Utvecklande i Tokyo

Elin Lindqvist föddes i Tokyo 1982 men har växt upp i Paris och Madrid. Föräldrarna är Herman och Birgitta Lindqvist. Elin Lindqvist debuterade 2002 med den självutlämnande romanen Tokyo natt. Huvudpersonen i Tokyo natt heter Karolina. Vid sjutton års ålder återvänder hon till Tokyo och lever ett år där med språkstudier och arbete som hostess på Stockholm bar. Hon avskyr sitt arbete, men det ger en bra inkomst. Hon skaffar nya vänner; hon har en kärleksrelation med en gift man och hon träffar en ny man som hon inser är bra för henne; hon reser omkring och utforskar japansk kultur och religion. Karolina känner sig hemma i Japan, men upplever ändå att hon måste vidare. Hon klipper av de japanska banden, hälsar på föräldrarna i Paris bara för att finna att hennes rum blivit gästrum och ger sig iväg till Nha Trang i Vietnam för att bli dykinstruktör. Dykning är en av hennes passioner. Karolina känner att hon erövrat mark på väg mot vuxenblivandet. Detta är en blandning av flickdagbok och faktaredovisning. Man får komma ihåg att detta är en mycket ung kvinnas debut. Och jag, som varit i Japan en gång (och hoppas komma dit igen), har ett kalejdoskop av intryck i huvudet och tycker att det är helt underbart att ändå känna igen både det ena och det andra i Tokyo natt. 
 

Bokfråga

Vilka författare och/eller romankaraktärer skulle du vilja bjuda på middag?
Och vad skulle du bjuda på? undrar  Ugglanoboken

Jag kommer att bjuda en gammal engelsk favorit, nämligen Thomas Hardy. Han fick aldrig Nobelpriset i litteratur, men det var inte långt ifrån.
Thomas Hardy skrev romaner från sydvästra England och skapade sitt eget landskap, Wessex. Det var också namnet på hans terrier för övrigt. Utöver romaner skrev han lyrik och skådespel. Min favoritroman är Heden (Egdon Heath), även utg. under titeln Hemkomsten.

Gäst nummer två: Yasunari Kawabata, japansk författare som fick Nobelpriset 1968. Jag tror att han och Thomas Hardy med fördel skulle kunna diskutera livsåskådningsfrågor. Favoritroman: Snöns rike.

Virginia Woolf är en självskriven gäst. Varför var det ingen som kom på att ge henne Nobelpriset, förresten? Hon skulle kunna berätta om sitt författarskap och Bloomsburygruppen för de båda herrarna. Utöver romanerna (inte Orlando!) läser jag gärna Virginia Woolfs litteraturkritik: The common Reader.

Kerstin Ekman och Virginia Woolf, strålande stilister båda två, skulle förmodligen ha stort utbyte av varandra som författare. Dessutom kunde de diskutera hundar.  Virginia Woolf har skrivit Flush: historien om en hund och Kerstin Ekman har alltid sin lajka med sig när hon går i skogen. En av hennes texter heter just Hunden. Favoritromaner: Katrineholmsserien.

Jag bjuder dem på avocadosoppa med någon liten räka; piccata milanese på kalv och till dessert  crême brulée och starkt kaffe.
Ett gott vitt vin till för- och huvudrätterna.

The cruellest Month

"APRIL is the cruellest month,breeding

Lilacs out of the dead land, mixing

Memory and desire, stirring

Dull roots with spring rain."

Så börjar The waste Land av T. S. Eliot. Den grymmaste månaden är titeln på den tredje deckaren om Kommissarie Gamache.  Den tilldrar sig i april under påsken i den lilla gudsförgätna kanadensiska byn Three Pines om vilken det sägs att den som väl hade hittat byn skulle aldrig glömma den. Men för att hitta den måste man först fara vilse.

Louise Penny började sin bana som journalist och programledare i kanadensisk radio.  2006 fick hon New Blood Dagger Award för bästa kriminaldebut för Mörkt motiv som kom på svenska 2012. Bok nummer två heter Nådastöten. Louise Penny bor själv i en liten by strax söder om Montreal. Alla människor i Three Pines är mer eller mindre excentriska. Många utav dem är också mycket kulturellt engagerade.  Alldeles som av en händelse fick jag Den grymmaste månaden från biblioteket lagom till påsken. Den verkar vara alldeles utmärkt att hosta och snyta sig till. Läs mer om Louise Penny HÄR Översättare: Charlotte Hjukström W&W 2013

Tematrio - En deckare i påsk?

LYRAN undrar
Vilka är dina tre favoritdeckare? Presentera en bok, författare eller romanfigur.

Jag gillar den kärva överviktiga kriminalinspektör VERA STANHOPE i Anne Cleeves deckare. Till sin hjälp har hon polisassistenten Joe Ashworth, ung och snygg. Vera bor i en liten stuga i Northumberland. Böckerna om Vera Stanhope är fem till antalet. En del är filmade också

Armand Gamache i Louise Pennys kriminalromaner från den lilla kanadensiska byn Three Pines är en klok, karismatisk man i sina bästa år. I NÅDASTÖT är det jul i Three Pines. Två egendomliga mord ska utredas i den mycket kulturella byn där man intresserar sig för litteratur och konst.

Kommissarie Carl Hell, polis i Anna Lihammers debutbok Medan mörkret faller, är en arrogant och föga omtyckt man som går sin egen väg. Han verkar lovande tycker jag. När han skickas på ett känsligt uppdrag till Uppsala väljer han som medhjälpare en polissyster, Maria Gustavsson, vilket ytterligare retar upp sysslolösa poliser. Det ryktas om Carl Hell att han är rik och av fin familj. Maria är hans socialistiska motsats. Lite Lynley/Havers - varning?

Tre röda näckrosor

Elin Lindqvist är dotter till det skrivande paret Birgitta och Herman Lindqvist. Redan vid nitton debuterade hon med den självbiografiska romanen Tokyo natt (2002). Hon är född i Tokyo och uppvuxen i Spanien och Frankrike, men bor ibland i Sverige för språkets skull.
Tre röda näckrosor är Elin Lindqvists andra roman. Den är egentligen uppdelad i två spår och har två huvudpersoner. Yuki bor i centrala Tokyo men arbetar i en blomsteraffär i ett ytterområde tillsammans med sin morfar.  Jack kommer ursprungligen från Irland och arbetar nu som dykinstruktör i Nha Trang i Vietnam. Tillsammans med svenska Karin har han dottern Ina, 10 mån. Dottern passas ofta av fransmannen Benjamin och hans vietnamesiska flickvän Thuin, som stötts bort av sin familj efter ett missfall. Yuki och Jack får vartannat kapitel. Det finns inte några beröringspunkter dem emellan förrän alldeles i slutet av romanen när de stöter på varandra i Mexiko!
Elin Lindqvist är väl förtrogen med sina miljöer. Tokyo känner hon väl till och hon har även arbetat som dykinstruktör i Vietnam. Tre röda näckrosor skrevs i New Delhi när hon arbetade som volontär på ett barnhem och behövde ett eget utrymme för att stå ut.
Jag läste faktiskt de olika delarna för sig eftersom jag inte ville få Tokyoberättelsen styckad. Jag tror inte att Vietnamdelen förlorade på det heller. Yuki är intressantare och mer levande än Jack liksom livet i Tokyo känns mindre främmande än lättinglivet i Vietnam. Alla är rot - och rastlösa och vilsna men tvingas mogna och börja ta itu med sina liv. Döden är ett centralt begrepp i boken, som är ganska sorgsen jämnt över. Döden ser inte likadan ut i Tokyo, Nha Trang eller Oaxaca, Mexiko.
Det är lätt att läsa Elin Lindqvist. Hon är intressant och Yuki och hennes tankar om livet, döden och ensamheten är allmängiltiga. 

Anna Karenina i Skåne nordost

Madeleines hem (1916) är sjätte delen av Mathilda Mallings berättelser om familjerna Skytte och Stjerne någonstans i nordöstra Skåne.  Kristianstad är närmaste stad. Tidsmässigt rör vi oss på 1870 - talet. Kung Karl XV är sjuklig. Hans drottning Lovisa har dött och det tog honom hårt.
I förra delen, Madeleine Stjerne ingick Madeleine äktenskap med den 22 år äldre strame änklingen Robert Seizinger på Arildstorp och blev styvmor till hans dotter Alice. Madeleines hem är en ironisk titel. Madeleine finner sig inte tillrätta i sitt nya hem med den handlingskraftiga mamsell Lovisa, den högdragna styvdottern eller för den delen den stele maken.
Ett möte i Paris i slutet av förra delen fick Madeleine att inse sitt ödesdigra misstag. Hon gör dock vad hon måste göra, nämligen åka hem och vara maka och mor. Hon har gjort sin plikt och fött en son, Eddie, som nu är tio år. Madeleine för en tynande tillvaro. Bokstavligen och bildligen. Det ser alla.
Som vanligt i Mathilda Mallings romaner tar relationerna stor plats. Kvinnor i olika livssituationer är huvudpersoner. Förmögenhet och namn har stor betydelse. De äldre kvinnorna ser som sin plikt att "placera" de unga flickorna och få dem att göra förmånliga partier. I all välmening fast det kan bli så fel. Men kvinnor utan egen förmögenhet måste tänka på sin försörjning. Det gäller för övrigt män också. Har vi hört det förut? Ja, det har vi. Hos Jane Austen. Kvinnorna/flickorna stickar, virkar, syr och stickar täcken. En del av de yngre drömmer om att leva fria, oberoende liv utan äktenskap och barn och kanske rent av skaffa sig ett yrke. Madeleine Stjerne känner sig fångad i en fälla och gör utbrytningsförsök; medveten om de konsekvenser det kan få för henne och sonen.  Jag hoppas satt hon dyker upp igen i någon av de fyra romaner som återstår i serien om Skyttes och Stjernes.
Albert Bonniers förlag.

Bok och utställning

Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott. 
Redaktören Alexandra von Schwerin  är fil. kand. i statsvetenskap och har en M. B. A. från Handelshögskolan i Stockholm. Hon är slottsfru på Skarhults slott och styrelseordförande i vindkraftsföretaget Vento Energi AB samt driver föreningen Skarhults Kulturminne.
En rad kända historiker skriver om de starka kvinnorna på Skarhult som skötte såväl företag som personal och ekonomi medan deras män gjorde något annat eller var döda.Detta gällde naturligtvis inte endast på Skarhult.
Dick Harrison konstaterar att man inte tidigare varit intresserad av kvinnornas rättmätiga plats i historien. Peter Ullgren skriver om Härskarinnan med riddarhjärtat, det vill säga Mette Rosenkrantz, vars stora milda ögon kunde förleda någon att bortse ifrån den bestämda munnen. Hon var en progressiv kvinna som inte slog sig till ro med sina rikedomar utan såg till att utveckla och förbättra. Bland annat för sina underställda bönder. Mette Rosenkrantz var riktigt rik redan ifrån början och hade turen att få två fina äkta män som hon överlevde och ärvde. Det är också Mette Rosenkrantz som pryder affischen.
I essän Skärvor av kvinnomakt skildrar Angela Rundquist två kvinnor, Martina von Schwerin och Maria von Schwerin, som aldrig var härskarinnor på Skarhult men ända haft avgörande betydelse för att slottet skulle förbli i släktens ägo. Svante Norrhem skriver om hur det var att vara Kvinna i stormaktstidens svenska välde och Carin Bergströms inlägg har titeln Skarhult - grevinnan Brahes morgongåva.Eva Helen Ulvros skriver om Hushållsskolan på Skarhult under rubriken Ni ska bli ett gott parti
Slottsfru idag - en öppning mot framtiden. Några nutida skånska slottsfruar berättar om sina erfarenheter.
Utställning och Café håller öppet 12 april - 21 september 

Jag tror att det är Stina Piper på bokens omslag.
Atlantis förlag