måndag 30 januari 2023

Borgar i Skåne


 
Arkeologen Anders Ödman har skrivit en bok med titeln Borgar i Skåne. Guide till historiska platser. Redan som liten grabb började han stampa i marken och lyssna efter håligheter och annat misstänkt. Skåne är Skandinaviens borgrikaste område. De äldsta borgarna kallas fornborgar. Stenshuvud var en s. k. offensiv fornborg som skrämde bort baltiska sjörövare. Den andra fornborgen i Skåne är Hälleberga backe som ligger mellan Gumlösa och Fjärlöv och som en gång besöktes av Linné. Harald Blåtand anlade tre stora ringborgar i Skåne; Trelleborg, Borgeby och Lund på 900 - talet. Med strontiumanalyser på folk och fä har man konstatera a 30% av Skånes befolkning bestod av slavar. I Åhus har man Skånes äldsta stenborg troligen byggd av biskop Absalon som skydd för Åhus. Skeingeborg, en annan stenborg, ligger på Borgön i Skeingesjön i norra Skåne. På platsen finns resterna efter en åttakantig borg – en av Skånes märkligaste. Oktogonen var tempelriddarnas symbol. Vittsjöborg, även kallad Snapphaneborgen, och Losborg i Loshult är ytterlligare två medeltidsborgar. Lindholmens borg i Svedala är Skånes största borg. Efter det blodiga slaget vid Mjölkalånga 1318 mellan svenskar och danskar anlades Hovdala slott. Det omnämns första gången på 1100-talet men flyttades senare till sin nuvarande plats som försvarsanläggning. Det var en sann fröjd att lyssna till Anders Ödman när han berättade om sitt arbete med utgrävningar och gamla borgar som inte alltid syns så tydligt längre. Många utflyktstips blev det.

söndag 29 januari 2023

En smakebit på søndag v. 4 2023


Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

 "Hvad det är eget att ett helt folks nationalegendomlighet kan uttryckas i ett enda ... ord; närmast tänkte jag nu på svenskarnas lagom, medelmåttans, jämnlikhetens, utplattningens härskri: lagom snille, lagom poesi, lagom kraft, lagom tillgifvehet, allt är "lagom bäst". I kunskaper i talanger, i allt ett lagom. Är någon flicka t. ex. musikalisk så får hon kanske spela, men lagom, på det hon ej må anses som en artist; har hon håg att lära sig mera än vanliga pensum... får hon det sällan- ty lagom är ett så trefligt ord, så tillämpligt."

Ur Tankebok av Ellen Key

lördag 28 januari 2023

Min mening v. 4 2023

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Veckans mening v. 4: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."
"Ett tidigt minne från sin barndom som Key berättar om långt senare är hur hon låg hopkrupen under bordet i matsalen och lyssnade till Charlotte Brontës roman Jane Eyre som lästes högt."
Ur Ellen Key av Ronny Ambjörnsson

fredag 27 januari 2023

Fem en fredag v. 4 2023: Paus

 

elisamatilda: Fem en fredag v. 4: Paus


1. Vad har du just nu för favoritmellis?
Apelsiner

2. Vad gör du för att stänga av, om bara för en stund?
Lyssnar på någon bok

3. Hur länge kan du fokusera innan du behöver ett brejk?
45 min om det gäller en föreläsing; ett par timmar om det gäller eget arbete

4. Vad behöver du återuppta? 
Promenader
 
5. Vad behöver du pausa? Serietittning om nätterna

torsdag 26 januari 2023

Helgfrågan v. 4 2023

Mias helgfråga v. 4 2023: Har du något boktips från andra världskriget? Med anledning av förintelsens minnesdag den 27/1.
Jag har ett fantastiskt minne av ett författarbesök där Steve Sem - Sandberg berättar om sin augustprisbelönade bok De fattiga i Łódź. Han hade även i sin dator bilder som aldrig visats tidigare. Judeäldsten Rumkowski spelade en viktig roll i lägret i Łódź. Han gick balansgång mellan tyskarna och fångarna. Det var en driftig man som nog tappade kontakten med verkligheten och tilldelade sig själv en mer betydelsefull roll än den han hade. Till exempel lät han trycka frimärken med sin egen bild på. 5 1/2 år tog det att skriva boken och många resor till Łódź blev det. Resultatet blev en mästerlig bok.

Satansverserna

Aldrig tidigare i mitt långa läsarliv har jag känt ett sådant motstånd som inför läsningen av Satansverserna av Salman Rushdie! Lite chockad blev jag eftersom jag tyckt så väldigt mycket om Midnattsbarnen. Korta stycken här och där kunde jag uppskatta i Satansverserna, men det mesta kändes som röriga transportsträckor. Vissa metaforer skrattade jag åt men det räckte inte till. Två indiska skådespelare beger sig från London mot Bombay. Planet störtar tiotusen meter ner i havet efter ett attentat av terrorister, men de två skådespelarna överlever. Den ene blir Gibril, ärkeängeln Gabriel, och den andre, Saladin, blir djävulen. Romanen skildrar drömalternativet till hur islam bildades. Satansverserna  handlar om dyrkan av tre gudinnor som figurerar i Koranen i ett tillägg som sägs ha gjorts av Muhammed själv i ett försök att blidka gudinnorna. Drömsekvenserna i boken är svåra att följa. Främlingskap och utanförskap hos muslimer som invandrat till London är tydliga teman i Satansverserna, liksom religiös fanatism och frågan om yttrandefrihet. Satansverserna är en satir. Satiren är vanlig inom muslimsk kultur. Mahound är namnet på Muhammed. De prostituerade i  berättelsen har samma namn som Muhammeds hustrur. Rushdie själv är ateist men har en humanistisk strävan att göra människan bättre. Satansverserna kom ut 1988. 14/2 1989 uttalade Khomeini den fatwa som fortfarande gäller med den enda skillnaden att belöningen som delas ut till den som dödar Rusahdie har höjts. I april 2022 utsattes Rushdie för en knivattack som han överlevde men med minskad syn på ett öga. Rushdie lär ha haft en dålig relation till sin far, som var svårt alkoholiserad.  Bokcirkeln funderade över om romanen blivit för gammal? Ingen av oss hade läst Satansverserna med någon större entusiasm. Det var för mycket och för rörigt. Ett personregister hade underlättat. Ibland gick tankarna till Marquez och Hundra år av ensamhet kanske på grund av den magiska realism de båda använder sig av.  Det var med en gemensam suck av lättnad som vi slog igen våra böcker för att ge oss i kast med nästa projekt som är På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust.

onsdag 25 januari 2023

Veckans kulturfråga v. 5 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 5: Tegelstensfavoriter

Aldermanns arvinge av Gabriella Håkansson, första delen i en planerad trilogi. Andra delen heter Kättarnas tempel. Tredje delen, Nya Londinium har ännu inte kommit ut. Miljön är London och tiden 1800 - talet. Gabriella Håkansson är författare och kritiker och skriver bl. a. i Sydsvenskan. Hon bor i Malmö. 

New Forest av Josefine Klougart. Nära nog 700 s. ren njutning. Ett fantastiskt, poetiskt språk, fina metaforer, många aforistiska formuleringar och så mycken igenkänning. Lugnt och eftertänksamt bjuds läsaren in till att tillsammans med författaren gå tillbaka i tiden för att förstå dennas historia. 

Midnattsbarnen av Salman Rushdie, 769 sidor, som jag läste innan jag hade bloggen. Den minns jag med stort välbehag. Den kom ut 1981 och har fått Bookerpriset. Romanen utspelar sig i Bombay. Huvudperson är Saleem Sinai, en indisk pojke som föds vid midnatt den 15 augusti 1947, exakt samma tidpunkt som Indien blev en självständig nation. Saleem är begåvad med ovanliga krafter, särskilt en förmåga till telepatisk kontakt med andra som är födda vid samma tidpunkt.