lördag 3 augusti 2019

Delårsraport

Eftersom mina länkar inte tycks fungera och jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt det just nu väljer jag att publicera delårsrapporter.Titlarna är klickbara.

Robert på Mina skrivna ord har gjort en kaosutmaning för 2019.

1. Läs en bok som har ett blått omslag.
    En sekund är jag evig av Maria Gustavsdotter 
 
2. Läs en bok som är en dystopi.

 
3. Läs en bok vars författare är från Afrika.

 
4. Läs en bok vars författare är från Asien.

     Tre systrar av Bi Feiyu 
 
5. Läs en bok vars författare är från Australien eller Nya Zeeland.

 
6. Läs en bok vars titel bara består av ett enda substantiv.

    Familjen av Lotta Lundh
 
7. Läs en SF-bok.

 
8. Läs en bok som utspelar sig i Värmland.

    Annabelle av Lina Bengsdotter 
 
9. Läs en bok som skrevs före 1900.

 
10. Läs en biografi.

 Analfabeten av Agota Kristof 

 
11. Läs en bok som du har lånat på biblioteket.

      Gå förlorad av Agnes Lidbeck
 
12. Läs en bok med ett djur på omslaget.

      Nattsida av Hans Gunnarsson 
 
13. Läs en tegelsten (minst 500 sidor).

      Pachinko av Min Jin Lee 
 
14. Läs en bok med färre än 150 sidor.

      Vem dödade min far? av Edouard Louis
 
15. Läs en barnbok.

      Förstoringsglaset av Astrid Bergman Sucksdorff
 
16. Läs en debutroman.  

     Jag for ner till bror av Karin Smirnoff
 
17. Läs en bok utgiven 2019 av en svensk författare.

      Där rosor faktiskt dör av Ewa Klingberg 
 
18. Läs en bok skriven från ett jagperspektiv.

       Vindspejare av Agneta Pleijel
 
19. Läs en kriminalroman.

      Den goda dottern av Karin Slaughter 
 
20. Läs en bok som utspelar sig under julen.

       Vaxade juveler och brända hjärtan
 
21 . Läs en bok med ett religiöst budskap/en religiös handling.  

       Klyftan utan bro av Annie Åkerhielm
   
 
22. Läs en feministisk bok.

       Totalskada av Helena von Zweigbergk 
 
23. Läs en bok som du valde därför att du hade läst om den på en eller flera bokbloggar.

       Utan dina andetag av Karin Aspenström

 
24. Läs en novellsamling.  

       Välsignelser av Caroline Albertine Minor
 
25. Läs en bok som har något ätbart i titeln.

 
26. Läs en bok som har mer än en författare.

       Systrarna von Sydow : maten, livet och samtalen runt köksbordet av Ebba Kleberg  von            Sydow och Amy Green von Sydow
 
27. Läs en bok vars titel börjar på K.

      K av Katarina Frostensson
 
28. Läs en bok där ingen kör bil.

       Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerberg (tilldrar sig på 1350-talet) 
 
29. Läs första boken i en serie.

   

30. Läs en lyriksamling.
       Dikter av Mattias Kronstrand 
 
31. Läs en bok på ett annat språk än svenska eller engelska.

 
32. Läs en bok skriven av någon du aldrig läst något av tidigare.

      Trädet och vinrankan av Dola de Jong
 
33. Läs en bok med en möbel på omslaget.

       Izas ballad av Magda Szabó 
 
34. Läs om en bok som du har läst tidigare. 

      
35. Läs en bok av en nordisk författare som inte är svensk.
       Fartygets ögon av Roy Jacobsen

 

fredag 2 augusti 2019

Överstinnan

Wahlström & Widstrand
Ännu en gång fick jag friska upp minnet vad det gäller frihetskriget i Finland, vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. Det är svårt att förstå hur Finland har kunnat föra krig mot mäktiga motståndare som Sovjetunionen och Tyska riket. Kvinnan som för ordet i Rosa Liksoms nya roman, Överstinnan, personifierar den finska historien. Hon lever väldigt nära den genom sin man , den 28 år äldre Översten. Här förekommer många kända män, som till exempel Överstens gamle gode vän Vidkun Quisling, Himmler, som badade bastu iförd långkalsonger och glasögon och till och med Führern själv. Översten och Överstinnan lever länge samman utan att vara gifta. De älskar verkligen varandra, men i och med giftermålet förändras Översten. Överstinnan ser hur kriget förändrar människor. Hon iakttar vad som händer utan att dra några slutsatser. Hon har tidigt kommit i kontakt med scoutröelsen, lottakåren och skyddskåren och hon hyllar tysk idealism; hemmet, religionen och fosterlandet. Kvinnan ska vara flitig och lydig och bereda sig på att bli mor. Överstinnan avskyr demokrati och liberalism och önskar en stark ledare. Hon lever livets glada dagar vid Överstens sida. Nu sitter hon som åldrad i sitt ensligt belägna blå hus och tänker tillbaka på sitt liv. Tuomas, hennes mycket yngre och numera frånskilde man, kommer varje morgon och kokar gröt åt henne. Hennes liv kan delas upp i fyra delar, barndomen, åren med Översten, livet med den unge Tuomas och så det ensamma livet i stugan vid Lappsjön med den storslagna naturen omkring. Överstinnan känner slutet nalkas; hon ångrar ingenting och har förlåtit de flesta och det mesta. Jag tyckte mycket om den här romanen. Rosa Liksom lägger inte fingrarna emellan. Fascismen och nazismen hade många anhängare i Finland. En och annan insåg väl att efter judeutrotningen skulle de korthalsade finnarna stå näst i tur. Naturskildringen är väldigt fin och framkallar bilder på näthinnan. Överstinnan är inte sympatisk, men det är svårt att inte tycka lite om henne då och då. Romanen är väldigt "tät"; det står mycket på de 173 sidorna.

Titel: Överstinnan
Författare: Rosa Liksom
Översättare: Janina Orlov
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 173

Överstinnan passar in på Ugglans och Bokens Läsutmaning Månadens språk som är finska

torsdag 1 augusti 2019

Helgfrågan v. 31


Mias sommaredition av helgfrågan lyder: Vad läser ni nu?
Lätt som en plätt. Jag läser en finsk polisroman som tilldrar sig på 30 - talet i Viborg. Poliserna cyklar omkring, folket är uppdelat i röda och vita och polisens arbete är säkert precis lika knöligt som det framställs. Den historiska bakgrunden verkar tillförlitlig. Blod döljer inget av Mikko Porvali i serien Karelen noir. 2 . Ska läsa del ett vid senare tillfälle.
Bonusfrågan: Vad gör ni nu - semester eller inte?
Packar upp efter sommaren. Tvättar efter sommaren. Försöker komma ihåg vad jag hade tänkt att jag skulle göra i höst. Försöker att inte klösa mina vansinnigt många och stora myggbett. Frågar mig (som vanligt): Vart tog den här sommaren vägen? Hur stora kommer inte de små barnbarnen att vara nästa sommar? 

onsdag 31 juli 2019

Pomonas rosenbok

Pomonas rosenbok av Görel Kristina Näslund och med illustrationer av Gunilla Hansson är en mycket informativ bok om rosor för den intresserade ungdomen. Här tas rosens historia upp, sagor, legender och visor. En får lära sig om blad, olika slags taggar och stipler vilket är detsamma som bladskaft. Det berättas om olika slags rosor, t. ex. Yorks vita ros,  Rosa albans suaveolens och Peacerosen. En vacker klängros sägs Sympathie vara. En lättfattlig handledning i hur en får en ros att trivas kan vara nyttig för vem som helst. Den lilla äppelrosens doft kommer ifrån små körtlar sitta bladets undersida och längs bladkanten. De syns med hjälp av en lupp. Bladlöss avskyr i likhet med vampyrerna vitlök och tagetes dödar nematoder som är små rundmaskar som en inte ser med ögat. Rosen trivs inte med nematoder i jorden men samodling med tagetes gör att jorden hålls fri från nematoder. Nyponrosen och vresrosen känner en ju till, men vad är stenrosen, luddrosen och hartsrosen? Här får en hjälp att skilja dem åt. Nybörjaren råds att föröka genom sticklingar medan den lite mer erfarne odlaren kan försöka sig på okulering. Romarnas omåttliga frossande i rosor liksom de älskade lyx och överflöd i övrigt. Rosen har också blivit en symbol för tystnad. Att tala sub rosa innebar att en sade något i förtroende. Recept på olika saker en kan göra med rosor finns med och även mönster på en liten ros en kan brodera med hjälp av en bit stramalj. Sist men inte minst får en veta hur en torkar nypon, tillreder nyponté och hemlagad nyponsoppa.

Titel: Pomonas rosenbok
Författare: Görel Kristina Näslund
Ill.: Gunilla Hansson
Förlag: Bonniers juniorförlag AB
Tryckår: 1988
Antal sidor: 47

tisdag 30 juli 2019

Tisdagstrio: Äventyr

Ugglans & Bokens tisdagstrio ska idag handla om äventyr. Vi får tolka uppgiften som vi vill.                                   
Snöstormen (2014) av Vladimir Sorokin är en slags odyssée om än inte på haven. Det handlar om två mäns resa som blir en utdragen kamp mot snö, kyla, vargar, lockande kvinnor och en knarkkartell. Männen är på väg att undsätta en by där svartsoten brutit ut och människor förvandlas till zombier. Småhästarna i storlek som vaktlar sliter med självgångaren.

Long John Silver (1995) av författaren och professorn i franska, Björn Larsson. John Silver sitter på Madagaskar och summerar sitt liv. Hur gick det till att pojken från Bristol som var både läs - och skrivkunnig hamnade till sjöss och hemma i England kom att betraktas som mänsklighetens fiende.  Otroligt spännande bok som kan göra seglare av vilken landkrabba som helst.
Odysséen skriven av Homeros ca 700 f. Kr. kallar jag ett storslaget äventyr. Under tio år irrar Odysseus omkring på haven och möter, sirener, stormar, cykloper och sjöodjur. Hemma på Ithaka väntar hustrun Penelope och sonen Telemachos.

måndag 29 juli 2019

Vem dödade min far?

Det här är ingen spänningsroman. Det är en indignationsroman; en vidräkning med det franska samhället och politiken som slår på dem som redan ligger och gynnar dem som har det allra bäst. Om en bara arbetar tillräckligt har en råd att ha kostym i stället för t- shirt, tycker Macron.  Romanen Vem dödade min far börjar med att en son möter sin far som han inte sett på många år. Fadern är kraftigt förändrad; en skugga av sitt forna våldsamma och hårdhänta jag. Han behöver andningshjälp, har svårt att tala och är nyligen opererad för bukbråck. Han lider av svårartad diabetes och har orimligt förhöjda kolesterolvärden. Sonen förstår att han aldrig kommer att få sina frågor besvarade. Men han försöker rekonstruera faderns liv. Genom modern vet han att farfar varit våldsam och missbrukat alkohol. Fadern fick egentligen aldrig någon ungdom. Enligt det manlighetsideal som rådde var det flickaktigt och bögigt att gå i skolan. När fadern skadas svårt i en arbetsolycka och de mediciner han behöver för att tygla smärtan blir för dyra tvingas han ut på arbetsmarknaden. Sarkozy har ett gott öga till bidragstagarna som utöver sin fattigdom ska känna skuld. Författaren säger sig skriva av tvingade behov. Med jämna mellanrum känner han att han älskar sin far, trots den trista barndom han haft. Empatin med fadern är smittsam. Det är en rörande och upprörande kortroman som inte kan ha varit så lätt att skriva. Édouard Louis debut Göra sig kvitt Eddy Bellegueule (2015) fick ett enormt genomslag i hemlandet Frankrike, och den nästföljande romanen Våldets historia (2016) rönte även den stor uppmärksamhet. 

Titel: Vem dödade min far
Författare: Édouard Louis
Översättare: Marianne Tufvesson
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 88

söndag 28 juli 2019

En smakebit på søndag

Wahlström & Widstrand
"En dag 2002 hade min mor kommit på mig när jag dansade för mig själv på mitt rum. Jag hade försökt röra mig så tyst som möjligt, inte väsnas , inte flåsa för högt, jag hade ingen hög volym på musiken heller men hon hade ändå hört något genom väggen och kom för att se vad som stod på. Jag hoppade till, andfådd och med hjärtat i halsgropen, med andningen i halsgropen, jag vände mig om mot henne och väntade. Jag väntade på en tillsägelse eller försmädlig kommentar men istället log hon och sade att jag var som mest lik dig när jag dansade. Jag frågade: "Har pappa dansat?" Att din kropp hade gjort något så fritt, något så vackert och så oförenligt med din fixering vid manlighet fick mig att förstå att du kanske en gång hade varit en annan. Min mor nickade: "Din pappa dansade ju hela tiden! Vart han än skulle. När han dansade tittade alla på han. Jag var så stolt över att han var min karl!" Jag sprang genom huset och gick ut till dig på gården där du stod och högg ved till vintern. Jag ville veta om det var sant. Jag ville ha bevis. Jag berättade vad hon nyss hade sagt och du slog ner blicken och sa med släpig röst: "Du ska inte tro allt trams din mamma berättar." Men du rodnade. Jag visste att du ljög."

Från sidan 16 i Vem dödade min far? av Èdouard Louis
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger~ tanker om bøker som
håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR