En smakebit på søndag

"På en lång stund förstod jag inte vad hon sa. Rösten lät som om den kom långt bortifrån, som om hon ropade till mig tvärs över en blåsig åker. Det susade och drog i hennes ände av luren. Förlåt, sa jag, och tände ljusslingan, vem pratar jag med? Det är Nete, sa hon. Helena, är det du? Jag hade träffat Nete en enda gång, på min artonårsdag för snart tio år sedan. Hon hade en jumpsuit på sig och de gick tidigt, för att. hon hade glömt sitt antihistamin. Ja, sa jag. Din pappa har blivit inlagd. Jag satte mig upp, mina händer var mjuka efter sömnen. Hon sade något mer, som drunknade i en våg av oväsen. Jag kan nästan inte höra dig, sade jag. Får jag prata med honom? Han är inte här. Sedan blev det tyst omkring henne. Var hon inomhus nu? Ja. Ljudet av en dörr som stängdes, nycklar som slängdes på en hård yta, fotsteg och ännu en dörr."

 från sidan 11 i Välsignelser av Caroline Albertine Minor

En smakebit på søndag är en läsutmaning som innebär att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Inga spoilers, förstås. Denna veckan är det Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i tyglarna.
Fler smakebitar HÄR

Minnets slutna rum

Jan Bertoft och Håkan Tägnander, generalsekreterare på Sveriges konsumenter respektive regissör och filmproducent har tillsammans skrivit kriminalromanen Minnets slutna rum. Det är första delen i en serie om kriminalinspektör Vanja Ek och författarnas debutroman. Sorgligt nog hann Håkan Tägnander avlida innan Minnets slutna rum kom ut. Som läsare kastas man direkt in i handlingen och följer en kallblodig mördares tankar inför sitt tilltänkta värv. Hen upplever en känsla av överlägsenhet och onåbarhet. När Vanja Ek och hennes medarbetare kommer till platsen finner de ganska omedelbart att de står inför ett det slutna rummet - mysterium. Detta fenomen hänger jag upp mig på och förundrar mig över att poliserna helt inriktar sig på att lokalisera och undersöka den mördade Holger Nilebjers umgänge. Det är inte lätt. Det visar sig att bekantskapskretsen är väldigt stor och brokig och att den inte ens håller sig  inom rikets gränser. En får intrycket av en vänsäll, radikal ganska snäll och mycket utåtriktad man. Holger Nilebjer är nog den en lär känna bäst tillsammans med den ensamma Vanja Ek som ofta önskar att hon hade haft någon att tala med. Hon är uppseendeväckande vacker men minns en barndom som ful och mobbad. Hon bär mycket svårt inom sig. Farmor Linnea Ek i Ådalen är den enda tillflykten hon har och nu håller farmor på att bli dement. Socialvården i Ådalen har Vanja Ek inte mycket till övers för. Under tjugofyra dagar följer en polisens arbete fram och tillbaka. Fallet blir mer och mer invecklat och ibland blir det lite väl snårigt. Men romanen är välskriven och ofta spännande. Författarna tar sina läsare på allvar. Jag gillar den internationella förgreningen som en kanske får se mera av i fortsättningen.  Det känns som ett modernt och trovärdigt grepp. Dialogen är ledig och levande. Men ibland skulle jag önskat att texten stramats åt en aning. Det går lite på tomgång och genast känner en intresset slappna en stund. Själva slutet kände jag mig lite snuvad på. Men - vem vet vad nästa del kommer att avslöja? Jag tänker läsa den. Hoppas att den får en lika poetisk titel.

Titel: Minnets slutna rum 
Författare: Jan Bertoft & Håkan Tägnander
Utgivningsår: 2019
Förlag: Hoi
Antal sidor: 317

Bokbloggsjerka 1 - 4 februari 2019

Annika frågar i sin bokbloggsjerka om vi vet någon/några böcker som skulle passa bra i TV. Det finns massor. Ibland vet jag till och vilka skådespelare jag skulle vilja se i rollerna.
 
Totalskada 
av Helena von Zweigbergk skulle kunna bli en bra film, tror jag. Relationsproblem, otrohet; könsskillnader, kulturkrockar. 

Vit krysantemum  
skulle kunna bli en bra TV - serie; hemsk,  historiskt intressant och i fin miljö.

1793 av Niklas Natt och Dag har jag visserligen inte läst men jag har fått uppfattningen att både tids- och miljöskildringen är väldigt bra.. Stockholm på 1700 - talet.

Helgfrågan v. 6

Mias helgfråga gäller fina omslag. Har vi förslag på några sådana?

Jag gillar dessa tre till exempel.

Och dessa.

Bonusfrågan: Nej, jag gillar inte att spela spel i allmänhet. Men ett och annat med barnbarnen är väldigt trevligt.

Nästa radioföljetong: Nada

Lånat: Wikipedia

Nästa radioföljetong: Nada av Carmen Laforet (1921 - 2004)i uppläsning av Ana Gil de Melo Nascimento.
Spännande författare totalt okänd för mig

Carmen Laforet var en spansk roman- och novellförfattare vars allra första roman, Nada,  kom ut 1944 när hon bara var 23 år. Hon fick  Nadal-priset för sin debutroman, som dessutom, tillsammans med Cervantes "Don Quijote" och "Hundra år av ensamhet" av Gabriel García Márquez, kom att bli en av de tre mest översatta böckerna från spanska genom tiderna. 2017 kom den i ny svensk utgåva. Carmen Laforet fick en styvmor när hon var i de första tonåren och deras förhållande blev aldrig bra. Det kan spåras i hela hennes författarskap. 

Laforet studerade filosofi i Barcelona och juridik vid universitetet i Madrid. Studierna  avbröts när Laforet i snabb takt skrev sin debutroman. Carmen Laforet gifte sig 1946 med journalisten och litteraturkritikern Manuel Cerezales, med vilken hon hade fem barn. Paret separerade 1970. Romanen berättar historien om Andrea som lämnat Kanarieöarna för att efter inbördeskriget studera på universitetet i Barcelona. Nada kan läsas som en rak utvecklingsroman där en flicka, Andrea, som vill ha ett friare och äventyrligare liv. Hon studerar i Barcelona och bor med några tokiga släktningar. Nada berättar också om det, som inte fick sägas eller skrivas i Spanien efter inbördeskriget (1936 - 39). Diktaturen och censuren är ett faktum och tillståndet i landet präglas av moralisk ruin. Lägenheten på Calle Aribau och dess miserabla invånare blir en reflektion av Franco-regimens förtryckande kontroll över det spanska folket. Tillsammans med Camilo José Cela och Miguel Delibes blev Carmen Laforet en av de främsta företrädarna för den litterära stilen tremendismo. Den bröt med det gängse sättet att skriva. Tremendismo präglades av att den, utan att fångas av censuren, avslöjade våldet i det spanska samhället. Formen var rå. Döden låg på lur. Det negativa, det dystra, det mörka dominerade. Romanen har skrivits i jagform. Författaren har bestämt förnekat att den är självbiografisk.

Nada översattes och kom ut på svenska 1949 för att sedan dyka upp i en nyöversättning 2017, långt efter att författaren var död.

Författaren blev en inspiratör för andra kvinnliga, spanska författare. Hon skrev ytterligare några romaner och också en del noveller. Ingen av hennes romaner efter  Nada anses ha nått samma klass och intensitet som den första. Så småningom tystnade hon helt. Hon blev betraktad som lite mystisk eftersom hon inte deltog i det litterära livet. Hon har själv kommenterat saken med att hon inte trivdes i det sociala klimatet som präglades av Franco-diktaturen. Det litterära umgänget som präglades av "avundsjuka, fientligheter och stridigheter", ja allt som hade att göra med att vara berömd tråkade helt enkelt ut henne.

Premio Nadal är det äldsta av de stora litteraturpriserna i Spanien. Det är knutet till förlaget Destino i Barcelona och utdelas varje år sedan 1945. Prissumman är för närvarande 18 000 euro.

Författare: Carmen Laforet
Titel: Nada
Översättare: Siri Hultén 
Utgivningsår  2017
Förlag: Komet
Antal sidor: 318

Veckans topplista v. 5 2019 - 1800 - talet

Johannas topplista har temat 1800 - talet. Antingen författare ifrån 1800 -talet eller böcker som tilldrar sig på 1800 - talet. 

1. The Awakening av Kate Chopin. 
Om otrohet på 1800 - talet. Den har kallats en amerikansk Bovary. Jag tycker att den kan påminna om Anna Karenina också.

2. Kyssa sammet av Sarah Waters
Nancy Astleys levnadsöde från det att hon som ostronflicka i barndomens Kent kommer till London och en mycket hårdare verklighet. 

3. Kryptan av Kate Mosse 
som Sarah Waters räknar som sin närbesläktade kollega. Kryptan handlar om hat och hämnd i två parallella berättelser

4. Helena av Joaquin Maria Machade de Assis. 
Machado de Assis stammade och var epileptiker, men räknas som den brasilianska litteraturens fader

5. Fredrika Bremer av Carina Burman.
Fredrika Bremer var en tuff kvinna som var lika envis som vetgirig. Hon såg sig omkring i världen och jämställde de svenska kvinnornas förhållanden med de amerikanska slavarnas

Brevet

Brevet är en novell av Somerset Maugham. Den utspelar sig i Malaysia. Klass och ras är framträdande motiv. Den svala, förfinade Leslie Crosbie sitter häktad för mord. Hon har fått flytta till ett fängelse i Singapore för att hon ska ha det bekvämare än i den lokala finkan som egentligen ligger närmast. Hon läser, promenerar och virkar och skänker inte en tanke åt att hon kanske kommer att hamna i galgen. Hennes snälle man är utom sig av förtvivlan. Visst gjorde hon rätt som sköt det odjuret som försökte förgripa sig på henne?  Geoff Hammond var en känd kvinnokarl som gjort sig omöjlig genom att låta en kinesisk kvinna flytta in hos sig. Alla är övertygade om att Leslie Crosbie kommer att bli frikänd. Men hennes försvarsadvokat, Howard Joyce, ser precis det som åklagaren lätt kan angripa, vilket inte hindrar att han tror att hon kommer att gå fri. Det är då brevet kommer in i bilden och mr Joyce får se den oberörda Leslie Crosbies ansikte falla samman och förvandlas till något dödskalleliknande. Nu tar berättelsen en ny riktning. Somerset Maugham är en skicklig berättare. Han tecknar sina karaktärer så de får liv inför ens ögon. Människor är inte alltid det de synes vara. Under ytan döljer sig oanade djup. Författaren gör sig inga illusioner om mänskligheten. Hans miljöer är ofta exotiska och intresset för hur de vita kolonisatörerna brer ut sig och tar för sig på andras bekostnad är konstant. 
Översättningen är gjord av Nils Holmberg. Novellen är både dramatiserad och filmatiserad. Bette Davis spelar huvudrollen i filmen. Brevet ingår i novellsamlingen Trollträdet (The Casuarina Tree 1926).
Novellen passar in på nr 34 i Ugglan och Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell där ett brev spelar en viktig roll.