måndag 9 november 2020

Dracula. Myt och verklighet

Lundaförlaget Historiska Media ger ut en serie som heter Världens dramatiska historia. En titel i den serien är Dracula. Myt och verklighet av Katarina Harrison Lindbergh. Hon har tidigare skrivit Vampyrernas historia (2013) så hon är redan inne på området. Den Dracula vi känner bäst är väl den vi möter i Bram Stokers roman med samma namn. Det är evigheter sedan jag läste den men jag minns den arme Jonathan Harkers förfärliga upplevelser hos den mystiske greve Dracula i Transsylvanien. Harker hade kallats in för att hjälpa greven med fastighetsaffärer och han förstår ganska snart att han inte är gäst utan fånge i slottet. 1897 kom Bram Stokers roman ut och måste därefter läsas på scen för att bevara författarens copyright. Dracula blev inte mer uppmärksammad än Stokers tidigare romaner men Dracula hade framtiden för sig. När Bram Stoker dog 1912  var romanen inne på sin nionde upplaga. 1400 - talsfursten Vlad III i Transylvanien kallades även pålspetsaren eller påldjävulen efter sin vana att spetsa sina ovänners huvuden på pålar. Han hade det inte lätt eftersom han måste hantera det osmanska riket å ena sidan och Ungern å andra sidan. Vlads far var medlem i Drakorden vars syfte var att bekämpa muslimer. Dracula betyder drakens son. Bokens omslagsbild är en oljemålning föreställande den grymme Vlad III. Men det finns inget som talar för att Vlad III var vampyr. Francis Ford Coppola kom så småningom att göra en film som han kallade Bram Stokers Dracula (1992). Han ville ge sken av en dokumentär, men det är det alltså inte tal om. Coppola har dragit ifrån och lagt till efter eget behag i Stokers roman. Begreppen vampyr och varulv kom att flyta samman och är ibland samma sak. Stokers Dracula är båda delarna. I folktron fanns s. k. vardjur och varföremål som sades stå i kontakt med djävulen. I Sverige finns detaljrika skildringar av varulvar ifrån 1700 - talet. Och vem vet hur det stod till med Bockstensmannen som begravts som en vampyr med ansiktet neråt med en påle genom kroppen och på en avlägsen plats? I dagens läge har vi sett åtskilliga vampyr - och varulvsberättelser i litteratur och på film. True blood gick som serie i TV för en del år sedan. Sookie Stockhouse minns jag som en jättesöt liten flicka, som inte borde fått springa ute  om nätterna. Stephanie Meyers Twilightserie filmades snabbt. Jag berömmer mig av att med en viss framgång ha sett första delen, Breaking dawn. Och Richard Mathesons zombievampyrklassiker I am Legend är en riktig rysare som jag också har sett. Boken kom 1954. Däremot har jag inte läst Anne Rice´s böcker om Lestat och Louis, The Vampire Chronicles. Katarina Harrison Lindberg går igenom både föregångare och uppföljare kring romanen om Dracula; både myter och eventuell verklighet. Senaste svenska utgåvan av Dracula var kompletterad med nytillkomna rön. Sådant är väldigt trevligt.  Dracula. Myt och verklighet omfattar endast 160 sidor. Men den är mycket rymligare än så. Det är mycket intressant och medryckande läsning som gör att en måste tillfoga några titlar på den redan långa TBR - listan. Författaren skriver ledigt och personligt resonerande och det är inte svårt att föreställa sig att hon är en utmärkt föreläsare.

Titel: Dracula. Myt och verklighet

Serie: Världens dramatiska historia

Författare: Katarina Harrison Lindbergh

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 160
 

söndag 8 november 2020

En smakebit på söndag

 "Han var alltså den person som jag i en gammal bok med ett starkt romantiserat porträtt hade kallat för Henry Morgan. Det finns ingen anledning att ångra eller ändra det namnvalet, det passade honom bra, han skulle kommentera saken då och då under den tid vi fick på oss och verkade ha förlikat sig med det, han hade varit helt oförstående när han sent omsider läst boken, men sedan tagit saken under övervägande, studerat ämnet och efter hand sett en poäng i att bli uppkallad efter en sjörövare. Där förekom gemensamma drag. Att namnet tillkommit av en slump genom att jag öppnat en gammal uppslagsbok på måfå och tagit första bästa namn jag hittat, saknade betydelse. Det var alldeles för viktigt för att bero på en tillfällighetDet skulle så småningom framgå att han också accepterat andra saker som jag gjort mig skyldig till, små försyndelser och andra grövre som var och en för sig kunde ha gett upphov till djup och varaktig ovänskap. För att inte säga fiendskap. Saker som i grund och botten kunde vara motiv för att utkräva upprättelse, kanske rent av hämnd."

Från sidan 17 i Renegater av Klas Östergren

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar - utan spoilers - utav det vi just läser. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR

lördag 7 november 2020

Klocka utan visare

Carson McCullers (1917 - 1967) må vara mest känd för sina romaner Hjärtat jagar allena och Balladen om det sorgsna caféet men Klocka utan visare (1961) har hamnat lite oförtjänt i skymundan. Den skulle dessutom hävda sig gentemot To kill a Mockinbird (1960) av Harper Lee. Carson McCullers föddes i Georgia och studerade skrivande och musik jämsides. Men eftersom hon också behövde försörja sig fick ho släppa musiken, som däremot gärna finns med i hennes romaner. Efter ett olyckllgt äktenskap med Reeves McCullers, som hon gifte sig med två gånger, slutade det med att han begick självmord. Svenska författaren Ulla Isaksson hälsade på McCullers och  fann henne då både sliten och intagen på mentalsjukhus. I Klocka utan visare möts en av domaren Fox Clane, f. d. kongressledamot, som är den store mannen i den lilla sydstatsstaden Milan. Han är änkeman och har en son som också varit domare men som tog livet av sig. Sonsonen, Jester, bor hos sin farfar. Domaren och apotekaren Malone är näst intill goda vänner trots att de är så olika till kynnet. Fox Clane är ett stort barn som oförblommerat meddelar vad han tycker och tänker. Han är mycket upprörd över att det finns planer på att ta bort rösträttsskatten vilket skulle ge de färgade möjlighet att rösta. Dessutom tänker man ge dem studiemöjligheter. Clane och Malone skummar av vrede. Malone förbannar också judeplugghästarna som gjorde att han inte blev läkare. Rasmotsättningarna ligger helt i dagen. De yngre generationerna, domarens son och sonson, meddelar avvikande åsikter, men det är inget som tas på allvar av far/farfar. Den blåögde negern Sherman Pew dyker upp som ett orosmoment i berättelsen. Malone tycker instinktivt illa om honom. Sherman är alltför ljus i hyn och han har blågrå ögon. Han blir domarens assistent och åtnjuter för en tid hans gunst. Sherman Pew har högtflygande planer och är på väg att förverkliga sin dröm när han kommer för nära elden. Bokstavligen och bildligen. Karaktärerna i Klocka utan visare är alla ensamma människor. Författaren skildrar dem med medkänsla och humor. Kvinnor finns det inte så gott om i Klocka utan visare. Det omnämns några stycken bl. a. domarens hustru som är död. Svärdottern är också död. En som lever är den färgade hushållerskan Verily som för övrigt också ogillar Sherman Pew för hans herrskapsfasoner. Mot slutet av boken känner en att atmosfären tätnar. Det drar ihop sig mot något som inte kan vara något annat än en katastrof.

fredag 6 november 2020

Fem en fredagv. 45: Drömmar

elisamatilda: Fem en fredag v. 45: Drömmar


1. Vad har du för återkommande dröm/drömmar?
 
Att jag blivit av med handväskan  (där jag förvarar stora delar av mitt liv)

2. Vilken är din största dröm?
 
Att få träffa barn och barnbarn

3. Vilken är din största dröm som har gått i uppfyllelse?
 
Jag väntar fortfarande

4. Har du någon gång drömt något som slagit in?
 
Jag glömde handväskan i en buss. För många kollin.

5. Vad är din största mardröm?

Att något ska hända mina närmaste

torsdag 5 november 2020

Helgfrågan v. 45

Mia undrar i sin helgfråga v. 45 om vi har beställt någon adventskalender ännu. Det har jag inte. Jag hade inte tänkt advent över huvud taget. Men jag hittade ganska snart en lite ovanlig adventskalender med fyra ljuspunkter som jag gärna skulle vilja ha.

Star trading Adventskalender

Bonusfråga: Serietips?

The Undoing på HBO

onsdag 4 november 2020

Veckans kulturfråga v. 45

 

enligt O: Veckans kulturfråga v. 45

Vilken bok i din hylla har stått där väldigt längre trots att du egentligen vill läsa den?

Egentligen kunde jag ha svarat Klocka utan visare av Carson McCullers, men det går inte nu eftersom jag just tagit itu med den. Fattar inte varför jag inte gjort det tidigare. 

Dessutom kunde jag ha sagt Middlesex av Jeffrey Eugenides, men det går inte nu för den har enligt O själv valt.

Men då bestämmer jag mig för Shantaram av Gregory David Roberts. Han rymde från ett välbevakat fängelse i Australien och begav sig till Indien. I Bombay öppnar han sjukvårdsinrättning för de fattiga, tvättar pengar åt maffian och följer maffialedaren Abdel Khader Khan till Afghanistan för att förse mujaheddin med vapen i kampen mot ryssarna. Så blir det fängelse igen och så möter han kärleken. 941 sidor läsäventyr.

tisdag 3 november 2020

Tisdagstrion v. 45: Familjeliv

 

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 45: Familjeliv. Titlarna är klickbara

1. Min alltför vackra syster av Rosa Ventrella

2. Sörjen som blev av  Anna Takanen


3. Sammankomsten av Anne Enright