Filmen Drive my Car, 2021, bygger på en en novell av Haruki Murakami som finns i novellsamlingen Män utan kvinnor. Filmen regisserades av Ryusuke Hamaguchi och vann ett flertal priser i Cannes. Den handlar om Yûsuke Kafuku, som ska regissera en uppsättning av Onkel Vanja av Anton Tjechov i Hiroshima. Kafuku, som i likhet med onkel Vanja, är 47 år, har brukat spela den rollen själv. Nu väljer han en ung, vacker, tämligen usel skådespelare att gestalta den rollen. Ota, Kafukus manusskrivande hustru är död. Den unge skådespelaren erkänner att han älskat Ota. Här är två parallella berättelser. En skulle kunna säga att en följer Kafukus och onkel Vanjas liv jämsides. Kafukus arbetsgivare kräver att han ska ha en chaufför som ska köra hans bil, en Saab 900 Turbo. Kafuku är mycket motvillig och det blir ännu värre när chauffören visar sig vara en kvinna, Misaki Watari, 23 år. Kafukus dotter skulle ha varit 23 år om hon inte dött av lunginflammation som liten. Misaki visar sig vara en dröm bakom ratten och Kafuku kapitulerar. Filmen är långsam och vacker och rör sig inom stora områden i Japan. Misaki tar med Kafuku till sin barndoms Hokkaido. Under filmens gång tänker jag att jag måste läsa om Anton Tjechovs Onkel Vanja. Scener ur lantlivet i fyra akter. Den kom ut 1899 och handlar om ett gods på den ryska landsbygden utanför Moskva som är på fallrepet. Onkel Vanja och hans systerdotter, Sonja, är de enda som arbetar för att hålla familjen med mat och husrum. Professor Serebrjakov, far till Sonja, har kommit hem med sin nya unga hustru, Jelena. Han har tidigare varit gift med onkel Vanjas syster som nu är död. Professorn och hans hustru har väldigt långtråkigt på landet. I alla år har professorn levt på underhåll från godset under det att han pratat strunt och skrivit mediokra essäer. Han är oerhört och obegripligt beundrad av sin förra svärmor. Onkel Vanja och den försupne läkaren Astrov är båda kära i Jelena. Marina, gamla Nana, tröstar alla med lindblomsté och doktorn med cognac. Anton Tjechov, 1860 - 1904, är en vänsäll och gästfri människa. Han iakttar och avlyssnar människor omkring sig, men han avbildar dem inte. Ryssland är på många sätt ett u - land, men människor måste vara aktiva och verka utan att förtröttas. Man måste göra något för människorna. Dessa synpunkter lägger han i Sonjas mun när hon försöker gjuta mod i sin förtvivlade morbror. Över alla Tjechovs verk svävar en förebråelse: Ni lever illa, mitt herrskap. Jag har även med stor förnöjelse sett pjäsen på SvT Play. Onkel Vanja och Sonja är två sympatiska personer en omedelbart tar till sitt hjärta. Det känns som om stackars Sonja bär allt och alla på sina unga axlar - även onkel Vanja. Hon är djupt och ohjälpligt förälskad i doktor Astrov. Han å sin sida är en tidig miljöförkämpe. Han förevisar sina egenhändigt ritade kartor över trakten för den ganska förströdda Jelena. En karta visar tillståndet för 25 år sedan jämfört med samma miljö i nutid. Både djur och växtlighet har fått vika för människans framfart. Jag märker att jag tänker vidare på filmen, pjäsen i bokform och pjäsen på tiljan. Många repliker i filmen är direkt tagna ur Tjechovs text och jag kommer på än det ena än det andra att fundera över.
lördag 30 april 2022
Veckans mening v. 17 2022
MIN
Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att av någon anledning stanna upp i läsningen. Min mening kommer ifrån sidan 90 i Så mye hadde jeg av Trude Marstein. En läsecirkelbok."Det vokste en desperasjon i meg där jag satt med familien i barndomshjemmet mitt , en følelse av å ha meninger og verdier som avvek totalt fra de andres, og av aldri å kunne være meg sjelv"
fredag 29 april 2022
Fem en fredag v. 17 2022
elisamatilda: Fem en fredag v. 17: Favoriter
Vilken radiokanal väljer du mest att lyssna på? Alltid P1
Vilken är din just nu favoritplats? Altanen
Vad tittar du helst på, på tv? Serier, filmer, debattprogram
Vilken bok kan du läsa om och om igen? Dikter av Harry Martinson
torsdag 28 april 2022
Helgfrågan v. 17 2022
Mias helgfråga v. 17 : Har du blivit upprörd över någon bok?
På lördag är det Valborgsmässoafton och då brukar det vara kallt och ofta lite regnigt också. Men det kan en inte slå sig i backen på. Idag skulle det vara mulet och kallt här. Lite kallt är det men solen skiner så vi har suttit ute i hembygdsparken och druckit kaffe och ätit supergod våffla.
Som svar på Mias fråga kan jag berätta att jag blev lite upprörd över Den dagen den sorgen som jag skrev om tidigare idag. Fadern och dottern har bara varandra men deras förhållande blir väldigt krampaktigt; mycket beroende på faderns förtvivlade hjälplöshet. Han vet inte vad han ska ta sig till med dottern som börjar frigöra sig. Jag hade velat ingripa och ruska om dem båda två. Varför kunde inte någon av de andra föräldrarna ingripa lite?
Den dagen den sorgen
onsdag 27 april 2022
Veckans kulturfråga v. 17 2022
enligt O:Veckans kulturfråga v. 17: Vilken kulturkonsumtion skäms du lite över?
Tja, skäms gör jag egentligen inte, men jag kan tycka att det är väldigt meningslöst att slå ihjäl tid som jag inte har med program som Lyxfällan, Bäst i test, Dr Phil och liknande. Love is blind kände jag inte till men det påminner ju om Gift vid första ögonkastet som jag ser för att jag tycker det är intressant att se matchningarna som jag ibland tycker är väldigt bra och en och annan gång alldeles åt skogen!
EL James Fifty Shades of Grey har jag varken läst eller sett. Jag började läsa del ett men kände inte att det passade mig.
tisdag 26 april 2022
Tisdagstrion v. 17 2022: 1800 - talet
1. Bremer (1801 - 1865) av Carina Burman
”likasom kjortlar flor och schalar äro särdeles hinderliga vid
gärdesgårdars överstigande” var kvinnans levnadsförhållanden till
hinders vid resor. ”Det hakar fast överallt.” Sådana problem blev färre
med åren, även om klädseln inte blev mindre komplicerad. Fredrika Bremer var mycket intresserad av människor,
politik, religion och kvinnofrågor och hon ville inte
begränsa sig till Sverige enbart. Egentligen tyckte hon inte om att resa men hon började försiktigt, med småresor till
grannländerna, men hennes längtan stod egentligen till Amerika. Framför
allt var hon intresserad av kvinnornas villkor.
2. Awakening av Kate Chopin
I
sekelskiftet mellan 18 - och 1900 - talen fanns det en massa intressanta
kvinnor på olika håll i världen som skrev om kvinnors förhållanden och
om kvinnor som bröt med sociala konventioner. En som blev utfryst av sin
samtid och avbröt sitt författarskap när hon stod på toppen var Kate Chopin från St. Louis (1850 - 1904) i amerikanska södern. Hon skrev noveller från början och fick allt som oftast ändra i dem för att inte stöta sig med samtiden. När hennes roman, The awakening, kom ut 1899 kritiserades den så hårt att författaren slutade skriva.
3. Rött och svart av Stendhal
Stendhal var oförstådd av sin samtid, men i våra dagar ansedd som en av 1800-talets största författare. Efter ett äventyrligt liv med resor kors och tvärs i Europa fastnade Stendhal för Italien, passionernas hemland. Där skrev han sitt första mästerverk, Rött och svart, 1831. Berättelsen skildrar den unge Julien Sorels uppgång och fall i en bördsfixerad borgerlighet, som han samtidigt åtrår och föraktar. Två kvinnors passion för Julien driver dem att kasta alla sociala hänsyn överbord och följa sin unge älskare ända till hans tragiska slut.