"Hon ville inte gifta sig, inte egentligen. Hon hade kritiserat äktenskapet som institution i A Vindication of the Rights of Men och sin lilla roman Mary: A Fiction avslutade hon med att hennes namne drömde om döden som en värld befriad från giftermål och äktenskap. Även hennes sista bok, romanen Maria or the Wrongs of Woman, är till stora delar en stridsskrift mot äktenskapets tyranni. I den boken konstaterar huvudpersonen att "en hustru är lika mycket som hans åsna eller hans häst mannens egendom, och hon har inget som hon kan kalla sitt eget". Mary hade också mer praktiska skäl för sin tvekan att gifta sig med Imlay: Hon var rädd att dra in honom i det ekonomiska ansvar hon hade tagit på sig för sina båda systrar. Men när jakobinerna nu utfärdade ett dekret om att alla brittiska medborgare skulle fängslas såg hon och Imlay sig tvungna att registrera henne som fru Imlay hos den amerikanska ambassadören och skaffa ett intyg på att hon var amerikansk medborgare. Livet i Paris blev allt svårare."
astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser, Utan spoilers, förstås. Min smakebit kommer från sidan 41 i Lutad mot ett spjut. Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795 av Katarina Bjärvall. Fler smakebitar HÄR