Tematrio - höstfärger i titeln

LYRAN: "Det är snart oktober och definitivt höst. Bra, hösten är min favoritårstid, särskilt när den är så fin som årets har varit. Extra mycket tycker jag om att promenera och sparka i höstlöv. Dessutom är träden så fina när lövens färger skiftar till gult, orange, rött och brunt. Och om dessa färger handlar veckans tema. Berätta om tre böcker som har någon av höstens färger i titeln! Var så långsökta ni vill i era tolkningar."

Clementine Churchill av Sonia Purnell
Ny biografi om Winston Churchills hustru Clementine, som utan tvekan hade stort inflytande på Churchills liv och politik och som verkligen är värd en egen biografi. 

Mannen i brunt av Agatha Christie. En av författarens första böcker. Den har mera karaktären av agentroman än hennes andra böcker. En ung kvinna, Anne Beddingfield, är huvudperson och den som löser mysteriet med mannen i brunt. Honom stöter hon först på vid en olycka i tunnelbanan i London och senare i Sydafrika.

How green was my valley av Richard Llewellyn. Romanen skrevs 1939 och filmades 1941. Den handlar om kolgruvarbetare i Wales och deras fackliga kamp för en bättre tillvaro.

 

Top ten Tuesday

The Broke & the Bookish: September 27: Books On My Fall TBR List

Emma Cline, The Girls
Tim Spector, The Diet Myth: The real science behind what we eat 
Anne Enright, The green road
Dolores Redondo, The invisible guardian
Adonis, Violence and islam

Jane Austen, Sense and sensabiblity
Marguerite Yourcenar, Michima 
Delphine de Vigan, Baserad på en sann historia

Charlotte Brontë, The Professor
Emily Dickinson, Brev till familjen

En smakebit på søndag

Den läckra bilden har jag lånat av Fru E. Det var ok.

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att bjuda varandra på smakbitar ur det vi just läser. Enkelt och kul. En enda regel behöver en följa: No spoilers!

"Det blev en jävla sommar. Samma vecka som Caisa dumpade mig kallades jag till ett möte där min redaktör förklarade att en tredjedel av personalstyrkan skulle sägas upp. Tidningsdöden hade nått huvudstaden. Folk ville inte längre betala för dagsgamla nyheter och nätet svämmade över av skvaller och kontroversiella åsikter till höger och vänster. Jag var överflödig.
Det var knappast oväntat, men likväl brutalt. Caisa sa att hon vuxit ifrån mig, behövde något mera stabilt, något varaktigt med framtidspotential. Redan före midsommar hade hon flyttat ut och redaktören gav mig två veckors uppsägningstid. Förmiddagarna sov jag bort, kvällarna drack jag mig förbi och på nätterna flängde jag mellan uteserveringar och källarklubbar, somnade i baksätet på en svarttaxi eller hos någon överförfriskad brud. Vaknade övergiven och sysslolös, försökte hålla paniken stången. När morsan ringde ljög jag ohämmat."
Så tedde sig livet för stackars Zackarias Levin i augusti 2008. Han fick bita i det sura äpplet och flytta hem till mamma i Lund och det skulle visa sig att det trots allt inte var så fel som det kan låta.
Smakebiten kommer från sidan 11 i En nästan sann historia av Mattias Edvardsson. Fler smakebitar HÄR

Ny radioföljetong

På måndag börjar en ny radioföljetong i P1 kl 11.35 - 12.00. 20 avsnitt blir det 26/9 - 21/10.

Skådespelerska Katarina Cohen läser Ellen Mattsons senaste bok Sommarleken. En suggestiv berättelse från Bohuslän på 70 - talet. Det handlar om segling, sommarlov och tonårsliv, om längtan efter att få höra till och beundran som övergår i besatthet.
Sandra tillbringar sommaren med sin farmor i henne gamla hus tillsammans med tre andra barn.
De tre syskonen kommer från en överklassmiljö, som är helt främmande för Sandra. De är inte mycket intresserade av att låta Sandra vara med i lekarna och gör sig till och med lustiga över henne.
Sommaren kommer att ändra mycket i deras liv.

Väggen

Äntligen! har jag läst Väggen av österrikiska Marlen Haushofer (1920 - 1970). Jag har försökt många gånger tidigare, men det har alltid varit fel tillfälle. Nu ska vi diskutera den i läsecirkeln och då var det bara att göra det. Och vilken märklig bok! En klassiker och ett mästarprov. Så många tankar den lämnar en med. 1963 kom Väggen ut i Österrike. 1988 kom den på svenska och nu 2014 har den kommit ut i nyöversättning av Rebecca Lindskog på bokförlaget Thorén & Lindskog. 2012 blev Väggen film. En kvinna, vars namn aldrig avslöjas, åker på besök till sin kusin Luisas och dennas mans, Hugo Rüttlingers, jaktstuga i bergen i en kitteldal vid slutet av en ravin nedanför branta berg . Luisa och Hugo försvinner efter ett kvällsbesök i byn. Kvinnan, som är änka och har två flickor, finner sig vara alldeles ensam och avstängd mot yttervärlden av en genomskinlig vägg. Hugos hund Lo,

en bayersk viltspårhund, blir hennes enda sällskap; en alldeles underbar och förstående vän. Naturligtvis undrar hon vad som hänt - om det hänt något? Det stora diskussionsämnet i kvinnans kretsar hade varit kärnvapenkrig och dess följder. Hon ser döda  människor som stelnat i sina rörelser på andra sidan väggen och undrar om hon verkligen kan vara den enda levande på sin sida väggen. Så småningom får hon sällskap av en ko och en katt. Hon tar itu med att kartlägga förråd; hon planerar odling; hon månar om sina djur och hon upptäcker vad hennes händer kan uträtta. Som läsare börjar man undra. Finns väggen? Skildrar Väggen ett utsnitt av ett mentalt tillstånd? Civilisationskritiken är tydlig i vilket fall som helst. Kvinnan förefaller mig inte särskilt sympatisk och själv föredrar hon definitivt djur framför människor även om hon saknar skrattet. Hur gammal kan hon vara? Mellan 40 och 45, skulle jag tro. Påfallande är hur lite hon tänker på sina barn. Hon säger sig ha varit en bra småbarnsmamma, men sedan blev hon främmande för dem. Fäboden som kvinnan finner under sina promenader i trakten blir ett bra sommarviste för djur och människa och är någon sorts paradis på jorden där även de jordiska bekymren släpper. Kvinnan känner att hon förvandlas. Hon lämnar sitt separata jag och uppgår i det stora varat. Hon funderar över om inte fantasin enbart är till men för människan. Själv läser hon bondepraktikan och rättar sig efter den. Kvinnan lär sig döda för sitt uppehälle. Hon saknar frukt, socker, bröd och grönsaker men inte den artificiella människotiden. Kråkorna blir hennes klocka. Hon tänker på det ansvar hon aningslöst tagit på sig när hon gifte sig och blev bunden av "kvävande plikter och bekymmer". Finns det någon mening med det hela? Kvinnan funderar över huvud taget mycket över allmänmänskliga existentiella frågor. Väggen sysselsätter en långt efter avslutad läsning.

"Oroa dig inte - allt är förgäves, som för alla människor före dig." skriver Marlen Haushofer i sitt litterära testamente några dagar före sin död.

Utlottning!

Robert W på bloggen Mina skrivna ord lottar ut Farväl Eritrea av Samuel Brhane, som var 16 år när han lämnade Eritrea.

Veckans ord på M

enligt O: Dags för en ny bokstav. M som i bokMässa och det är där jag är idag.
De fem ord du ska associera till boktitlar och/eller författare idag är:
mamma

Om mammor har det skrivits mycket genom åren; inte alltid så positivt.
I Mamma, mor morsan berättar. Tretton berättelser om kvinnorna som formade oss. Tretton kulturpersonligheter berättar om sina mammor; till exempel Antonin Erba, Martina Montelius, Helena von Zweigbergk och Nour El Refai.
minus

Här tänker jag på finska vinterkriget och de iskalla vintrarna i början av 40 - talet med temperaturer på mellan -20 och - 40 grader. Som till exempel i Roy Jacobsens Huggarna

modig
I 1 Samuelsboken kap. 17 i GT berättas om den modige unge David som dödade jätten Goliath med hjälp av en slunga och Goliaths eget svärd. I fyrtio dagar hade filistéen Goliath utmanat israelerna på strid, men ingen hade vågat förrän David kom och sade att han med Guds hjälp skulle döda Goliath.  

mördare
I Rosen på Tistelön (1942), den första av Emelie Flygare Carléns västkustromaner,  mördar några smugglare en jaktlöjtnant och hans besättning en när de tas på bar gärning. Morden uppdagas inte, men får återverkningar långt fram i tiden.  Rosen på Tistelön är Gabriella Haraldsson, dotter till en av smugglarna. Hon får helt oförskyllt lida för faderns illdåd.

mörker
Själens dunkla natt, associerar jag genast till. Det är en titel som jag har i bakhuvudet av ingen orsak alls annat än att jag tycker att den är vacker. Boken skrevs av den spanske karmelitermunken Johannes av Korset (1542 - 1591) som helgonförkarades 1726 och firas den 14 december. Han var en förgrundsgestalt inom kristen mystik och spansk poesi. Hjalmar Gullberg har översatt en del av hans dikter.