måndag 28 december 2015

Nyårslöftestaggen

Vargnatt blev  taggad av En blogg för bokugglor att göra Nyårslöftestaggen och det var hos Vargnatt jag hittade den. Vargnatt tyckte att den som ville kunde känna sig taggad. Egentligen emanerar hela historien från Sebastian på BOKENTUSIASTEN

1. En klassiker jag lovar att läsa
Villette av Charlotte Brontë

2. En påbörjad bokserie jag lovar att avsluta
Utopins röster av Svetlana Aleksijevitj. Kriget har inget kvinnligt ansikte (läst) och De sista vittnena (avlyssnad) är klara. Tiden second hand har jag i hyllan; Bön för Tjernobyl och Zinkpojkar lånar jag på biblioteket

3. En bokserie jag lovar att påbörja
Gail Carrigers romaner om Alexia Tarabotti

4. En författare (som jag inte läst tidigare) jag lovar att läsa något av
John Williams (Stoner)

5. En bok jag lovar att läsa om
Timme noll av Lotta Lundberg

6. En genre jag läst lite/inget av och lovar att utforska
Steam punk

7. Ett seriealbum jag lovar att läsa
Liv Strömquist, Kunskapens frukt

8. En novell jag lovar att läsa
Marcel Proust, Madame de Breyves melankoliska sommar

9. En bok som behandlar ett tufft men viktigt ämne jag lovar att läsa 
H som i hök av Helen Macdonald  (att bearbeta sorg)

10. En länge ägd oläst bok jag lovar att läsa
Lionel Shriver, Dagen efter

11. En debut jag lovar att läsa
Olga Ravn, Celestine

12. En bok eller bokserie (som jag tidigare gett upp/dömt ut) jag lovar att ge en ny chans
Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafon.

13. Tagga några andra!
Vill du göra Nyårslöftestaggen är du taggad!

söndag 27 december 2015

Japanska trädgårdar light

    Japanska trädgårdar  - en resa i tid och rum. Boken skildrar en trädgårdsresa till Japan i nutid, men går också bakåt i tiden. Författare är Anna - Lena Haraldsson som egentligen är civilingenjör skolade om sig och sysslar numera med trädgårdsdesign och fruktträdsbeskärning. Japanska trädgårdar är en blandning av turist- och trädgårdsinformation. Ungefär hälften av boken är resedagbok och resten tar upp historik, speciella trädgårdar och en praktisk del, dvs. hur man bygger upp en japansk trädgård och vilka växter som kan finnas i den. Lättillgänglig, personlig lustläsning; inte alltför djupsinnigt. 
Litteraturlista och register finns. GML förlag, Stockholm, 2015

lördag 26 december 2015

Familjen Morrows förlorade paradis

Armand Gamache och hans hustru, som för övrigt är bibliotekarie, ska fira sin trettiofjärde bröllopsdag på hotell Manoire Bellechasse inte så långt ifrån Three Pines i Quebec. Det är mitt i sommaren och väldigt varmt. Bland de övriga gästerna finns konstnärsparet Clara och Peter Morrow från Three Pines. Allteftersom temperaturen stiger utomhus skruvas spänningen upp i romanen. Vi stiger rakt in i ett familjedrama där alla inblandade tigit om var och en sitt genom alla år. Fadern Charles som är död tycks ha varit en patriarkalisk familjefar utan förmåga att förmedla sina känslor för barnen. Modern har upplevts som kylig och avståndstagande. Hon hade sina skäl, men det undrar jag om barnen någonsin fått veta. De fyra barnen, som tävlade om faderns gunst som små, fortsätter med det i vuxen ålder. Det hela når sin kulmen när den förlorade dottern Julia, som inte har haft kontakt med sin familj på många år, omkommer under mystiska omständigheter. Naturligtvis blir det Armand Gamache som tar han om utredningen. Det är något av handlingen i Louise Pennys senaste Armand Gamache - roman Ett förbud mot mord. (Originaltiteln The Murder Stone är bättre.) Den här kriminalromanen passade mig alldeles utmärkt just nu. Mera familjhistoria egentligen än kriminalroman. Jag hade också CD-boken för att varva läsning och lyssning, men det blev läsning för hela slanten. Boken är utgiven av Modernista och översatt av Charlotte Hjukström.
I mars 2016 kommer Ett ohyggligt avslöjande.

fredag 25 december 2015

onsdag 23 december 2015

Julkalenderbloggstafett

Dan före dan. Klockan har slagit 17 och det är min tur att lämna ett bidrag till Julkalenderbloggstafetten 2015 som anordnas av Sofies bokblogg. Och jag begagnar mig av tillfället till att slå ett slag för en riktigt bra bok jag läst 2015 och som jag tycker blivit förbisedd. Blodsbunden av Augustin Erba är en roman på självbiografisk grund. Det är en rörande skildring av en uppväxt i Fisksätra i en lika ovanlig som dysfunktionell familj. Modern är ättling i rakt nedstigande led till kejsaren Frans Josef av Österrike. Fadern är biokemist ifrån Egypten. Modern är katolik och fadern kopt. Ingen känner familjen eller vet något om deras bakgrund. Amadeus, äldste sonen, berättar. Han tvingas tidigt ta ett stort ansvar för två yngre syskon. Och när fadern dör är det han som sköter begravning och bouppteckning. Fadern hade ett våldsamt temperament. Den enda gången han ägnade sonen någon uppmärksamhet var när han gav honom matematiska problem att lösa och örfilade upp honom ordentligt när han miss-
lyckades. Modern led ständigt av migrän och stängde in sig på sitt rum med kalla, våta handdukar på pannan. Den enda som lyser upp av att se Amadeus är hans älskade mormor. Schäfern Felix betyder mycket för barnen som aldrig får några kramar eller andra ömhetsbetygelser av sina föräldrar. Amadeus placeras i Franska skolan och blir snart slagpåse åt alla. Han har lärt sig tidigt att det finns hjälp av olika slag att hämta i böcker. Nu läser han på i Sunzi, Om krigskonsten och inväntar lämpligt tillfälle att oskadliggöra sin värsta plågoande. Blodsbunden berättas på två tidsplan; ett under uppväxten och ett där Amadeus som vuxen brottas med sin egen rädsla för att bilda familj och bli pappa. Tänk, om han blir våldsam som fadern? Det hela berättas stillsamt och med svart humor. Och då och då blir en överrumplad av en mening som bränner som eld och får ögonen att tåras. Amadeus försjunker aldrig i någon självömkan hur eländiga omständigheterna än är. Samhällskritiken ingår organiskt i själva berättelsen. Barnens utsatthet är lika upprörande som deras lojalitet med föräldrarna är häpnadsväckande. Obegripligt att Blodbunden inte ens blev nominerad till Augustpriset! Albert Bonniers förlag.

Tidigare idag kunde en läsa ett inlägg hos Hannah, Draw, read and take photo
Imorgon återkommer Sofies bokblogg och knyter ihop säcken!

Ny radioföljetong idag!

Lärkan av den ungerske författaren Dezső Kosztolányi (1885-1936) var en av de bästa romanerna jag läste under 2015. Den kunde också platsat i Julkalenderbloggstafetten. Författaren är en lysande stilist och en medkännande ironiker. Som sådan är Kosztolányi också en stor förebild för Péter Esterházy, en annan stor, nutida ungersk författare, som skrivit ett förord till Lärkan. Boken är nyöversatt av Maria Ortman. Johan Rabaeus, en av  Sveriges mest välkända och älskade skådespelare, anställd på Dramaten sedan 1984, är uppläsare.
Läs vad jag tyckte om Lärkan HÄR

tisdag 22 december 2015

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish
December 22: Top Ten Books I Wouldn't Mind Santa Leaving Under My Tree This Year

Olga Tokarczuk, Jakobsböckerna
Louise Penny, The Nature of the Beast
Jennifer MacMahon, The Winter People

Gabriela Adamestenu, Waisted Morning
Katherine Reay, The Brontë Plot
Anthony Trollope, Christmas at Thompson Hall 
Gail Carriger, Soulless
Meg Wolitzer, The Wife
Helen Macdonald, H is for Hawk
James Rebanks, The Shepherd´s Life