teresamatilda: Ser du till att hålla upp dörren för folk? Ja, det gör jag Säger du tack för maten även om du ”bara” är hemma? Kan vara lite si och så med det. I Japan säger man "itadakimasu", vilket kan sägas vara en slags bordsbön. Tack för maten vi har på bordet. Man för ihop händerna, bugar lätt och säger itadakimasu. När måltiden är över tackar man den som lagat maten och serverat den och säger "gochisousamadeshita" vilket betyder ungefär det var en fest. När du träffar någon du inte träffat på länge och ni säger att ni måste ses snart, blir det någonsin av? Det händer faktiskt då och då men långt ifrån alltid. Rättar du folk när de säger något fel? Det händer. Men det beror på hur väl jag känner vederbörande. Jag rättar inte folk jag inte känner mycket väl. Vad tycker du om butikspersonal som kommer upp och frågar om du vill ha hjälp? Det gillar jag inte alls. Jag upplyser dem om att jag säger till om jag vill ha hjälp
Välkomna till Elin Wägner-sällskapets digitala läsecirkel på Facebook Elin Wägner Sällskapet startar en digital läsecirkel kring Elin
Wägners verk på Facebook. Läsecirkeln är tänkt att ge läsarna möjlighet
till utbyte av läsupplevelsen och skapa samhörighet i dessa tider.
Hur funkar läsecirkeln? Alla kan delta genom att
lägga sina synpunkter i kommentarfältet under varje moment. Här kan
läsare utbyta åsikter med andra läsare. Vi har planerat fem
tre-veckors-block eller moment. Varje moment kretsar kring valda
romaner, med en kort introduktion. Vi vill visa Elin Wägners aktualitet
och det är fritt fram att knyta an till andra texter och debatter – allt
från Liv Strömquist till klimatstrejken.
Vi som håller i den är Elin Wägner-sällskapets
ledamöter Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap, och Dagmar
Brunow, docent i filmvetenskap, båda vid Linnéuniversitetet (LNU) i
Växjö. Läsecirkeln riktar sig till alla er som är intresserade av Elin
Wägner som kvinnosakskämpe, pacifist och miljöaktivist.
Program:
V 15-17Den nya kvinnan och den moderna storstaden – Norrtullsligan, Pennskaftet
V 18-20 Smålandsromanerna. Kvinnan och traditionen – Åsa-Hanna, Den namnlösa
V 21- 23 Feminism och pacifism – Dialogen fortsätter V 24-26 Det kvinnliga arvet – Selma Lagerlöf, Tusen år i Småland.
Här har vi möjlighet att utforska hur kvinnliga författare skriver fram
en feministisk tradition, t.ex. genom att jämföra med Ulrika Knutsons
nya bok Den besvärliga Elin Wägner samt med Anna-Karin Palms nya biografi om Selma Lagerlöf
V 27-29 Ekofeminism – Väckarklocka, Vinden vände bladen Läsecirkeln är en samverkan mellan Elin Wägner-sällskapet och Linnéuniversitetet.
Mias helgfråga gäller om vi hittat något bra att läsa i påsk och om det blir något påskekrim.
Jag ska läsa Ulrika Knutsons biografi över Elin Wägner, Den besvärliga Elin Wägner som just kommit ut på Historiska Media.
Mitt påskekrim blir Kyldygnet av Philip Birk också från Historiska Media
Bonusfrågan: Hänger ni med på Påskutmaningen? Det gör jag inte. Kan inte läsa på det sättet. Men jag kommer att följa det hela med stort intresse på säkert avstånd
by Shokoofeh Azar (Farsi – Iran), with an anonymous translator
The Adventures of China Iron by Gabriela Cabezón Cámara (Spanish – Argentina), translated by Iona Macintyre and Fiona Mackintosh
Tyll by Daniel Kehlmann (German – Germany), translated by Ross Benjamin
Hurricane Season by Fernanda Melchor (Spanish – Mexico), translated by Sophie Hughes
The Memory Police by Yoko Ogawa (Japanese – Japan), translated by Stephen Snyder
The Discomfort of Evening by Marieke Lucas Rijneveld (Dutch – Netherlands), translated by Michele Hutchison
Endast två bekanta namn: Daniel Kehlmann och Yoko Ogawa.Om den första boken på listan står det bl. a. så här: "The Enlightenment of the Greengage Tree speaks of the power of
imagination when confronted with cruelty, and of our human need to make
sense of the world through the ritual of storytelling. Through her
unforgettable characters and glittering magical realist style, Azar
weaves a timely and timeless story that juxtaposes the beauty of an
ancient, vibrant culture with the brutality of an oppressive political
regime."
Anita Salomonssons senaste roman, Huldas hus, börjag med att mjölkpigan Sara Sofia Karlssons älskade mormor dör. Nu är Sara Sofia ensam. Hon iakttar omvärlden genom ett vackert skafferifönster som morfar snickrade åt dem. Hon går till den sure bonden AndersJon och mjölkar hans kor och försöker fri sig från hans händer. Allt är mycket vardagligt och enahanda. Tills en vacker dag det kommer en stram dam med hårt snört liv och svepande kjol och bygger ett stort hus med jättestora fönster alldeles intill Sara Sofias hus. Det blir mycket tittande i skafferifönstret. Damen visar sig vara den kvinnliga fotografen Hulda Serafia Jonsson (1869 - 1954) och hennes likaledes fotograferande bror, Fredrik. Detta tilldrar sig i Västerbotten strax utanför Burträsk. Tiden är slutet av 1800 - talet och början av 1900 - talet. Sara Sofias stillsamma liv kontrasteras mot den andras mera utlevande liv med års långa utlandsresor. Hon inspireras till säga upp sig hos bonden och börja arbeta på ett bageri och senare som städerska. Sara Sofia försöker tänka sig ett fortsatt liv i ensamhet. Hon är låghalt och kutryggig och ser inte mycket ut för världen. Det är då Emanuel kommer och innan Sara Sofia vet ordet av är hon gift och har fått sitt bröllopsfoto taget av Hulda Serafia. "Jag var någon jag hade en man vid min sida." Hittills är allt en fin berättelse om Sara Sofias enkla liv. Sedan följer ett avsnitt som jag tycker är en transportsträcka. Det har förflyter en hel del år. En ung sopåkare hittar Hulda Serafias dagbok och så kommer hennes öde i förgrunden igen. Den här delen känns som något som kopplats på och inte riktigt hör till till förra delen. Under berättelsens gång utvecklas samhället. Hushållen installerar telefon, radio, kyl och frys, vilket ju hade betydelse även för kvinnorna. Huldas hus är en roman om kvinnors förhållanden. En fiktiv mjölkpiga och en verklig fotograf, som plötsligt när hon beslutar sig för att lägga ner sin verksamhet låter kasta alla sina glasplåtar i sjön.
En fördämning mot Stilla Havet av MargueriteDuras är en av mina absoluta favoritromaner. Den bygger på författarens egen uppväxt tillsammans med mor och bror vid kanten av Stilla Havet eller Stora Oceanen. Modern förde år efter år en kamp mot världens största ocean som envisades med att svämma över hennes risodlingar. Hon är ensamförsörjare till barnen Suzanne och Joseph. Romanen, som kom ut 1950, utspelar sig i Franska Indokina (numera Vietnam) under 30 - och 40 - talen. Så
småningom dyker den rike kinesen herr Jo upp. Han förälskar sig i
Suzanne och det gör livet lättare för hela familjen, som utnyttjar honom efter bästa förmåga. I en fördämning mot Stilla Havet tog författaren vissa hänsyn till sin mor men det är borta när hon sedan skriver Älskaren 1984. Den fick hon Goncourt - priset för. En fördämning mot Stilla Havet är grundpelaren i Duras´författarskap. Det är en känslomässigt mycket stark roman som
sätter djupa spår. Ett fantastiskt
modersporträtt, en passionshistoria och en kolonialhistoria. Hon nominerade för den till Goncourt - priset för den, men troligen låg hennes kommunistiska sympatier i vägen. Liv och verk hänger intimt samman när det gäller Marguerite Duras
författarskap. För henne var litteraturen allra viktigast, även om det
var på bekostnad av sanningen och livet. Det har sagts att hon använde
sina romaner, skådespel och filmer för att ur olika speglar studera sig
själv och att hon kom att identifiera sig starkt med sitt arbete att hon
inte längre visste skillnaden mellan biografiska fakta och fiktion.
Ugglans och Bokens Tisdagstrio gäller Grannar. Och det finns det ju gott om.
1. Grannarna av Fredrika Bremer kom ut 1937. Undertiteln är: Teckningar ur vardagslivet. Fransiska W(erner) skriver till Maria M från Rosenvik. Eller också skriver Bruno Mansfelt till Antonio de R. Till läsaren från ett fremmande fruntimmer är i regel kortare brev. Boken blev en publiksuccé. Den utspelar sig i Småland i trakterna kring Växjö och innehåller såväl vardagshistorier som dramatik och kärlek.
2.Grannen av Buthler, Dag & Öhrlund, Dan (Jakob Colt. 4) Huvudpersonen Christopher
Silfverbielke är ondskan personifierad. Han snortar kokain och ägnar
sig energiskt åt död och förödelse. Han har en anteckningsbok med en att
- göra lista över sina "åtaganden". Silfverbielke
är ute efter hämnd och upprensning. Det finns alldeles för mycket av
öldrickande, rapande white trash i träningsbyxor här i världen. Han
är den granne ingen vill ha i sitt postnummerområde, står det utanpå
boken. 3. Våra främlingar. Novellix - novell av Lydia Davis Antingen kommer en själv som främling till en
inbodd omgivning. Eller kommer någon annan till en samling okända
grannar. Det gäller såväl villor som hyreshus. I villorna kan osämja
uppstå på grund av olämpligt placerade komposthögar, kringspringande
katter, felpacerade växter, rymningsbenägna hästar som trampar ner
trädgårdar, hög ljudvolym, åverkan på egendom, hälsovådligt eldande i
tunna nära tomtgränsen, och så vidare. Grannar i en trappuppgång behöver
strängt taget aldrig se varandra om de har tillräckligt olika tider.
Inte heller behöver en nödvändigtvis hälsa i hissen.
Inlägg
