söndag 9 augusti 2020

En smakebit på søndag

"När jag var fjorton år var jag elev på en internatskola i Appenzell. Det var trakter där Robert Walzer tog många promenader när han var intagen på mentalsjukhus i Herisau, inte långt ifrån vår skola. Han dog i snön. Fotografier visar spåren efter honom och hans kroppsställning i snön. Vi kände inte till författaren. Och inte heller vår litteraturlärarinna kände till honom. Ibland tänker jag att det skulle vara vackert att dö så där, efter en promenad, sjunka ner i en naturlig grav, i snön i Appenzell, efter nästan trettio år på mentalsjukhus i Herisau. Det är verkligen synd att vi inte kände till Walsers existens, vi skulle ha plockat en blomma till honom. Till och med Kant blev rörd, när en okänd kvinna skänker honom en ros, innan han dog. I Appenzell kan man inte låta bli att promenera."Från sidan 5 i Tuktans ljuva år av Fleur Jaeggy
Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spilers, naturligtvis. Den här veckan är det den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.

lördag 8 augusti 2020

Nyckeln

Den intellektuelle maken, antikexperten, är 55 år. Hans hustru är 44 och utrustad med en ovanligt stark sexuell aptit vars krav hennes åldrande man inte har någon möjlighet att leva upp till. Detta är naturligtvis ett problem för dem båda. I familjen umgås Kimura, en yngre man, som egentligen är tänkt som man åt parets tonåriga dotter, Toshiko, som är mycket måttligt intresserad av honom. Maken beslutar sig för att han ska börja skriva en erotisk dagbok. Han låser in den i sitt skrivbord, men efter en tid börjar han "tappa" nyckeln på golvet. Kommer hustrun, Ikuko, att läsa hans dagbok?  Som av en händelse får hustrun samma idé efter någon tid. Hon ska också skriva erotisk dagbok. Så blandar sig både den gode vännen och tonårsdottern i leken och det hela utvecklar sig till ett drömlikt kammarspel för fyra röster. Ingen är riktigt säker på vad den andre vet eller tänker.  Och läsaren är totalförvirrad.Och plötsigt sitter en där och har kommit fram till sista sidan och vet inte om en ska skratta eller gråta. Junichiro Tanizaki är en skicklig författare och en god psykolog. Jag läser honom mer än gärna.

Titel: Nyckeln
Författare: Junichiro Tanizaki
Översättare (från engelskan): Ruth Edlund
Förlag: Wahlström & Widlund
Tryckår: 1962
Antal sidor: 150

fredag 7 augusti 2020

Fem en fredag v. 32: Fritt val

 elisamatildas Fem en fredag v. 32 handlar om Fritt val

1. Vilken tid skulle du helst vilja vakna varje morgon?
Klockan sju, tror jag

2. Vad skulle du äta för frukost varje dag om det gick?
En hälsosam, fruktrik i fina färger med gott magert köttpålägg och god mager ost.
3. Om du enbart fick utföra en träningsform vilken skulle det vara?
Det skulle vara promenader om det räknas som träning. Annars pilates 
 
4. Vilken bok skulle du äga om du bara fick äga en?
En stor, fet, svart anteckningsbok med mjuka pärmar och tillhörande fina pennor
så jag kunde skriva.
 

5. Om det bara fanns en högtid om året att fira, vilken skulle du välja? 
Jag väljer midsommar

 

torsdag 6 augusti 2020

Helgfrågan v. 32



       "På Bokus kan man lägga in sin "recension" på sidan om man är inloggad.
  Jag borde lägga in mitt tycke om böcker oftare men det blir sällan av."
"Det finns i alla fall några stycken som jag lagt in.
Det jag finner är konstigt är när jag ibland får förfrågan från författare om att läsa en bok, så går man in på Bokus och kollar på recensionerna och då finns det kanske två stycken med högsta betyg. Men den personen som lagt in den recensionen har bara lagt in denna enda  recension och ingen annan. (jag hoppas ni förstår vad jag menar)"

Vad tror ni det beror på?
Bonusfråga: Lägger ni omdömen på Bokus?

På själva frågan svarar jag pass. Jag kände inte till att en kan lägga in omdömen på Bokus. Och det Mia beskriver om enstaka personer som lägger in högsta betyg låter ju väldigt konstigt.
Eftersom jag passat på huvudfrågan blir svaret nej på Bonusfrågan.

Däremot:

Papputen och hans son. Goliat och David. Mammuten av Jörn Donner, 1126 sidor.
Vildhavre. Sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson. 221 sidor.
Det är vad jag läser just nu. Bland annat.

onsdag 5 augusti 2020

Omslagsonsdag: Böcker med färg i titeln


Boklysten driver läsutmaningen Omslagsondsdag. Den här veckan gäller det Böcker med färg i titeln. Det finns det ju hur många som helst. Jag tänkte en stund på mina föräldrars bokhyllor och naturligtvis på mina egna och så småningom dök det upp både ett och annat.



             

   



tisdag 4 augusti 2020

Tisdagstrion: De senaste böckerna jag fick hem

         
Sommaren är slut. Ugglans & Bokens tisdagstrio är tillbaka med följande uppgift vecka 32: De senaste böckerna jag fick hem


1. Det gick som det brukar gå. När jag läst en del nytt längtar jag efter någon gammal klassiker. I sommar blev det Olav Audunsson i Hästviken av Sigrid Undset, som fick Nobelpriset i littertur 1928. Olav Audunsson och hans barn heter fortsättningen. 

2. Promenadsällskapet i öronen. Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri. Uppläsare: Rafael Petterson. Jag har lyssnat ett par timmar och jag är alldeles tagen. Så vackert och poetiskt - och så hemskt. Uppläsningen är bra, men jag frågar mig om detta inte är en bok en borde läsa i svartskrift. Jag har reserverat boken på biblioteket. 
3. Vildhavre. Sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson, Jörn Donners svenske son född 1981, samma år som Donners finska dotter, Susanna föddes.
Båda barnen kallades "misstag" av sin far. Otto försökte i alla år upprätta en kontakt med sin pappa. När faderns tegelstensbiografi, Mammuten, kom ut fick sonen nog och skrev sin egen bok. Han skräder inte orden, och gör upp räkningen med fadern en gång för alla. Men en förstår att han hoppas in i det sista.

måndag 3 augusti 2020

Vattenmelonens dag

Idag är det Vattenmelonens dag läser jag häpet i dagens lokaltidning. I tantulltussockor av Anna Bergman finns mönster till en läcker socka som fått mönster efter vattenmelonen.