Drottningkronan

Ingrid Kampås har skrivit boken Drottningkronan. Den är nr 5 i Historiska medias stafettserie Släkten. Jag har inte läst något ur serien tidigare men nu fick jag blodad tand. Om jag förstår saken rätt har det hittills kommit ut 10 delar allt som allt. Drottningkronan handlar om den föräldralösa Ester som fostras upp hos sin morbror Lars. Hon kunde inte haft det bättre. Men när hon är 17 år börjar det bli dags att gifta bort henne. Ester har egna tankar om saken och därför blir hon helt lamslagen när Lars deklarerar att Ester ska gå i kloster. Hon vet att hon inte kan protestera och det är bara att ta skeden i vacker hand. Ester placeras i Gudhems kloster, men hon har svårt att finna sig tillrätta. Ödet griper in på ett oväntat sätt och Ester blir ett annat slags fånge. Hennes liv blir mycket händelserikt. Ester upplever mycken sorg men också mycken glädje och kärlek. Hon blir mor till sex barn och får ett stort hushåll att styra. Drottningkronan ger en mångsidig bild av livet i landet som skulle bli Sverige i senare hälften av 1100 - talet. Kvinnolivet accentueras i och med att det är en kvinna som berättar. Det är så det ska vara i den här serien. Många av karaktärerna i romanen har verkliga förebilder, men just Ester har ingen historisk motsvarighet. Ingrid Kampås berättar om en historisk verklighet på ett levande och medryckande sätt. Jag har lärt mig massor om 1100 - talet utan att ha blivit skriven på näsan.  Alla fakta vävs in i sitt naturliga sammanhang. Men - om jag inte tar alldeles fel levde Petrus Martyren inte förrän på 1200 - talet. Ja, jag kollar fakta...

Helgfrågan v. 37

Mias bokhörna: Tror du vi bloggare kan hjälpa nya författare att bli uppmärksammade?

Svar: Ja!

Bonusfråga: Har du något tips i dessa förkylningstider? Svar: Sov!

I det förflutnas grepp

I det förflutnas grepp av Julie Parsons har också den pensionerade, sympatiske polisen Michael McLoughlin som huvudperson. Den engelska titeln är I saw you och båda titlarna kan sägas vara relevanta. McLoughlin har svårt att glömma det tio år gamla fallet med en ung flicka som mördades och hennes sörjande mor, Margaret. På nytt möter han en kvinna som sörjer en dotter som har hittats drunknad. Alla kallar det självmord - utom modern. McLoughlin tar sig motvilligt an fallet. Margaret har återvänt till Irland för att en gång för alla göra upp med sitt förflutna. Jag gillar Parsons sätt att lägga in andningspauser. Hon låter McLoughlin stanna till och överblicka läget. Hon beskriver både stadsmiljöer och mera lantliga platser. Kanske är växlingarna mellan tidsplanen lite väl snabba. Det uppstår en viss röra ibland. Men jag tyckte ändå om romanen. Den har dock långt kvar till författarens senaste titel En sista söndag som var riktigt, riktigt bra. Men så tog det också tio år att skriva den.

Veckans topplista v. 37 - Havet

Johannas deckarhörna:
"Tema för veckans topplista är idag havet. Det ska bli spännande att se vilka titlar ni har hittat som kan kopplas till havet och oceanerna. Låt oss kasta loss!"

Wahlströms& Widstrands förlag

1. Brottsjöar av Claudie Galley
I La Hague, en liten fiskarby i Normandie, har människorna präglats av havet, vindarna, regnet och den kärva heden. De samlas på Lilis Café och utbyter enstaka meningar. De är ordknappa och inga vänner av uttalade känslor. Men under ytan pyr det. Hat och hämndlystnad odlas in i döden. Hit kommer en namnlös kvinna för att läka sin djupa sorg efter en älskad man. 

2. Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson
Detta är första delen av trilogin om Pojken. Han är visserligen ca 20 år men kallas alltid Pojken. Han har en läsande vän som omkommer på havet under en fisketur. De flesta fiskarena fnyser åt läsande människor. Men den blinde Kolbeinn har 400 böcker och lyssnar gärna till högläsning. Författaren är som bäst i sina skildringar av havet, fisket och kampen på liv och död i storm och kyla.

3. Huset vid havets slut av Elly Griffiths
En av författarens tio romaner om rättsarkeologen Ruth Galloway som bor ensligt vid saltängarna intill havet i Norfolk. Hon bistår polisen med att lösa gamla brott med sina specialkunskaper. Hennes relation med kriminalkommissarie Nelson, far till henne dotter Kate, följer en med stort intresse.

Alfabeta förlag

4. Mot havets djup  av Thomas Halling och Kenneth Andersson.
Maja går till stranden utrustad med sin harpun (!). Väl där hittar Maja en karta med uppgifter om ett sjunket skepp. Maja dyker och arbetar sig längre och längre ner i havets djup. Hon möter valar och delfiner, maneter och vasstandade hajar.

5. En världsomsegling under havet  av Jules Verne 
En underbar läsupplevelse i tidig ungdom. Så spännande och fantasieggande.

Tematrio - RÖD

Lyran: Temat för veckan är RÖD

1. Idag röd imorgon död kriminalroman av Stieg Trenter, som är mycket känd för sina stockholmsskildringar. I den här romanen möter fotografen Harry Friberg kriminalintendent Vesper Johnson första gången. Harry Friberg råkat fotografera ett mystiskt ljus i vattnet vid Blockhusudden. Romanen kom ut första gången 1945.

2. Jag kallade honom Slipsen av Milena Michiko Flasar
Om vänskapen mellan två japanska män som inte har någon plats i samhället. Hiro sitter på en bänk i en park. En dag sätter sig en kontorist på en bänk mitt emot honom. Han har läderportfölj och en röd - och grå - randig slips. Han röker, läser tidningen, äter sin goda bento - lunch och dricker sitt iste, röker och somnar. Vi sextiden reser han sig och ger sig iväg. 

3. Det röda fältet av Mo Yan 
Det röda fältet tilldrar sig under de oroliga 1920- och 1930 - talen - med bland annat japansk invasion - i Gaomi nordöstra socken " den vackraste och fulaste, ovanligaste och vanligaste, heligaste och mest depraverade, hjältemodigaste och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen".  

En smakebit på søndag

"Pete Barton visste att hans syster Lucy skulle komma till Chicago på sin pocketboksturné; han följde henne på nätet. För några år sen hade han skaffat wi - fi i huset, och han hade köpt en liten dator, och det han helst tittade på var vad Lucy höll på med. Han kände en vördnad inför att hon blivit den hon var: hon hade lämnat det här lilla huset, den lilla stan, fattigdomen de uthärdat - hon hade lämnat alltsammans bakom sig och flyttat till New York City, och i hans ögon var hon en berömdhet. Han fick en rysning av att sitta vid datorn och se henne hålla tal för fullpackade auditorier. Hans syster... Han hade inte träffat henne på sjutton år; hon hade inte återvänt efter faderns död även om hon hade varit i Chicago massor av gånger sen dess - det hade hon berättat för honom."
Från sid. 148 i Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout. 

Den här veckan är det Astrid Tereses tur att hålla i söndagsutmaningen En smakebit på söndag. Hon finns på den norska bokbloggen Betraktninger. Utmaningen går ut på att en delar med sig av det en just läser. No spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR.

På livets trottoir

Anna Söderblom, maka till ärkebiskop Nathan Söderblom, blev på sin ålders höst uppmanad att skriva ner sina minnen. Det blev inga sammanhängande memoarer utan mera nedslag i ett långt liv; På livets trottoir. Efterlämnade anteckningar, 1948.  Hon skriver om sin mor och sin far och om sin berömde bror operasångaren och teaterdirektören John Forsell. Anna Söderbloms svärfar var den stränge och hårde prästen Jonas Söderblom får ett eget kapitel. Hon tyckte mycket om honom och det tycktes vara ömsesidigt. Det blir många minnen av de kända människor som rörde sig i deras umgänge. Anna Söderblom tog studenten vilket ju inte var så vanligt att flickor fick göra på den här tiden. Då träffade hon bl. a. Lydia Wahlström, historiker, författare och rösträttsförkämpe,  och de fann varandra direkt. De första åren av äktenskapet bodde Anna och Nathan Söderblom i Paris för att sedan flytta till Uppsala där Nathan Söderblom blev professor. Han var också professor i Leipzig men slutade 1914 då han blivit utnämnd till ärkebiskop. Här finns också med några uppsatser om  Söderblom som behandlar vänskapen med Strindberg (som behövde låna pengar) och Heidenstam. På livets trottoir. 2 utkom postumt. Några kapitel var klara medan flera andra är obeaarbetade. Eftersom de fanns med i i hennes efterlämnade minnesanteckningar och avsikten var att de skulle vara med i del 2 så fick de göra det. Den kom ut 1956 på Gleerups förlag.
Anna Söderblom är saklig och har distans till sitt material. Hon är sparsam med personliga kommentarer och håller sig mestadels till makens göranden och låtanden vilket ju är lite synd, kan jag tycka. Men visst, det är kulturhistoria.