastiskt bra bok som engagerar genom alla 478 sidorna. Karl Sven Olov har en bror som heter Lars Erik. Han är klumpig, långsam och rättså obegriplig. Mamma håller styvt på sin yngste son och han är långtifrån dum. Modern har väldigt svårt att någonsin säga något positivt till Sven Olov. Han har däremot en bundsförvant i pappan som dessvärre dör tidigt. Sonen tror, att både modern och brodern lider av något likartat syndrom. Sven Olov har en mängd olika sysselsättningar innan han får en fast anställning som journalist på Konsumentverket. Och han börjar skriva. Hans debut, Italienaren, som kommer ut 2006, är en skildring av faderns liv. Det blir en succé, vilket är mer än vad som kan sägas om andra boken, Amerikabrevet, trots goda recensioner. Samma år kommer Ödehuset som han skrivit tillsammans med en fotograferande vän. Författaren och hans sambo Tarja försöker förtvivlat att få barn, men det blir bara missfall. Tarja har barn sedan tidigare men för Sven Olov är det väldigt viktigt. Under en tid när han vistas i Berlin på ett författarstipendium fattar Tarja ett beslut åt honom. De ska sära på sig. Sven Olov träffar Nina som är rena drömmen. Hon bortser ifrån att han är lönnfet och tunnhårig och lyckan är total. Men - när barn ganska snart kommer på tal är det blankt nej! ifrån Nina. Med tiden får Sven Olof ytterligare problem. Han får kramper, han tappar minnet och medvetandegraden sviktar. Hans stressade liv gör att han får svåra problem med sömnen. Han går hos terapeuter och det han i första hand lär sig där är hur han ska hantera sin krävande mamma: reträtt och acceptans är det som gäller. Hon är hoarder och kräver allt av sin äldste son. Han ska köpa bilar åt henne, reparera på gården där hon bor, betala hennes räkningar och ringa till henne varje dag. Bygdedjuret är humoristisk, sorglig, vemodig, varm och väldigt sympatisk skildring av en pojkes utveckling till ung man till en fast anställning till ett författarskap och ett efterlängtat föräldraskap. Författarskapet växer och leder till nya uppdrag. Sven Olov Karlsson har ett egensinnigt, livfullt språk och en speciell humor. Ibland kan jag tycka att jag skymtar en bitterhet som hos ett sårat barn. Bygdedjuret då? Begreppet är lånat från den norske författaren Tor Jonsson som också kände till det. Det är landsbygdens svar på jantelagen. För Sven Olov blir det så att bygdedjuret krymper bort; hatkärleken byts i överseende. Platsen är förlorad men släpper honom aldrig fri.

Titel: Bygdedjuret

Författare: Sven Olov Karlsson

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2024

Antal sidor: 478

En smakebit på søndag v. 43 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"I juli 1998 inträder fyra veckors sommarvikariat på Bärgslagsbladet i Köping. Som riktig journalist på en riktig redaktion. Köping är riksbekant för att ingenting händer där. Passande. Vem kan händelselöshet bättre än han? Åtta krokiga mil från byn: för lång väg för att dagspendla och för kort tid för ett tillfälligt boende. Så han bjuder in sig till morbror Gunnar i Köpings grannstad Hallstahammar.  Morbrodern kommer inte på  några argument för att säga nej, ensammen som Gunarius är sedan morfars bortgång."                    Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 43 2024

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna upp. Min Veckans mening vecka 43 kommer även denna vecka från Bygdedjuret av Sven Olov Karlsson: "Hans blick är avstängt blekblå, nunan glåmig, vilket han hoppas ska misstas för konstnärligt djup i stället för de symtom på slitage och vanskötsel det är."