Brev till min dotter

Brev till min dotter är en antologi med tretton bidrag. Tretton kvinnor skriver till döttrarna om sina liv; om erfarenheter de gjort; om misstag som de skäms över; om felaktiga val de gjort; om uppväxtförhållanden och - framför allt - om den stora kärleken till döttrarna. Som vanligt i antologier skiftar kvaliteten i de olika bidragen, men det de har gemensamt är just kärleken. De medverkande är: Elaine Eksvärd, Mia Skäringer, Therése Söderlind, Martina Montelius, Märta Tikkanen, Katarina Mazetti, Maxida Märak, Carolina Neurath, Anneli Furmark, Nabila Abdul Fattah och Alexandra Pascalidou. Elcim Yilmaz är redaktör för boken och hon står också för det tyngsta bidraget. Hennes lilla dotter är fyra år när Elcim Yilmaz får veta att hon har en dödlig sjukdom. Hon blir naturligtvis förtvivlad och framför allt för dotterns skull. Hon sätter sig ner och skriver ett ocensurerat brev om sitt liv till dottern som denna ska få läsa någon gång i framtiden. Det här brevet är skrivet med hjärteblodet. Dessbättre lyckas behandlingen för Elcim Yilmaz och hon finns fortfarande för sin dotter. Andra bidrag jag var speciellt förtjust i är Therése Söderlinds, Martina Montelius och Maxida Märaks. Det kan inte ha varit helt enkelt att skriva dessa brev. Jag funderar på vad jag själv skulle ha skrivit i ett brev till min egen älskade dotter?
Brev till min dotter är utgiven på Forum bokförlag.

Bokbloggsjerka 17 - 20 mars

Annikas bokbloggsjerka 17 - 20 mars: Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.
Stereotyper är i allmänhet inget positivt, men jag kan tycka att de kan få passera i vissa sammanhang och i vissa lägen. Men det får vara i kulisserna och inte röra viktiga personer eller händelser. Kanske kan de i ibland spara tid och snabbt sätta läsaren i rätt läge för något viktigare som ska komma? Jag bara funderar och försöker vara rättvis.

Helgfrågan v. 11

Mias helgfråga den här veckan: Vad tror du omslaget har för betydelse när man köper en bok?Jag tycker definitivt att omslaget har betydelse. Naturligtvis är innehållet och författarnamnet av större betydlese, men ett läckert omslag underlättar. Det finns dessutom en annan slags böcker där ett snyggt omslag är rena falluckan. Jag tänker på anteckningsböcker. En anteckningsbok med ett fint omslag får mig ovillkorligen på fall även om jag redan har femhundra hemma. (Siffran är ungefärlig.) Nedan exempel på vackra bokomslag.

Olikhetsutmaningen: rik och fattig

enligt O: "Dags för andra veckan med olikhetsutmaningen och idag gäller det att presentera två böcker, filmer, tv-serier eller annan kultur, en som passar ihop med ordet rik och en med fattig. Eller varför inte två som passar med båda orden. Ni löser det som ni vill, förra veckan flödade kreativiteten och jag blir mer än gärna överraskad."

Här kommer jag omedelbart att tänka på en gammal TV - serie från 1977 som jag tyckte mycket om. De rika och de fattiga hette den liksom Irwin Shaws bok som den byggde på. Fadern i familjen Jordache arbetar hårt för att hans söner ska få det bättre än han. Rudy (Peter Strauss) är den skötsamme, Tom (Nick Nolte) den stökige. Systern minns jag inte så mycket av. Men - jag minns ondskan själv, Anthony Falconetti, som ideligen saboterade det för Rudy.

Jane Eyre, guvernanternas guvernant, i Charlotte Brontës bok med samma namn var en fattig flicka som det så småningom gick bra för. Hennes forne arbetsgivare, och mannen i hennes liv, Mr Rochester, är visserligen blind och har mist en hand när Jane återser honom, men känslorna är det inget fel på. Hans galna hustru på vindsvåningen har bränt ner hans hus och själv omkommit men Mr Rochester är ändå en förmögen man och ur ruinerna kan växa något nytt.

Verkligheten vs overkligheten

KULTURKOLLO: Denna vecka förhåller vi oss till det verkliga eller det overkliga. Till det vi känner igen oss i eller inte. Om vi föredrar att befinna oss i verkligheten eller i overkligheten. Eller i både och. Veckans utmaning är kort och gott:
Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra. 

Svara på din egen blogg, i kommentarerna, på Facebook eller Instagram. Glöm inte att tagga oss eller på något sätt tala om var vi kan hitta ditt svar.

Först tänker jag direkt: verkligheten, helt klart. Men sedan kommer jag på att jag faktiskt läser en del som inte kan räkna till det verkliga.

Verkligheten vs overkligheten: Kristina Sandberg vs Kafka på stranden.
Kristina Sandbergs romantrilogi om Maj håller sig helt och hållet i hemmafruns vardag; alltså en påtaglig verklighet. Jag älskade de tre böckerna. 
Men - andra sidan, d.v.s. overkligheten, var jag omåttligt förtjust i Kafka på stranden av Haruki Murakami. Den boken låter sig inte beskrivas. Den måste upplevas. Den femtonårige Kafka rymmer hemifrån och bosätter sig i ett bibliotek. Katter talar och det regnar fisk från himlen och en köper allt utan protester.

Ett annat verklighet vs overklighetspar är  Fjärran från vimlets yra, den första av Thomas Hardys Wessex - romaner som tilldrar sig i Dorset i sydvästra England. Bathseba Everdane har ärvt en gård av sin farbror och kommer nu tillbaka till barndomens landskap för att bruka sin jord. Hon får handfast hjälp av en bonde i närheten som också är intresserad av Batsheba själv. Livet på landet, alltså, med allt vad det innebär. Boken filmades igen så sent som 2015.
En dröm om Wessex är en SF - roman av Christopher Priest som jag läste för många år sedan och som jag till min stora häpnad tyckte mycket om. En grupp forskare har samlats på fornborgen Maiden Castle för att med hjälp av elektronik projicera en fiktiv framtid för att få en uppfattning om världsproblemen. Men deras skapade verklighet glider dem ur händerna...
Det här förhållningssättet gäller även övriga kulturyttringar.

Top ten Tuesday

The Broke and the Bookish:
Top Ten Books On My Spring TBR

  1. Margaret Drabble, The Dark Flood rises
      "Sarah Waters Fran may be old but she's not going 
       without a fight." Det förefaller vara en 
       överdådig Margaret Drabble.

  2. Erika Olofsson Liljedahl, Någonstans brister himlen
      Elis är tretton år. Han och hans familj är fiskare i 
      Bohuslän på 1920 - talet. 
      En dag försvinner systern Signe.

  3. Brev till min dotter. Red.: Elcim Yilmaz
      Kända kvinnor skriver till sina döttrar. 

  4. Lise Tremblay, Huset på Saint Pauls väg
      Två generationer som präglas av 
       känslomässig utarmning

  5. Håkan Andersson, Brittiskt allehanda
      Litterära strövtåg i England

  6. Amos Oz, Judas
      En kärlekshistoria som också speglar den 
      unga staten Israels historia

  7. Ian McEwan, Nötskal
      "Kompakt och smått genialisk Londonthriller"  
      Dagens nyheter

  8. Marie-Hélène Lafon,  De sista indianerna
      Två ogifta, barnlösa syskon sitter i sitt revir 
      och ser på sina grannar som lever livet.

  9. Ernst Brunner, Darra. Om Swedenborg
      752 sidor biografi om den mångsidige Swedenborg

10. Agnes Lidbäck, Finna sig
      Om Anna som blir mamma; är osams med sin man 
      och söker bekräftelse på annat håll.  

Husfrun

I Husfrun, andra delen av Sigrid Undsets romantrilogi om Kristin Lavransdotter, möter en den unga husfrun som kommer till makens gods Husaby för att där ta hand om den eftersatta skötseln av gården. Hennes charmerande man är inte speciellt intresserad av sina ägor. Hans håg står till äventyren på havet. Kristin föder skamset deras förste son, Nikolaus, endast sex månader efter vigseln där hon burit krona på sitt utslagna hår. Kristin är väl medveten om att hon dragit vanära över sin familj och särskilt sin far, Lavrans. I hela sitt liv ångrar hon denna ungdomssynd, trots att hon kommer att föda Erlend ytterligare sju söner till och växa och mogna till en duglig och älskad husfru. Alla hyser respekt för fru Kristin. Alla älskar hennes charmerande man. Ingen kan låta bli, knappt ens hans fiender. Kristins liv blir fyllt av arbete, sorger och en del glädje. Förhållandet till mannen genomgår diverse kriser. Han är häftig och uppbrusande medan hon håller huvudet kallt och retar gallfeber på honom med sina lugna ord. De är verkligen helt olika i kynnet. Så som också hennes far Lavrans och Ragnfrid, Kristins mor, var olika. Det hjälper inte att ha valt varandra av kärlek. Kristin sätter sina söner i främsta rummet; Erlend blir rastlös och längtar bort från barnskrik och vardagsbekymmer. Kristins fromhet tilltar. Erlend väljer en annan väg och blandar sig i rikspolitiken. Kung Magnus härskar över både Norge och Sverige, men Erlend och en grupp andra tycker att han favoriserar Sverige. Vore det inte bättre att han tillsatte halvbrodern Håkon som hjälpkung i Norge? Erlend är oförsiktig och fängslas. Kristin åker till Oslo för att vara i närheten av Erlend som sitter på Akershus. Kristins och Erlends kärlek är slitstark. Erlend tiger om vilka hans meningsfränder är trots att han till och med torteras. Jag gillar allt med den här romanen; tids- miljö - och karaktärsskildring. Känslan av närvaro infinner sig direkt och en engagerar sig i familjens liv och öde. Återstår sista delen: Korset