Fin höstdag i Nikko

De tre aporna som pryder det heliga stallet strax innanför ingången till Toshu - gu och the sacred bridge. Naturen i Nikko är helt fantastisk särskilt i vackert höstväder. Lönnarna har börjat skifta färg, en och annan hortensia finns kvar och även andra blommor i blått och gult. Hela dagen gick åt i Nikko. Resan till och från tar flera timmar. Men vi har upplevt mycket fint och oväntat, däribland ett buddhistiskt bröllop som var väldigt vackert. Brudparet vände sig aldrig ordentligt mot "publiken" men någon liten skylt fick en.

Vi har också ätit gyoza. det såg ut precis så här. Till och med mönstret på det lilla fatet råkar stämma! Vi prövar oss fram hela tiden och det blir mycket nytt.

Andra dagen i Tokyo

Lånad bild

The golden flame,  designad av den franske designern, Philippe Stark, heter  Den gyllene flamman men kallas i folkmun “Golden Turd” eller  “Poo Building”. Den här vyn passerar vi varje dag på väg till eller ifrån vårt spartanska boende. Vi trodde att den stiliga byggnaden åtminstone rymde ett konstmuseum, men det visade sig vara Asahi Beer Tower från 1989.
Vi har ockå besökt Ghibli Museum i Mitaka nordväst om Tokyo. Guideboken berättade att det var ett litet äventyr i sig att ta sig dit. Och det var bara förnamnet. Vi har åkt, åkt fel, frågat, bytt perronger, sprungit ut och in ur

Lånad bild

biljettspärrar, frågat igen, hoppat på, hoppat av och så vidare i ett par timmar. Sista biten till museet åkte vi i en överfull buss, men  sedan var vi äntligen där och blev behälsade utav en biljettkontrollör, som tyckte att vi hade åkt väldigt långt och att han tänkte åka till Sverige. Vi förklarade honom vara mycket välkommen. Sedan gick vi in och klappade på kattbussen och tittade på den fina inredningen och de intressanta bilderna och såg en liten fin film om vattenspindeln Monmon, 水グモもんもん, från 2006. Jag hade

Lånad bild

önskat att jag varit riktigt inläst på Ghiblifilmerna. All information är på japanska. Vi köpte i alla fall engelska guideböcker i shopen. Upplägget på Ghiblimuseet påminde till vissa delar om Junibacken. 
Regnet har öst ner från en jämngrå himmel hela dagen. Temperaturen: ca 10 grader. Trötta, våta och lagom frusna köpte vi en burk vars innehåll skramlade som små stenkulor och en burk med något som såg ut som broccoli i tomatsås. Vi hällde hett vatten på stenkulorna och mikrade tomatsåsen och fick en värmande kvällsmat. Det öser fortfarande ner. Vi gör en tidig kväll. Morgondagens äventyr är planerade i detalj. Hoppas att verkligheten stämmer med kartan.

Tokyo - Asakusa

Framme! Det tog tid! Köer för Railpasset, strejkande Suica - kort, ombyggnad på stationerna, vägbeskrivning utan gatuangivelser. Till slut hittade vi en tjänstvillig postman som sa: " Vi kan gå tillsammans!" Sedan körde han iväg i rask fart på sin moped och vi joggade efter med resväskor och handbagage. Och så pekade han på världens minsta dörr i en vägg och efter en stund var vi inknappade på Konoha house där vi hyrt rum genom Airbnb. 
Här är varmt, ca 21 grader dagtid, och blir svalare på kvällen men knappast de 8 - 10 grader  det talas om i väderprognoserna. Kvällspromenaden gick till Tokyo Skytree som ligger alldeles i närheten. Till vänster ses den chika färsättningen (iki) som används används dagtid alternerande med den stiligare till höger (miyabi). Klockan är nu 21 och det blir bums i säng. Flygturen bjöd knappast på någon sömn och vi har sannerligen inte vilat sedan vi kom.

Höstveckor i Japan

Imorgon bittida far denna blogg till Japan på ett par veckor.  Vädret verkar vara tämligen behagligt med dagstemperaturer på ca tjugo grader. På kvällarna är det ungefär samma temperatur som om dagarna här.  Ungefär likadant i Tokyo, Kanazawa, Hiroshima, Okayama och Kyoto dit vi också tänker oss. En eller annan regndag får en nog räkna med. Varm pyjamas är nerpackad och bäddsockor. Den kan vara kyligt på golven om nätterna. Biljetter till Ghiblimuseet är införskaffade liksom Japan Rail Pass. Våra Airbnb - värdar har full beredskap och vi är fulla av planer men öppna för snabba ändringar av planerna. Tokyo Tower (東京タワ) tänker vi åka upp i den här gången eftersom vi bor strax intill under några dagar. Jag hoppas kunna göra ett och annat inlägg under resan. Rent teoretiskt finns det wifi på alla våra boenden.  
Sayonara (東京タワ)!

Tematrio - Höga berg och djupa dalar

LYRANS
tematrio handlar den här veckan om Höga berg och djupa dalar.  

1. Aase Berg är en väldigt roligt poet och litteraturkritiker.  Ett par små dikter ur Liknöjd fauna 
                                  
Arg dammtuss                                                       
ser rött            
Nu jävlar
-
Samhörighet betyder
att alla lyssnar
inte på varandra
bara samtidigt

2. The Dawning

av Milka Bajic Pederegin tilldrar sig i staden Plevlje i en dal mellan höga berg i Montenegro  under inflytande av såväl ottomansk som österrikisk kultur. Där utspelar sig släkthistorien i  The Dawning genom tre generationer från 1860-talet fram till Första Världskriget. Man följer människorna i vardag och fest, sorg och glädje, liv och död. 

3. Ur Bergspredikan Matt 5 - 7
Saliga är de som är fattiga i anden,
    dem tillhör himmelriket. 
 Saliga är de som sörjer,
    de skall bli tröstade.  
Saliga är de ödmjuka,
    de skall ärva jorden.  
Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,
    de skall bli mättade.
---

Matiné: Appassionata STV1 kl 14.25

Svensk långfilm från 1944. En av 40-talets stora melodramer om den berömde musikern som varken kan leva med eller utan sin hustru Maria. Till sist väljer han att ta sitt liv för att skänka henne möjlighet att finna lyckan med en annan

man. Men först skall han genomföra sin största och bästa konsert. Regi: Olof Molander. I rollerna: Georg Rydeberg, Viveca Lindfors, Alf Kjellin, Georg Funkquist, Harriet Bosse. Oemotståndligt. En rad gamla kända skådespelare och så Harriet Bosse (1878 - 1961), Strindbergs tredje hustru. I det äktenskapet föddes dottern Anne - Marie. Harriet Bosse beskriver frieriet så här: "Strindberg lade sina händer på mina axlar och såg djupt och innerligt på mig och frågade: – Vill ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse? Jag neg och svarade helt hypnotiskt: Ja, tack. Och så var vi förlovade.”

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att bjuda på en smakebit av det vi just läser. En enda regel finns: No spoilers! Idag väljer jag början av Steve Sem - Sandbergs kritikerrosade bok 
Stormen - en berättelse. 

"Jag borde inte ha återvänt till ön, men jag gjorde det ändå. Det är i april. Som alltid så här års när det regnat ligger stråk av dimma kvar som skymmer de båda vaktkurerna vid brofästet och det som återstår av järnsockeln vid den gamla vägbommen. Dimman påminner mig om det vita gardintyget som Johannes brukade hänga över morellträden om somrarna för att hindra fåglarna att komma åt frukten, men bakom diset står träden ännu tomma och avlövade och det enda som speglar sig i vattnet är knotigt grenverk och klippor. Johannes skröt alltid med att han var med och byggde bron med sina bara händer. Innan bron kom till hade det funnits en kabelfärja som lade till ett par hundra meter längre ned i sundet  där det också gick att föra över fordon även om vägarna på ön inte var i något vidare skick på den tiden: Första gången Johannes besökte ön hade han haft motorcykeln med sig på färjan. Det var samma motorcykel som han senare ofta skulle ses kuska runt på ön med, oftast med Kaufmann i sidovagnen, båda i goggles och fodrade skinnkappor med skärp och höga pälskragar."  Fler smakebitar HÄR