fredag 27 december 2019
Fem en fredag v. 52: Slutet gott
elisamatildas sista Fem en fredag för 2019.
Det blir nya frågor 2020.
Hur tycker du att året blev?
Tja, första delen försvann i en segsliten influensa. Tidig höst skadade jag ett knä. November blev en kraftlös månad. December något bättre.
Gjorde du vad du tänkt under året?
Nej. Se ovan!
Vad var det sämsta med 2019?
Att jag missade mycken gym - tid
Vad kommer du minnas mest?
Sommarveckan ensamma med barnbarnen i sommarhuset vid havet.
Hur avslutar du 2019?
I lugn och ro. Nyår är kraftigt överskattat.
torsdag 26 december 2019
Helgfrågan v. 52
Frågan lyder helt enkelt: Vad läser ni?
Litet av varje. Mr Potter av Jamaica Kincaid; Jag vill sätta världen i rörelse, Anna - Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf; Ärr av Audur Ava Olafsdottir.
Bonusfrågan: Fick ni några julklappar?
Jodå, det fick jag. Parfym, nya biografin om Selma Lagerlöf, Gå med mig av Behrang Bedjou och en underbart söt tomte av äldsta barnbarnet, 8 år, som hon köpt för egna sparpengar.
Utmaning: Authors & characters - Maria
God fortsättning på julen!
Eftersom jag missade Lyrans läsutmaning den 23 december gör jag den nu. Dagens namn är läglig nog Maria.
Min författare blir Maria Zennström med romanen Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?
I dagboksform reflekterar hon över olika sorters kärlek; kärlek som ett givande och tagande. Rädsla för närhet insöp hon med modersmjölken. Huvudpersonen i boken heter för övrigt också Maria.
Fiktiva Maria blir tvillingarnas, albinobarnens, Janas och Brors döda storasyster Maria i Vi for upp med mor av Karin Smirnoff. Hon var moderns favorit. Där finns också den syndiga, ständigt berusade Maria Magdalena som bor ihop med den våldsamme kimmorantala.
Titlarna är klickbara.
Eftersom jag missade Lyrans läsutmaning den 23 december gör jag den nu. Dagens namn är läglig nog Maria.
Min författare blir Maria Zennström med romanen Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?
I dagboksform reflekterar hon över olika sorters kärlek; kärlek som ett givande och tagande. Rädsla för närhet insöp hon med modersmjölken. Huvudpersonen i boken heter för övrigt också Maria.
Fiktiva Maria blir tvillingarnas, albinobarnens, Janas och Brors döda storasyster Maria i Vi for upp med mor av Karin Smirnoff. Hon var moderns favorit. Där finns också den syndiga, ständigt berusade Maria Magdalena som bor ihop med den våldsamme kimmorantala.
Titlarna är klickbara.
tisdag 24 december 2019
måndag 23 december 2019
The painted veil
Somerset Maughams roman Den brokiga vävnaden (1925) ligger till grund för filmen The painted veil från 2006 med Naomi Watts och Edward Norton i huvudrollerna. Läkaren Walter Fane och hans hustru Kitty kommer till Shanghai på 1920 - talet och därifrån flyttar de till en liten by i djungeln för att bekämpa en koleraepidemi. Det är inget lyckligt par som ger sig iväg på en lång och obekväm resa. Kitty anser att hon inte borde varit med över huvud taget men hon gavs inget val. Det blir en arbetsam tid på mer än ett sätt för dem båda. Utlänningar är inte välkomna; Kina åt kineserna. Walter för en kamp mot det infekterade vattnet. Kitty får ta hand om barnen i ett kloster i närheten. Walter får se att hon inte bara är den bortskämda, själviska flicka han blev förälskad i. Och hon börjar respektera sin man och se hans kvaliteter. När de gifte sig såg hon honom mest som en möjlighet att komma ifrån sin mamma och hemmet. Jag minns att jag gillade boken väldigt mycket när jag läste den och filmen vara inte heller så tokig. även om jag blev lite häpen över slutet som jag inte mindes riktigt. The painted veil är väldigt vackert filmad. Jag uppskattar den annorlunda miljön.Edward Norton gör bra ifrån sig, medan Naomi Watts inte har så många uttryck. Det hade varit roligt att se inspelningen ifrån 1934 med Greta Garbo i rollen som Kitty Fane.
Etiketter:
Den brokiga vävnaden,
DVD - film,
Shanghai,
Somerset Maugham,
The painted veil
söndag 22 december 2019
En smakebit på søndag
Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här söndagen är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i tömmarna.
"Min mor sitter i en lazy - boy - fåtölj, fötterna räcker inte ner till golvet, tofflorna är för stora, ovanför dem syns de smala, beniga underbenen, hon har krympt ihop till nästan ingenting, hon har slutat vara kött, blivit lätt som ett urblåst ägg; hon hålls ihop av frigolitben och några senor. Jag kommer att tänka på ett fågelskelett som har legat över vintern ute på en hed, kvar finns bara ett tomt skal, till slut faller det sönder och blir till en stofthög med klor. Det är svårt att tänka sig att denna tunna, kortväxta kvinna som inte når mig till axeln en gång har haft kvinnliga former. Jag känner igen finkjolen, för vid i midjan, allt har blivit för stort på henne, kläderna tillhör ett tidigare liv, en annan tidszon. Jag tänker inte sluta som mamma."
Från sidan 20 i Ärr av Audur Ada Ólafsdótter, vinnare av Nordiska rådets litteraturpris 2018. Fler smakebitar HÄR.
"Min mor sitter i en lazy - boy - fåtölj, fötterna räcker inte ner till golvet, tofflorna är för stora, ovanför dem syns de smala, beniga underbenen, hon har krympt ihop till nästan ingenting, hon har slutat vara kött, blivit lätt som ett urblåst ägg; hon hålls ihop av frigolitben och några senor. Jag kommer att tänka på ett fågelskelett som har legat över vintern ute på en hed, kvar finns bara ett tomt skal, till slut faller det sönder och blir till en stofthög med klor. Det är svårt att tänka sig att denna tunna, kortväxta kvinna som inte når mig till axeln en gång har haft kvinnliga former. Jag känner igen finkjolen, för vid i midjan, allt har blivit för stort på henne, kläderna tillhör ett tidigare liv, en annan tidszon. Jag tänker inte sluta som mamma."
Från sidan 20 i Ärr av Audur Ada Ólafsdótter, vinnare av Nordiska rådets litteraturpris 2018. Fler smakebitar HÄR.
lördag 21 december 2019
Tre kvinnor
Journalisten Lisa Taddeo har ägnat åtta år åt sin reportagebok Tre kvinnor. En djupdykning i kvinnors sexualitet, lust och längtan, står det bak på boken. Den börjar och slutar med Lisa Taddeos egen mamma. När modern var ung och på väg till sitt arbete blev hon ständigt förföljd av en man som gick bakom henne och blottade sig. Hon vågade aldrig säga något. Lisa berättar i slutet av boken
att faderns kärlek till modern var så uppenbar, medan hennes till honom var mera subtil. De tre kvinnorna, Maggie, Lina och Sloane har talat med Lisa Taddeo i tusentals timmar; öppet och oförblommerat. Själv tror hon att det var hennes egen sorg och smärta efter båda föräldrarnas död som gjorde henne speciellt mottaglig för deras berättelser. Kvinnorna kände detta. All kärlek är ju förbunden med smärta och de kände sig sedda och förstådda. Lina berättar att hennes man inte rört henne på tio år och att kyssar äcklar honom. Hon har nu funnit sin passion som hon får träffa ute i skogen. Maggie är kär i sin lärare som är mycket äldre än hon och därtill gift. Sloane Ford är ovanligt vacker och det vet hon om. Hon går hellre på gymmet än pratar vid grönsaksdisken vilket ger upphov till prat i omgivningen. Hon älskar sitt arbete i restaurangbranschen och vill gärna ha något eget. Det är i arbetet hon möter Richard. Han är inte så vacker som hon, men han är självsäker, stark och kraftfull; begåvad och trygg i sig själv. De blir ett par och har även en arbetsgemenskap. En kan tycka då att det är lite konstigt att Richard uppskattar att se sin fru med andra män. Tre kvinnor är en mycket intressant bok som gärna borde följas upp av flera av samma typ. Kvinnors lust och längtan är ett ganska outforskat område. Boken är mycket lätt att läsa och ger upphov till diverse funderingar. Varken män eller kvinnor i boken är förskönade på något sätt utan behäftade med mänskliga fel och brister. Översättningen är gjord av Mollie Kanmert Sjölander och förlaget är Atlantis.
Titel: Tre kvinnor
Författare: Lisa Taddeo
Övers.: Mollie Kanmert Sjölander
Förlag: Atlantis
Tryckår: 2019
Antal sidor: 345
att faderns kärlek till modern var så uppenbar, medan hennes till honom var mera subtil. De tre kvinnorna, Maggie, Lina och Sloane har talat med Lisa Taddeo i tusentals timmar; öppet och oförblommerat. Själv tror hon att det var hennes egen sorg och smärta efter båda föräldrarnas död som gjorde henne speciellt mottaglig för deras berättelser. Kvinnorna kände detta. All kärlek är ju förbunden med smärta och de kände sig sedda och förstådda. Lina berättar att hennes man inte rört henne på tio år och att kyssar äcklar honom. Hon har nu funnit sin passion som hon får träffa ute i skogen. Maggie är kär i sin lärare som är mycket äldre än hon och därtill gift. Sloane Ford är ovanligt vacker och det vet hon om. Hon går hellre på gymmet än pratar vid grönsaksdisken vilket ger upphov till prat i omgivningen. Hon älskar sitt arbete i restaurangbranschen och vill gärna ha något eget. Det är i arbetet hon möter Richard. Han är inte så vacker som hon, men han är självsäker, stark och kraftfull; begåvad och trygg i sig själv. De blir ett par och har även en arbetsgemenskap. En kan tycka då att det är lite konstigt att Richard uppskattar att se sin fru med andra män. Tre kvinnor är en mycket intressant bok som gärna borde följas upp av flera av samma typ. Kvinnors lust och längtan är ett ganska outforskat område. Boken är mycket lätt att läsa och ger upphov till diverse funderingar. Varken män eller kvinnor i boken är förskönade på något sätt utan behäftade med mänskliga fel och brister. Översättningen är gjord av Mollie Kanmert Sjölander och förlaget är Atlantis.
Titel: Tre kvinnor
Författare: Lisa Taddeo
Övers.: Mollie Kanmert Sjölander
Förlag: Atlantis
Tryckår: 2019
Antal sidor: 345
Etiketter:
Atlantis förlag,
Lisa Taddeo,
Mollie Kanmert Sjölander,
Reportage,
Tre kvinnor
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)