I Veckans kulturfråga frågar enligt O om vår inställning till böcker skrivna med mycken dialekt. Själv har hon haft problem med Karin Smirnoffs böcker och med Nina Wähäs Testamente. Jag hade inga som helst problem med Smirnoff och Wähä. Är nog ganska förtjust i dialekt rent allmänt.
En bok som jag lyssnade på och som innehöll en hel del dialekt är Koka björn av Mikael Niemi. Den skulle jag kunna tipsa om. Jag trodde aldrig att jag skulle gilla den men det blev tvärtom. Jag blev jätteförtjust. Författaren läser själv.