Kattmänniska

Titelnovellen, Kattmänniska i novellsamlingen Kattmänniska och andra berättelser, publicerades allra först i The New Yorker. Den fick omedelbart en väldig spridning och kopplades ihop med metoo - debatten. Novellen handlar om en 20 - årig flicka, Margot,  som studerar och arbetar med att sälja godis på en kvalitetsbiograf. En kväll möter hon en 34 - årig man, Robert, som köper popcorn och gummibjörnar av henne. Han är ganska gullig på ett skogshuggaraktigt vis. Men han är lite mullig och har sluttande axlar. Margot flirtar med honom av pur tristess. Robert kommer tillbaka; han ber om hennes nummer och får det. Sedan utbryter en flitig sms - växling och en vacker dag går de på bio. Inte den film Margot skulle ha valt, men i alla fall.  Drink? undrar Robert lite halvhjärtat. Men Margot är för ung för baren Robert tänkt sig. Det blir öl på ett enklare ställe. Hon känner sig löjlig och dricker fler öl än hon egentligen tål. Efteråt i bilen hem är det hon som tar initiativet till en fortsatt samvaro. Visserligen är Roberts kyssar urdåliga, men Margot släpper inte riktigt fram det. " Hon fann sig uppslukad av en fantasi medan de kysstes, så helt och hållet sprungen ur hennes ego..."  De åker till Roberts lägenhet. Som läsare känner en att kemin inte alls stämmer. Och att det kanske också rör sig om en klasskillnad. Det framgår inte riktigt vad Robert arbetar med. Margot har gjort sig en fantasibild av honom och hur hon vill att han ska vara. Antagligen är det likadant med honom. Han blir lätt chockerad när han förstår att hon varit tillsammans med en rad män före honom. Margot brister i högt och ljudligt skratt åt hans förvåning. Det var inte bra. Ingen man vill bli skrattad åt. Margot gillar inte hans slappa mage och bara väntar på att det hela ska vara över så att hon kan åka hem. Aldrig mer vill hon se honom. När Robert dyker upp på studentbaren skyddar vännerna Margot. Robert smsar och ber om en förklaring. Vad gjorde han fel? Men han får inget svar. En intressant novell som skulle kunna diskuteras till exempel i en läsecirkel. Mycket skickligt skriven. Översatt av Amanda Svensson. Kattmänniska passar in på nr 36 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell med något fyrbent i titeln

Veckans topplista v. 16 – Påskekrim

Johanna vill ha tips på bra påskekrim. Den norska traditionen har sedan många år tillbaka upptagits även i Sverige. Det är kul.

1. Jag tänkte att jag äntligen skulle läsa något av Karin Slughter så jag har lånat hem Den goda dottern. Charlotte är advokat med en familjetragedi i ryggsäcken. Nu blir hon inblandad i ett fall som återuppväcker de sorgliga minnena.

2. Niklas Natt och Dag 1793 har det skrivits och talats så mycket positivt om att jag tänkte att jag äntligen skulle få den läst. Ett gammalt mystiskt mord i historisk miljö några år efter mordet på Gustav III.

3. Annabelle av Lina Bengtsdotter har länge väntat i hyllan. I lilla Gullspång försvinner en sjuttonårig flicka under mystiska omständigheter. Missing People står handfallna. Kriminalinspektör Charlie Lager från Stockholms nationella operativa avdelning beordras ut. Hon är inte speciellt pigg på uppdraget men lyder naturligtvis order.

4. Det vackra mysteriet av Louise Penny handlar om ett antal munkar som bor i ett kloster i Quebec. De bedriver sitt arbete under tystnad. När de sjunger klingar deras röster däremot som komna från himlen. Men en dag mördas körledarna och klostrets portar öppnas för den sympatiske kommissarie Gamache. Detta är åttonde boken i serien om Gamache.

5. Emelie Schepp är också en författare jag läst mycket om men aldrig av. 2016,17,18 har hon blivit årets deckarförfattare och det är ju fantastiskt.
Broder Jakob är hennes senaste titel. Den handlar i första hand om två kvinnomord där mördaren har velat få dem att se ut som sjöjungfrur och sytt ihop deras ben. Undersökningsledaren Jana Berzelius kopplar samman morden med en tidigare historia om en ung man som mördade sin familj.

En smakebit på søndag

Norstedts

"Jag hade lovat att sitta helt tyst vid bordet när Gómez bjöd min mamma på lunch- Han hade förbjudit mig att prata och bett mig att lita på hans omdöme. Han hade också sagt att någon i personalen skulle komma och hämta Rose från strandlägenheten varje dag och att jag kunde göra vad jag ville. På tisdagarna ville han att jag skulle följa med till kliniken, eftersom jag ju var min mammas närmast anhöriga. Förutom det fick jag välja själv. Han ville lära känna Rose och var verkligt fascinerad av hennes fall. Det var inte det att hon inte kunde gå som intresserade honom. Han ville veta varför hon kunde gå ibland. Det verkade vara en åkomma som mycket väl kunde vara fysisk, men man fick inte stirra sig blind på den medicinska teorin. Vad trodde jag? Jag såg Gómez som min forskningsassistent, Jag har hållit på med det här fallet i hela mitt liv och han har precis börjat. Det finns inga tydliga gränser mellan seger och nederlag när det gäller min mammas symtom. Så fort han ställer en diagnos kommer hon att generera ett nytt bara för att förvirra honom. Han verkar vara medveten om det." 

Från sidan 59 i Varm mjölk av Deborah Levy.

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Idag är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

Våra främlingar

"Grannar är en del av livet. En del av att vara människa." säger Jan Gradvall i inledningen till novellen Våra främlingar av Lydia Davis, en Novellix - novell. Antingen kommer en själv som främling till en inbodd omgivning. Eller kommer någon annan till en samling okända grannar. Det gäller såväl villor som hyreshus. I villorna kan osämja uppstå på grund av olämpligt placerade komposthögar, kringspringande katter, felpacerade växter, rymningsbenägna hästar som trampar ner trädgårdar, hög ljudvolym, åverkan på egendom, hälsovådligt eldande i tunna nära tomtgränsen, och så vidare. Grannar i en trappuppgång behöver strängt taget aldrig se varandra om de har tillräckligt olika tider. Inte heller behöver en nödvändigtvis hälsa i hissen. Men så inträffar det saker i livet som gör att det kan bli nödvändigt att ta kontakt med en grannfrämling. Någons hund blir sjuk och matte behöver hjälp med råd och passning; ett nytt barn ska komma till världen: vem passar de äldre syskonen?, en arbetande kvinna har en sjuk man i hemmet som behöver tillsyn; kunde grannfrämlingen tänka sig? Just den här speciella behöver hjälp - situationen gör att främlingskapet åsidosätts. Plötsligt får grannen känna sig behövd; plötsligt blir grannarna mänskliga varelser som lever under ungefär samma villkor. Strängt taget är vi alla varandras grannar. Våra främlingar föder många tankar. 
Våra främlingar passar in på nr 14 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell där det finns en katt.

Radioföljetongen

Nu läser Iwar Wiklander Din stund på jorden av Vilhelm Moberg som radioföljetong. Wiklanderär sedan 1993 professor i talgestaltning vid Teater- och operahögskolan i Göteborg. Han läser väldigt bra.
Albert Carlsson sitter på sitt hotellrum i Kalifornien och tänker tillbaka på sitt liv. Han minns sin barndom hemma i Sverige och sorgen över broderns Sigfrids död. Han tänker på sina misslyckade äktenskap. Kvinnan som blev mor till hans barn hatar honom nu. Han har i hela sitt liv varit affärsman, men det var nog ingenting han egentligen passade för.
Din stund på jorden är en av Mobergs sista romaner. Den kom 1963, fyra år efter sista delen av utvandrarserien och kan ses som en fristående fortsättning på Sista brevet till Sverige.
 

Våren 1945

Våren 1945 är titeln på en novell av Marlen Haushofer. Den handlar om kärleken mellan Susi och hennes mor Marie under krigsvåren 1945. Marie planterar penséer i balkonglådorna. Hennes man berättar för henne att det inte är någon idé. Han påpekar att hon måste lära sig att det inte är så lustigt att leva under ett krig. Sedan går han till sin nattjänstgöring och Marie och Susi kryper ihop i dubbelsängen. Susi drar till sig moderns tjocka fläta och drar in doften från den och känner sig trygg. När flyglarmet går rusar de ner i källaren tillsammans med många andra. Det luktar illa och modern mår dåligt. Susi är starkt beskyddande mot sin mor. Hon iakttar Marie och avläser hennes tillstånd. Vid nästa larm tar hon modern med sig till en stor bok under vilken de söker skydd. Lövbädden under det stora trädet är mjuk och luften är frisk. Modern somnar på en flik av Susis kappa medan Susi inväntar anfallets upphörande. Hon ser att staden brinner och förbjuder sin mor att se åt det hållet. När de kommit hem och gått och lagt sig igen säger modern apropå ingenting att hon nog ska plantera fyllda nejlikor och förgätmigej på balkongen i år. Susi tycker att det är en bra ide och känner att moderns fläta doftar boklöv. Susi och hennes mor är ett bra team. De är inställda på överlevnad och framtid och försöker ta tillvara det positiva i den kärva tillvaron. Och de balanserar mannens/faderns mera defaitistiska livsinställning.

Den här novellen passar in på nr 40 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV; Läs en novell som tilldrar sig på våren.

Helgfrågan v. 15

MIA:

Vad har du för läsplaner inför påsk?🐥

En annan sak vi förknippar med påsk är givetvis god mat, själv brukar vi ha lite påskbuffé med olika rätter. Bland annat ris och räklåda som vi tycker är så gott.

Bonusfråga: Har du något gott som du lagar till påsk?

På helgfrågan om påskens ( min påsk börjar tisdagen den 16/4) läsplaner svarar jag:

Den goda dottern av Karin Slaughter (krim)
Varm mjölk av Deborah Levy
Kattmänniska av  Kristen Roupenian  (noveller)
Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny  (E - bok)
Påfågelns skugga av David M Perser (E-bok)

På bonusfrågan om påskmat svarar jag Jansson + evt morotspaj med fetaost, oliver och pinjenötter. Ris- och räklåda låter gott. Recept?