måndag 24 februari 2020

Authors & Characters: Jenny

Lyran 
Authors & Characters: Jenny. En författare och en fiktiv 

Jenny Nordberg, De förklädda flickorna i Kabul

Det hela börjar med att Jenny Nordberg intervjuar Azita, en kvinnlig parlamentsledamot, och upptäcker att en av hennes flickor är förklädd till pojke. Det höjer familjen anseende i alla avseenden och flickan får några år i frihet. När puberteten inträder blir pojken i all hast flicka igen. Då är det  är slut på friheten i alla bemärkelser eftersom flickan gifts bort, ganska snart dessutom. 

Åsa Grenvall, Deras ryggar luktade så gott 

Jenny i serieromanen växer upp under 70 - och 80 - talen med Kyrkans barntimmar och spaghetti och köttfärssås på burk. Åsa Grennvalls serier har ofta självbiografiska inslag. Deras ryggar luktade så gott handlar om Jennys uppväxt i en familj som inte var så framstående känslomässigt. Om Jenny grät lämnade pappa rummet och mamma viftade bort Jennys känslor.

söndag 23 februari 2020

En smakebit på søndag

"Det fanns något förödmjukande över att sitta där och vänta i en kärra på en trafikerad londongata med familjens alla ägodelar travade omkring en, till öppet beskådande för nyfikna människor. Jem Kellaway satt bredvid stapeln med windsorstolar som deras far hade tillverkat för deras eget hem för flera år sedan, och han iakttog med bestörtning hur de förbipasserande öppet granskade kärrans last. Han var inte van vid att se så många främmande människor på en och samma gång - om en enda obekant person dök upp i deras by i Dorsetshire skulle det vara en händelse som diskuterades i dagar efteråt - och att dessutom vara så utlämnad åt deras uppmärksamhet och utforskande blickar. Han hukade sig ner bland familjens bohag och försökte göra sig mindre synlig. Jem, en gänglig pojke med smalt ansikte, djupt liggande blå ögon och ett rödblont hår som lockade sig nedanför öronen, var inte den som brukade dra blickarna till sig, och de folk kikade också mer på familjens tillhörigheter än på honom." 

Från sidan 9 i Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstår. Den här veckan håller Astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger i trådarna.
Fler smakebitar HÄR

lördag 22 februari 2020

Styr din plog över de dödas ben

Två gånger har jag lyssnat på spridda delar av Radioföljetongen när romanen i fråga varit Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk. Men nu har jag läst boken och verkligen upplevt den. En mycket annorlunda roman som av somliga betraktas som en thriller. Men det tyckte inte vi fyra som diskuterade boken igår. Den har helt klart sina spänningsmoment, men det räcker inte. Huvudperson är den något udda Janina Duszejko, som  bor i utkanten av en liten polsk by. Hon är inte mycket för socialt umgänge, men hon är ändå en person att räkna med i samhället. Janina Duszejko är en mångfacetterad kvinna som en ibland inte tycker riktigt om. Hon arbetar som lärare med okonventionella pedagogiska metoder, hon översätter William Blake och hon ägnar sig mycket åt astrologi. Just astrologin blir lite påfrestande för läsaren som kanske inte är så insatt i himlakroppar, hus och efemerider. Janina Duszejko föredrar djurens sällskap framför människors. Några jägare i byn ådrar sig hennes vrede och hon misstänker också att någon av dem skjutit henne Flickor, det vill säga hennes hundar. Vi diskuterade varför Olga Tokarczuk skriver vissa substantiv med stora bokstäver. I en engelsk utgåva som vi hade tillgång till fanns ingen motsvarighet. Romanen säger mycket om Polen och är klart samhällskritisk. Bortom gränsen till Tjeckien blir allt ljusare och mycket bättre anses det. Miljöskildringen är väldigt fin och rimmar väl med Janina Duszejkos intresse för djur och natur. Vi blev alla mycket intresserade av den senapssoppa hon tillredde åt några vänner. Den bestod av en vanlig bechamelsås som smaksattes med tre sorters senap. Vännerna måste erkänna att soppan var bra mycket godare än vad ingredienserna gav vid handen.  
Filmatiseringen heter Villebråd. 
Styr din plog över de dödas ben passar in på Litteraturpristolvan: Nobelpriset i litteratur

Titel: Styr din plog över de dödas ben
Författare: Olga Tokarczuk
Översättare: Jan Henrik Swahn
Förlag: Bonnier Pocket
Tryckår: 2020
Antal sidor: 262

fredag 21 februari 2020

Fem en fredag v. 8: Plask


elisa mathildas fem frågor v. 8

När tog du ett bad senast?
Förra sommaren

När lärde du dig simma?
När jag var 5 - 6 år

Räknar du dig till badkrukorna eller badankorna?
Badkruka - utan tvekan

Var badar du helst?
I havet i Östersjön vid sommarhuset

Vad säger du om isbad?
Nja... Skulle gärna vilja, men tror inte att modet skulle räcka

torsdag 20 februari 2020

Helgfrågan v. 8

Mias har fått hjälp med helgfrågan  av Just nu just här

Bryr du dig om vilket förlag som givit ut en viss bok? Har du ett favoritförlag som du alltid kan lita på ger ut böcker som passar din smak?
Svar på den första frågan: Nej. Vill jag läsa en viss bok så spelar förlaget ingen roll.
Svar på den andra frågan: Jag har flera förlag vars utgivning jag gillar.
ellerström, Thorén & Lindskog, Tranan, Modernista för att ta några.

Bonusfrågan: Bonusfråga: Vilken bok står näst i tur att läsa?
Det blir tre stycken: Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier; Oskuldens och erfarenhetens sånger av William Blake samt Häxorna av Elisabeth Östnäs
 

onsdag 19 februari 2020

Klimatfiktion = Cli - fi

Alexandra Nikoleris klimatforskare från Lunds Tekniska högskola startade en läsecirkel med sina kolleger på institutionen. Hon hade upptäckt att det fanns mycket att hämta vad det gällde klimatförändringar i skönlitteraturen. Klimatberättelser kallar Alexandra Nikoleris dem och hon använder dem t. ex. i  ingenjörsutbildningen. Eftersom många i läsecirkeln kommer från andra länder används framför allt engelsk litteratur. Men Alexandra N är naturligtvis även intresserad av svensk skönlitteratur som berör hennes område. Hon gjorde begränsningen att klimatförändringen skulle vara förorsakad av människan. Annars var ju till exempel redan Jules Verne inne på ämnet.  Men AN nämner Heat av Arthur Herzog från 1977 som en slags
utgångspunkt för klimatberättelserna. Den handlar om klimatforskare som tar detta med växthusgasernas påverkan på klimatet på allvar. På senare tid innehåller skönlitteraturen väldigt ofta klimathotet som ett naturligt tema. Hon nämner författare som norska Maja Lunde med Binas historia och Blå och finska Emmi Itärantas Minnet av vatten. Del tre i Maja Lundes klimatkvartett finns inte på svenska ännu, men den norska titeln är Przewalskis hest. Ian McEwans roman Hetta handlar om en nobelpristagare i fysik som försöker blåsa nytt liv i sin karriär genom att utveckla en teknik för utvinning av energi ur vatten för att rädda världen från den globala uppvärmningen. Ofta handlar dessa klimatberättelser om vatten; brist på vatten eller översvämningar.  De är ofta apokalyptiska och dystopiska. Miljöproblemen
verkar över lång tid vilket ju gör att de också är en generationsfråga.  Vem tar ansvaret?  Klimatberättelserna är av tre slag. 1/ Klimatförändringen är redan här.  Här har vi till exempel Flight Behaviour av Barbara Kingsolver som handlar om monarkfjärilarnas ändrade migrationsmönster i amerikanska södern. De behöver inte längre flyga till Mexiko för att övervintra. 2/ Klimatförändringar lite längre fram i tiden. Som exempel nämns romanen American War av Omar El Akkad. Här ligger klimatförändringen som bakgrund till ett andra amerikanskt inbördeskrig. Norra delarna av USA har förbjudit fossila bränslen men det har inte gjorts i södern. 
Mitt klimatkastrofala liv heter en ungdomsbok skriven i dagboksform av
Saci Lloyd. Den tilldrar sig i London 2015. En översvämning hotar.  3/ Efter klimatförändringen; långt fram i tiden. Det stora namnet på området är Kim
Stanley Robinson som skriver en slags hoppfull science fiction. Det finns hopp bara en fortsätter att försöka. New York 2140 är en liten nätt roman på 613 sidor  som handlar om smältande ismassor som översvämmar NY. Havsnivån har höjts 10 m. Hur mycket information behöver vi innan vi tar hotet på allvar? På frågan vad ska vi göra svarar Alexandra Nikoleris: Skippa flyg; kör mindre bil; dra ner på köttkonsumtionen. Lätt som en plätt. Den enskilda lilla människan tar i regel sitt ansvar. Men hur är det med de riktigt stora miljöbovarna? Alexandra Nikoleris hade många flera lästips, men jag tog med några av de viktigaste.

tisdag 18 februari 2020

Tisdagstrio: Över generationsgränserna

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 8: Över generationsgränserna

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Sörjen som blev av Anna Takanen
Romanen handlar om fyra generationer finsk familj varav tre är påverkade av kriget. Det sägs att det tar tre generationer att bli kvitt ett krigstrauma. Romanen handlar om författarens egen familj. Anna Takanen är född i Kungsbacka. Hennes far Timo var finskt krigsbarn i Sverige. Farfar Väinö stupade i kriget och lämnade farmor Saara ensam med två pojkar, Timo och Leevi. Timo hade klena lungor och skickades till Gustav och Alma i Sverige.
2. Folkets skönhet av MeretePryds Helle
Folkets skönhet är en släkthistoria. Tre generationer kvinnor där särskilt författarens mor, Marie, (som i verkligheten hette Doris) lyfts fram. Hon tillhörde en generation osedda kvinnor som hoppades mycket av livet men blev besvikna. Marie fick två döttrar varav den ena fick namnet Merete och det är författaren själv. 

3. Låt den fjärde gå fri av Majken E Johansson
Kaja sitter på ålderdomshemmet och minns sitt liv. Hon berättar för sin senila väninna Dora som svarar bort - i - tok men är vänlig och följsam. Om Kaja har svårt att älska någon så är hon också en människa som det är svårt att älska. Hon är bittert besviken på livet och vad det inte gav henne. Det oäkta barnet, Erika, håller sig undan men skickar bilder på sig själv som sexton år och på sin dotter och dotterdotter. Kaja funderar mycket på den ordlösa hälsningen.