Tisdagstrion: Krig och fred

Helenas Tisdagstrio har temat : Krig och fred.

En gud i spillror av Kate Atkinson 
handlar om Teddy Todd. Han lämnade sitt liv som poet och gick in vid flygvapnet när kriget bröt ut. Han blev bombflygare. Någon gång störtade han, en annan gång kraschlandade han i havet och under ett par år är han krigsfånge. Han har lyckats bra som befäl över sitt manskap. Läs gärna Liv efter liv av samma författare först

 
Hiroshimas blommor av Edita Morris.

1959 kom The Flowers of Hiroshima ut för första gången och översattes sedan till 39 språk. Det förstår en. På svenska kom Hiroshimas blommor 1961,  i översättning av Tora Palm på Gidlunds förlag. Svenska Edith Toll, gift med amerikanen Ira Morris, skrev den efter att ha tagit del av sonens upplevelser i Hiroshima strax efter det att atombomben (pikadon, den vita blixten) fällts 6 augusti 1945.

Anna Larsdotter har skrivit en spännande bok om kvinnor i krig och strid. Kvinnor hade alltid funnits med i krig på olika sätt, men författaren tar upp de stridande kvinnorna. Kvinnorna i strid hade inte bara fienden att kämpa mot. De hade också sina överordnade, medsoldater och andra kvinnor som inte ansåg dem som riktiga kvinnor. Många av dem, som överlevde kriget, saknade livet i skyttegravarna och vid lägereldarna. Anna Larsdotter refererar till Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Det är väldigt fruktbart att ha den i färskt minne när en läser Kvinnor i strid. Alla dessa kvinnoröster som inte fick komma till tals förrän fyrtio år efter kriget. I Kvinnor i strid lyfts många tappra kvinnor fram och deras öden berör verkligen. Även om en inte alltid förstår. Många gånger var stridandet helt enkelt en födkrok.

Utmaning: Actors & Characters - Julia

Lyran: Utmaningen är att berätta lite om en författare och en karaktär med samma (eller i alla fall liknande namn). Själv tänker jag att det är rätt lätt med författare, men desto svårare med karaktärer.

Författare: Christina Juliana (Julia) Nyberg (Euphrosyne)(1785 - 1854).

Det här namnet träffade jag på häromdagen när jag letade efter någon helt annan. Jag kände igen det, men kunde inte alls placera kvinnan bakom. Julia Nyberg fick, under pseudonymen Euphrosyne, status som den enda verkligt talangfulla kvinnliga poeten bland de svenska romantikerna. Atterbom var hennes allra bäste vän och beskyddare. Hon skrev mestadels poesi, men "Den sköna Cunigunda" är en prosatext som finns i Nyare dikter 1828. Cunigunda har sitt huvud för sig. Hon vill gärna gifta sig med den man hon förälskat sig i men det skulle vara helt utan barn och andra förpliktelser. Möjligen ville hon göra upp med romantikens patriarkat. Det finns flera andra intressanta temata i Den sköna Cunigunda. Euphrosyne skrev också nya texter till gamla folkvisor. Ett exempel på det är Vårvindar friska.

Kararktär: Julia 
i Jag, Claudius, Kejsar Augustus levnadsglada dotter som gifte sig med den ene efter den andre och hann med många otroheter.
Hennes styvmor Livia gav henne en gammaldags uppfostran; hon var också bildad och intresserad av litteratur; vacker och godhjärtad. Men hon hamnade på en öde ö som straff för sitt vidlyftiga leverne. Det gick en serie i TV som var jättebra. Den byggde på två böcker av Robert Graves, Jag Claudius och Claudius - guden och hans hustru Messalina.

En smakebit på søndag

""Brevet från Mademoiselle ligger och väntar i postfacket när jag kommer från dagens sista föreläsning, europeisk historia, grundkursen. Jag sliter upp det och läser medan jag springer upp för trapporna till studentlyan på översta våningen. Välkommen till Mademoiselle! Ni är en av de tjugo lyckliga som blivit valda. Juni 1953 kommer att bli en oförglömlig månad för Er. Vi på Mademoiselle önskar att ni beaktar följande: Mademoiselle är modetidningen för den moderna kvinnan som är mån om att vara både snygg och smart. Under Er tid hos oss kommer Ni inte bara att ge avtryck i tidningen utan överallt Ni rör Er. Ni är praktikant under fyra veckor, men ni måste klä er som om Ni var anställd. Tänk på att ni under Er månad hos oss inte endast kommer att sitta på vår luftkonditionerade redaktion. Ni kommer även att göra studiebesök, gå på luncher och middagar och framför allt bli fotograferad. Kvällstid ägnar vi oss åt kultur och representation. Ni kommer att vilja vara tiptop dygnet runt."

Från sidan 15 i Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Fem en fredag v. 37: Google

Elisa Mathilda
googlade fram fem frågor den här veckan:

1. Vilken hushållssyssla tycker du allra minst om?  
Att dammsuga

2. Vilket kollektivmedel använder du helst inte

Har inget emot någon del av kollektivtrafiken även om jag inte åker taxi så ofta

3. Vad är ett ljud du älskar?

Att lyssna till barnbarnen

4. Om du skulle måla en tavla av ett motiv du sett ifrån veckan, vad skulle det vara?

5.Vad är något du lärt dig den här veckan 

En hel del om benediktinorden grundad av Benedikt av Nursia

Veckans mening v. 37

"I barndomen susade somliga träd även vindstilla dagar."

Ur I andras skönhet av Adam Zagajewskij, Norstedts 2015

I översättning av Anders Bodegård 

Det här är Roberts idé och jag har länge tänkt hänga på

Helgfrågan v. 37

Mia undrar i sin helgfråga: 

Varför tror du författare väljer att skriva ihop?

Jag kommer allra först att tänka på det franska paret Willy och Colette som skrev ihop på så sätt att han tvingade henne att skriva och satte sedan sitt namn på böckerna. Sidonie Gabrielle Colette var fjorton år yngre än sin man, musikkritikern, och journalisten Henri Gauthier - Villard, pseudonymen Willy. När Colette debuterade 1900 med romanen Claudine satte maken sitt namn på boken. Ytterligare tre böcker om Claudine fick Willy som författare. Jag läste böckerna som mycket ung och var gruvligt upprörd över att Willy stängde in sin fru och inte lät henne komma ut förrän hon skrivit ett visst pensum.

Så småningom  tröttnade Colette på makens otroheter och paret skilde sig, sakta men säkert. Flera av Colettes romaner har dramatiserats och filmats; till exempel Chéri och Gigi.

Bonusfrågan faller på eget grepp. Jag är ganska duktig på att bevara hemligheter - även mina egna - så min mun är förseglad.

Utmaning: Authors & Characters - John

LYRAN: "Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna."
Roligt med en ny utmaning ifrån Lyran. 

Den första författar - John som dök upp i mitt huvud var John Le Carré. Hans allra mest välkända roman är Spionen som kom in från kylan. Här associerar jag till bilden av den ensamme, dystre Richard Burton i rollen som den likaledes enstörige George Smiley. Om jag försöker läsa John le Carré dröjer det inte länge förrän jag har tappat bort mig. Filmerna klara jag ganska bra. Men hur håller spionerna och kontraspionerna rätt på alla trådar? Hur klarar de att inte försäga sig? Hur vet de vem som är vän eller fiende? Hur lyckas de klara livhanken?

John som fiktiv karaktär får bli butlern i en av W M Thackerays stora romaner, The History of Pendennis, som jag kom i kontakt med när jag läste Kongsager av Mathilda Malling för ett par veckor sedan. Tant Helena, som är en huvudkaraktär i den boken, läste gärna Thackeray och särskilt då Pendennis. Arthur Pendennis är den unge mannen ifrån landet som kommer till London för att göra sin lycka. Thackeray gisslade sin tids seder och bruk. Inte nog med att han kunde skriva. Han tecknade också och hade utbildat sig i teckning i London.