Presidentens apelsiner

Abbas Khider föddes  i Bagdad 1973 men bor numera i Tyskland. 1995 flydde han ifrån Irak och efter ett år på flykt fick han asyl i Tyskland. Numera skriver han på tyska. Att byta språk lär i vissa fall vara till hjälp när det gäller att starta ett nytt liv. Presidentens apelsiner är hans andra roman av totalt fyra och den första som översatts till svenska. Översättningen är gjord av Ingrid Viktoria Kampås. Presidentens apelsiner har fått mycken och berättigad uppmärksamhet. Abbas Khider fick Nelly Sachs - priset 2013. I Presidentens apelsiner får en följa den unge Mahdi Hamam som fängslas på sin studentdag och kastas i Saddams fängelsehålor där han får sitta i två år. Tortyr, hunger och ohyra plågar fångarna. Mahdi tycker att hungern är värst för den kommer fångarna att tappa moralen. Han varvar berättelserna om föräldrarna, den lyckliga uppväxten, vännerna och duvintresset med inblickar i fånglivet, befrielsen, flykten och ledan i flyktinglägret. I fängelset avkrävs han en bekännelse som han först i efterhand förstår vad den rör sig om. Hans bäste vän Ali, duvuppfödare, var Mahdi ovetande medlem i en kommunistisk grupp. Ali torterades till döds under det att han försäkrade att Mahdi inget visste. Fångarna lever helt avskilda från omvärlden. En vacker dag blir de släppta, men snart börjar Kuwaitkriget eller Alla krigs moder eller Operation Ökenstorm och Mahdi flyr för att till slut hamna i ett flyktingläger på gränsen mellan Irak och Iran. Länge gick jag och drog mig för att läsa om den unge fången och tortyren. Men Abbas Khider förmår skildra  Mahdis hårda öde och på samma gång vara poetisk. "Jag är alltså ett sumeriskt - babyloniskt barn. Jag bodde i människohistoriens heliga städer, i Babylon och i Ur. Och inte tusentals år före Kristus utan i slutet av 1900 -talet" berättar Mahdi som var ett älskat barn och senare stöter på främmande vänliga människor hjälper honom på vägen. De älskade duvorna symboliserar flykt och frihet för honom. Presidentens apelsiner är något så ovanligt som en litterär vittnesskildring och dessutom skickligt gestaltad nutidshistoria. Thorén och Lindskog annonserar redan nu att nästa roman av Abbas Khider kommer under 2017. Läs Lotta Lundbergs intervju med Abbas Khider HÄR

Bokbloggsjerka 27 - 30 maj

Annikas bokbloggsjerka:
Temat för veckans fråga är med andra ord musik i kombination med böcker. Har en av dina favoritartister utkommit med en bok som du tycker att vi ska läsa? (För mitt vidkommande är jag ruskigt nyfiken på boken om Paul Stanley från Kiss). Kan du ge exempel på en bok som har en stark koppling till din favoritgenre? Envisas en av dina favoritförfattare med att ”spela” musik i böckerna som du absolut inte gillar? Eller….?

Kul uppgift. Patti Smith, tänker jag omedelbart JUST KIDS och M TRAIN (titlarna är klickbara).
Elfriede Jelineks roman Pianolärarinnan minns jag mera som filmen Pianisten. Det beror kanske på Isabelle Hupperts tolkning av huvudpersonen Erika Kohut.
The Piano Teacher  av Janice Y. K. Lee tilldrar sig i Hong Kong på 1950 - talet. Det är ganska länge sedan jag läste den, men jag minns att den var både spännande och intressant. När jag nu plockar fram den igen får jag lust att läsa om den. 

Musik i ord heter en essä i Den trösterika gåtan av Staffan Bergsten. Tio essäer om Tomas Tranströmers lyrik är undertiteln. Musikens betydelse för Tranströmer är välkänd.

I Autumn Brocade av Teri Miyamoto uppsöker en av romanens huvudpersoner ideligen ett café där det alltid spelas musik av Mozart. Det är en underbart vacker och vemodig roman.

1965 -66 var mycket kreativa år för Bob Dylan. Bland annat skrev han sin första bok Tarantula. Omöjligt att säga vad den handlar om egentligen. Bob Dylan tänker högt? It,s Dylan´s book. It needs no other recommendation, står det på baksidan.
Av Leonard Cohen har jag tre böcker en med noter och hans underbara texter och två skönlitterära, Beautiful losers och The favourite Game. Det sorgliga är att jag hittar ingen av dessa tre böcker. Tänk, om jag har lånat ut dem!!!

Veckans ord på F

 enligt O: Veckans ord på F

fakta 
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.

Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå?
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två.

Harriet Löwenhielm
 
farhåga

Högst aktuellt ämne. En kan ju ha sina farhågor.

frihet
Frihet är det ädlaste ting
Som sökas må all verlden kring,
Den frihet väl kan bära.
Vill du dig sjelfvan vara huld,
Du älske frihet mer än guld,
Ty frihet följer ära.
Ur Biskop Thomas frihetsvisa eller Engelbrektssången
 
fylla

Den rofyllda trädgården. 100 motiv. Varva ner, måla och njut. Bredvid ligger akvarellkritorna. Ännu har det inte blivit något nervarvande eller målande. Men boken är snygg. Och det skulle kunna målas fint. Evt till en CD - bok.

förälskelse

En bok som ännu inte är utkommen men som jag är lite nyfiken på är  Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske.  Den är skriven av Emmy Abrahamson, dotter till den kände utrikeskorrespondenten Kjell - Albin Abrahamson. Delvis grundar den sig på fakta; bl. a. tilldrar den sig i Wien, där EA har växt upp.

Veckans bokbloggsfråga - Vecka 21

BARNBOKSBLOGGEN frågar:
Hur skiljer du mellan lästa och olästa böcker i dina bokhyllor och hur håller du koll på vilka böcker du har lånat (t ex biblioteksböcker) och vilka böcker som du ska blogga om (t ex recensionsexemplar)? 
Jag gör ingen speciell skillnad mellan läst och oläst vad det gäller egna böcker. Möjligen, om jag köpt många böcker på en gång som till exempel vid bokrea. Då ställer jag dem på särskilt ställe.
Biblioteksböckerna ligger i höga staplar på ett speciellt bord.
Bloggböcker sorteras med det övriga egna.
Ibland ligger det böcker av alla slagen i en hög vid sängen.

Lånad bild

En vecka på Mallorca

Jag kan inte säga att titeln - Världens vackraste man - lockade; omslagsbilden är väl OK, men när jag började läsa tyckte jag att jag nästan drunknade i ordmassorna. Och så blev jag irriterad på Monas och Barbros eviga gnatande på varandra. Men så småningom tar berättelsen tag i mig. Författaren, serietecknaren Lena Ackebo, har slutat teckna serier. Det tar för lång tid att berätta en historia på det sättet, säger hon. Jag tycker att hon fortsätter att teckna bilder fastän med ord. Berättelsen om de två systrarna som åker på charterresa till Mallorca (Barbro har bjudit Mona) är mycket detaljerad; färger, former, minspel, gester, tankar - allt. Någon gång saknar jag att inte få fylla i själv. Men när systrarna är på plats och Barbro blir sjuk och Mona träffar en man - en strandraggartyp med dålig klädsmak enligt Barbro - glömmer jag allt för då vill jag bara veta hur det ska gå. Barbro upptäcker att Mona är snäll och omtänksam och Mona förstår att hennes välbeställda lillasyster, hemmafru och fyrabarnsmor med ett vackert hem och fin bekanskapskrets, kanske inte haft det så lätt i äktenskapet med läkaren Gustaf. Hon är vacker, smal och välklädd, men vad ska hon göra när den siste ungen flugit ur boet? Mona är pensionerad lärare, barnlös, och gift med en utomordentligt tråkig man som helt ägnar sig åt sin modelljärnväg. Mona har offrat en del på vägen i det äktenskapet, förstår en. Systrarnas respektive barndom kommer naturligtvis till ytan. De är systrar, men det är nio år emellan dem och de är präglade av var sin barndom. Mona var ett taggigt barn och hon minns faderns alkoholism och otrohet och moderns egoism och pillerknaprande. Barbro - som var det bästa som hänt modern - har inte sett och inte förstått, men visst är modern lite besvärlig, kan hon tycka. Under den här veckan byter systrarna plats på något sätt. Den grå, tråkiga Mona har köpt en ny turkos top och frågan är om hon inte bytte ut sina gamla gympadojor också. Barbro har mestadels tillbringat tiden i sjuksängen läsande veckotidningar. Vid det här laget har jag hunnit oroa mig för slutet ganska länge. Men det hade jag inte behövt göra. Det oväntade slutet tyckte jag mycket om och det gör att jag känner mig mycket belåten med Världens vackraste man. Det tragiska och realistiska blandas med humor och empati och jag ser fram emot nästa roman, som Lena Ackebo redan är i färd med att skriva. Natur & Kultur

Tematrio - Hemligheter

LYRAN 

önskar sig denna veckan texter som på något sätt behandlar hemligheter.

1. Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett handlar om 10-åriga, föräldralösa Mary Lennox som kommer  från Indien för att bo hos sin enstörige farbror mr Carver på Misseltwaith i Yorkshire. Mary är en liten försummad flicka och behandlar alla i sin närhet som hon behandlat tjänstefolket i Indien. En liten frispråkig tjänsteflicka, en liten trevlig rödhakesångare och en pojke som i stort sett lever sitt liv på heden i samklang med djur och växter blir väsentliga för Marys uppvaknande och utveckling. En rostig nyckel spelar en viktig roll i berättelsen. Mary hittar den i en av de trädgårdar som omger Misseltwaith med hjälp av sin vän rödhaken och tillsammans med sina båda andra vänner skaffar hon sig tillträde till ett förbjudet utrymme.

2. Sommaren utan regn av Maggie O´Farrell
Familjen Riordan i London, består av mamma Gretta, pappa Robert, Michael Francis, Monica och Aoife. Dessutom finns sonhustrun och Monicas andre man, Joe, och hans två döttrar som inte gillar Monica. Aoife har rymt till New York och lever ur hand i mun tillsammans med kackerlackor och möss i ett minimalt rum där badkaret och köksbordet är en och samma möbel och sängen fälls ut ur ett skåp. Men hon har pojkvännen Gabe som hon tror att hon kanske tycker om. Alla har de hemligheter för varandra och saker som de inte vill tala om. Allt ställs på sin spets när fadern sin vana trogen ska gå ut och köpa kvällstidningen men sedan inte kommer tillbaka.
3.När förnuftet sover av Inger Alfven. Alla har vi våra hemligheter, ett dolt liv. Det är alldeles tydligt i När förnuftet sover. Ingeborg och Fabian har varit gifta länge. På bröllopsnatten lovade de att de aldrig skulle dölja något för varandra. Men hur mycket sanning tål ett förhållande? Det finns en arvssynd inom alla familjer, menar Inger Alfvén. Vi för vidare en uppförandekod till barnen och döljer det som inte passar.

En smakebit på søndag

På söndagar uppmanas vi av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten att dela med oss av det vi just läser i En smakebit på søndag. enda regeln: No spoilers!
"Jag började reta upp mig ordentligt på henne. Och ångra att jag kom på den här idiotiska idén att bjuda henne på en resa till Mallorca. Men hon blev ju så glad för julklappen, det såg jag när hon fick kuvertet med biljetten. Och i julas låg den här resan långt fram i tiden, sista veckan i maj, det kändes som om det var flera år dit. Nu hade jag ingen lust att åka längre, våren hade redan kommit

långt i vår trädgård, krokusar och snödroppar hade redan blommat ut, rosorna hade små, små knoppar, vi hade grillat flera gånger. Men biljetterna var köpta och nån bra ursäkt för att ställa in resan kunde jag inte komma på. Herregud, sju dagar i en liten lägenhet tillsammans med henne - hur hade jag tänkt? Jag var redan förbannad på henne och vi hade inte ens satt oss på planet än." Barbro har bjudit sin äldre syster Mona på en resa för att de ska lära känna varandra lite bättre. Ingen utav dem är egentligen särskilt trakterad, men de ska försöka genomlida veckan i alla fall. Och inte blir den som någon av dem tänkt!
från sidan 24 i Världens vackraste man av Lena Ackebo. Fler smakebitar HÄR