Det blåser upp en vind

Hayao Miyazaki vid studio Ghibli har offentligt meddelat att Det blåser upp en vind är den sista film han kommer att regissera.. Det blåser upp en vind är en japansk animerad film om en flygplanskonstruktör vars jaktplan kommer att användas  i andra världskriget. Filmen är en biografi om Jiri Horikoshi (1903 - 1982). Intresset för flygning och flygplan börja tidigt. Horishiko visste att han aldrig kunde bli flygare för han var närsynt. Den berömde italienske flygplanskonstruktören greve Caproni dyker ideligen upp i Horikoshis drömmar och blir någon sorts drömd mentor åt honom. Flygplan är vackra drömmar. Det blåser upp en vind men man måste försöka leva är ett citat av Paul Valery. Vid en tågolycka träffar Horikoshi Miori Takimoto, en ung, vacker flicka som är lungsjuk. De blir kära, men Miori måste vistas på sanatorium. Filmen innehåller också den stora jordbävningen 1923 och en får se hur oxar drar planen ut på flygfältet. Efter jordbävningen tar Horikoshis arbetar fart. Han arbetar åt Mitsubishi och konstruerar jaktflygplan. Filmen har hyllats av kritiker och fått många fina priser. Den nominerades också till en Oscar för bästa animerade film. Filmen är intressant och behagligt långsam. Miyasaki själv och hela hans familj var mycket intresserad av flyg vilket också syns i flera filmer.

Helgfrågan v. 23

Mias bokhörna: 

Vilken bokform gillar du bäst?  
Lätt som en plätt. Svaret är vanliga tryckta böcker, pocket och inbundna.
Storpocket är jag inte så förtjust i, men visst fungerar det i nödfall.

Bonusfråga: Vilken bok står på tur?

The dark Angel av Elly Griffiths

Anna Karenina av Leo Tolstoy 
Gai - jin av James Clavell 

Lånat silver och krossat glas

Historiska Media

Del två i Huskvarna - serien av Ewa Klingberg har titeln Lånat silver och krossat glas; en mycket relevant titel. Liksom i förra romanen Manglade dukar och vikta servetter tilldrar sig handlingen på två tidsplan och med två protagonister. Jeanette och Mathilda möter vi  när de just begravt var sin anhörig. Jeanette har sagt farväl till sin man, Kent, utan några tårar alls. Visserligen hade de just skrivit på skilsmässopapperen men hon är ändå märkligt oberörd. Mathilda, 16, bor i Stockmakarbyn med sin familj. Hon sörjer djupt sin farmor som var hennes stora stöd i livet. Jeanette tar sig ett friår för att ordna upp saker och ting och för att ta upp sitt måleri. Hon blir inte jätteglad när svärmor Gun tänker sig att bo i gårdshuset, men det visar sig ändå inte vara alldeles fel. Mathildas far tänker gifta bort henne för att rädda en släktgård. Det var ju så det gick till på 1800 -talet. Mathilda kommer först som piga till gården och inser snabbt att det giftermålet tänker hon inte medverka i. Båda kvinnornas liv tar oväntade vägar och i slutet kommer deras levnadsöden att i någon mån beröra varandra. Mathilda visar prov på mod och duglighet och hennes öde är verkligt spännande. Miljöerna är Huskvarna och Värnamo i huvudsak. Ewa Klingberg har en speciell förmåga att med lätt hand placera en i en viss situation och ett visst stämningsläge. Hon är mån om detaljerna och får allt att stämma. Trots lättheten känns det att det ligger mycket arbete bakom och att författaren är mån om att lämna ifrån sig en välskriven roman. Och visst är det en lyckad blandning av feel - good och historisk roman. Jag känner igen värmen och charmen ifrån Manglade dukar och vikta servetter. Och jag har lärt mig vad stockmakare och pipvällare sysslade med. Nästa del kommer att heta Vaxade juveler och brända hjärtan och den ska också komma ut under 2018. Historiska Media

Olikhetsutmaningen: Vi och dom

enligt O:  "Inte sällan skapar vi ett vi och dom som ställer grupper mot varandra, oberoende av hur individerna i dessa grupper är. Just svårigheten att se individerna och de individuella skillnaderna är något jag tycker blir vanligare och vanligare och det bekymrar mig. Veckans ordpar är därför vi och dom."

Absolut noll av Anna Fock tilldrar sig i HBTQ - kretsar i St. Petersburg. Anna Fock fick Borås tidnings debutantpris och Katapultpriset för den här romanen.
Här finns klassklyftor, utanförskap men också omtanke och sammanhållning.

Pricken av Margaret Rey. Sagan om den lilla rödprickiga kaninen som kommer in i en helvit kaninfamilj har väl de flesta läst.

Blodsbunden av Augustin Erba handlar om den dysfunktionell familj som inte kommer in i samhället. Sonen Amadeus berättar om mobbningen i skolan och han berättar också hela historien. Romanen är självbiografisk.

Singoalla av Viktor Rydberg. Zigenarflickan Singoalla förälskar sig i en ung riddare och han i henne. Men ingen av familjerna godkänner de ungas val.

Bara ha roligt

Brombergs förlag

Bara ha roligt av Maria Maunsbach handlar om Lydia som är 26 år och har haft en rad kortvariga förbindelser med olika män. Hon arbetar som kommunikatör på kommunen. Johannes är 35 år och studerar till arkitekt. Han är far till 4 - åriga Greta. Johannes har haft en del långvariga förhållanden. Dessa båda träffas genom gemensamma bekanta. Ingen kan påstå att det uppstår någon ljuv musik, men de tycker på något sätt att de passar varandra. Och det gör de väl i vissa avseenden. I mina ögon är Johannes ett stort och omoget barn. Han styr deras förhållande till punkt och pricka. Det är förvisso inte hans fel att Lydia är så eftergiven. Den enda gången hon säger nej så är det när det gäller att träffa Johannes lilla dotter. För Johannes går dottern före allt annat. Det är det mest positiva som kan sägas om honom. Miljön är Malmö. Lydia drar omkring ensam, med sina vänner och med Johannes på gatorna och krogarna. Ibland kan en dra på smilbandet, men ganska ofta är allt trivialt och trist. Författaren har ett direkt och gränslöst sätt att berätta sin historia. Hon förskönar ingenting och jag tror inte att hon kan stava till ordet romantik över huvud taget. Det behöver inte vara fel, tvärtom, men allt behöver ju inte vara så in i minsta detalj naturalistiskt. Tankarna går ibland till Isabelle Ståhls Just nu är jag här och Nuckan av Malin Lindroth. Lydias ensamhet och desperata längtan efter ett vanligt, vardagligt förhållande påminner om det en möter hos Elise i Isabelle Ståhls roman och hos Malin Lindroth. Bara ha roligt gick fort och lätt att läsa. Den är intressant på sitt sätt och känns som rapport från en verklighet; en tid och ett samhälle.

Veckans topplista v. 23 - Böcker jag vill läsa i sommar

Johannas deckarhörna: Veckans topplista handlar idag om böckerna vi vill läsa i sommar. Kan vara de nya som släpps under sommaren, eller de som redan finns hemma och som du ser fram emot att läsa under varma sommardagar (eller nätter).

1. Jag börjar med klassikern; samma klassiker som jag skulle ha läst förra sommaren, nämligen Anna Karenina av Leo Tolstoy. Jag har den läckra pocketutgåvan som kom ut 2017.

2. Japans historia av Ingemar Ottosson. Ny upplaga kommer ut på Historiska Media under juni. Japan upphör aldrig att fascinera.

3. Nummer två i Maja Lundes klimatkvartett har titeln Blå och handlar om vatten. Del ett heter Binas historia. Blå är alldeles nyutkommen.

4. Shaun Bythell, En bokhandlares dagbok är jag mycket nyfiken på. The Bookshop är Skottlands största bokhandel för begagnade böcker.

5. Nej och åter nej av Nina Lykke, "Nej och åter nej är en satir över privilegierade vuxnas dårskap, varm och svart som en välgörande espresso.", skriver man på Adlibris.

De försvarslösa

Finska Kati Hiekkapeltos andra polisroman om inspektör Anna Fekete, De försvarslösa,  gjorde mig inte besviken. Jag tyckte mycket om Kolibri och hoppas att serien fortsätter. Anna Fekete kommer ifrån en ungersk minoritet i forna Jugoslavien. Hennes äldre bror Akos, som är på väg utför, bor också i samma stad i norra Finland medan modern och den älskade farmodern finns kvar i Ungern. Annas stora intressen utanför arbetet är friluftsliv och motion. Hon älskar löpning och skidåkning. För övrigt är hon ganska ensam och får agera mamma åt sin storebror. I De försvarslösa har ett nytt gangstergäng dykt upp vid sidan av Hells Angels. Black Cobra kallas de sig. Ledaren är en ung iranier vid namn Reza. Annas kollega, Esko, som dricker för mycket och håller på att utveckla KOL får dem och deras verksamhet på sin lott. I ett hyreshus finner man en död knarkare vid namn Marko. Från samma hus och samma trappuppgång försvinner en gammal man och en äldre dam. Sammy, en ung kristen pakistanier, som lever illegalt i landet och är helt beroende av subutex, erkänner mordet på Marko, men Anna förstår att det är för att undvika utvisning. Två afghanska homosexuella män driver en populär pizzeria och blir hotade av Black Cobra. Annas hjärta blöder för Sammy och hon går i god för pizzabagarna Maalik och Farzad. Anna har tillfälliga förbindelser med män, men hon vill inte bilda familj. Den riktigt stora tomheten infinner sig när en utredning är klar och ett fall är löst. Jag tycker att Anna Fekete är sympatisk och trovärdig. Hennes kolleger och chef lär en också känna som människor med goda och dåliga sidor. Språket flyter lätt och det finns ett driv i boken. Ingenting är enkelt och somliga arbetshypoteser visar sig vara helt felaktiga. Tredje boken lär vara utkommen. Hoppas på snar översättning.  Översättningen är gjord av Marjut Hökfelt, Modernista förlag 2018.