Med Mo Hayder i Tokyo

Tokyo är den kritikerrosade, engelska kriminalförfattaren Mo Hayders tredje roman. Mo Hayder föddes i Essex och bor numera i Somerset med make och barn. Hon har haft en hel del ovanliga sysselsättningar. Bland annat har hon varit nattklubbsvärdinna i Tokyo. Det är också där kriminalromanen Tokyo tilldrar sig,
Romanen äger rum på två tidsplan. 1937, vilket var året för den japanska massakern i Nanking. då 300 000 kineser dödades.
Den unga förvirrade studentskan Grey Hutchins har stött på en uppgift om en film som ska ha tagits vid ett tillfälle då japanska soldater angriper en ung gravid kinesisk kvinna. Grey reser till Tokyo för att intervjua en viss professor som ska ha visat filmen vid något tillfälle.
Hon får arbete på en nattklubb och lär känna husets  övriga innevånare; två ryska systrar och en mystisk man vid namn Jason. Så småningom får hon kontakt med professor Shi Chimong, som är allt annat än samarbetsvillig. Men Grey tänker inte ge sig. 
Berättelserna från 1937 och 1990 varvas. Det är oerhört spännande och mycket kusligt. Tokyo framställs initierat. Författaren har också lagt ner åtskilligt arbete på research.
Mo Hayder är en ny bekantskap som jag ser fram emot att få läsa mera av.
Mo Hayder Website

Tematrio - Världsbokdagen

LYRAN ger oss i uppgift på världsbokdagen att berätta om tre böcker från andra delar av världen som lär oss något om andra kulturer

Jag börjar med Den goda jorden (1932)av den amerikanska författarinnan Pearl Buck.
Den goda jorden är en folklivsskildring från Kina om Wang Lung och hans tre hustrur , de två sönerna och den efterblivna dottern. Familjehistorien börjar i fattigdom men genom en rad händelser och inte så lite tur får de möjlighet att komma sig upp i världen. Pearl Buck fick Nobelpriset i litteratur 1938 med motiveringen:
"for her rich and truly epic descriptions of peasant life in 
China and for her biographical master pieces".

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie berättar om tvillingsystrarna Oleanna och Kainene, så olika som två systrar någonsin kan vara, och deras liv i inbördeskrigets Nigeria. De är tämligen välbeställda, men kriget förändrar deras liv totalt på alla plan. Den här boken har mycket att lära ut om Nigerias historia och hur folket lever i krigets skugga. 
En halv gul sol kom ut 2006.

Grymma april av Ismail Kadaré tiildrar sig i Albanien i början av 1900-talet. Kanun är det som styr bybefolkningen i den lilla bergsbyn. Den unge Gjorg Berisha tyngs av kravet på att han måste ta ut blodshämnd för sin bror, det fyrtiofjärde offret i en vendetta som pågått i sjuttio år.
Händelserna speglas i ett nygift par som är på besök, intresserade av bergsbornas kultur.
Det råder en ödesmättad stämning i hela romanen; språket är kärvt och avskalat. Grymma april gör ett outplånligt intryck.

Bokbloggsjerka 19 - 22 april

I Annikas

bokbloggsjerka-19-22-april 

ställs frågan hur viktiga boktitlar är. Det är en bra fråga.

Omslagen är viktiga, det vet vi.

Många tycker att baksidorna är viktiga. Själv läser jag sällan baksidestexterna eftersom jag tycker att de ofta är missvisande.

Jag har funderat på detta med boktitlar och kommit fram till att jag tycker att de är viktiga - mycket viktiga. Ett tilltalande omslag och en bra titel lockar till läsning.

I de flesta fall tycker jag om kortare titlar. Långa titlar blir gärna klumpiga och mindre lockande. Men det beror på.                                            

Inre ro och harmoni

Yasuragi på svenska - inspiration för välbefinnande.
Medarbetare bl. a. Yoshi Yukawa, Åsa Nilsonne, Kersti Olophsdotter och Ulla Kastrup.
Yasuragi är det japanska uttrycket för ro och harmoni. I den här boken får man goda råd om vad man bör tänka på för att uppnå yasuragi; hur man ska vara närvarande i ögonblicket, vad man ska äta och dricka, hur man kan öka kroppens energi (ki) genom några enkla rörelser (do in)
Teceremonin är viktig. Naturligtvis är det grönt te man ska dricka. Det både piggar upp (koffeinet) och lugnar (teinet). En del recept finns med. Ugnsbakad fänkål med sesamkrisp fastnade jag för. Det är viktigt att lägga sin själ i matlagningen och att låta den ta tid.
Badet är centralt. När man ska bada måste man först tvätta kroppen ordentligt ren; sittande på en liten pall tvålar man in sig från tå till topp. Hela tiden rör man sig mot hjärtat. 
Man sköljer över sig med en vattenhink så många gånger man orkar.  Sedan är det dags att stiga ner i badet. Man badar väldigt varmt. Detta bad är för själen.
Texten illustreras av många vackra bilder.
Allt är mycket intressant och ser bedrägligrt enkelt ut. Men jag misstänker att det kräver både tid, koncentration och ihärdig träning.

Stieg Trenters Roparen

 Roparen (1954) av Stieg Trenter (1914 -1967) har blivit

serien Stieg Trenters Roparen (2008) av tecknaren Jakob Nilsson.
Jag tror inte att jag läst något av Stieg Trenter tidigare. 
Den här serien är oerhört vältecknad. Jag gillar alla stockholmsmiljöerna. Bilderna är rena och det är ordning på textrutorna. Jakob Nilsson har arbetat i tre år med serien och har lyckats väl med arkitektur, kläder, möbler och andra detaljer.
Den långe fotografen Harry Friberg förekommer men Vesper Johnsson lyser med sin frånvaro. I stället får man lita till kommissarie Regn.
Ann Celin och Suzanne Myhr är väninnor som träfades på Skogåsens sanatorium i Västmanland 1947. Sedan dess har de hållit kontakten och nu sju år senare har de planerat att resa till Italien.
Ann tycker sig märka att saker och ting flyttas i hennes lägenhet.
Och när hon nu söker väninnan för att stämma av med henne inför resankan hon inte få kontakt med henne. Efter många turer hittas Suzanne död i sin lägenhet. Vem kan ha velat Suzanne så illa?
Och - så småningom - vem var hon egentligen?

Casanova i ytterskärgården

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet härjar kvinnokarlen Karl Friman i den åländska ytterskärgården. Han är stilig, välklädd, allmänt charmerande och därtill en skicklig yrkesman.
Hustrun Amanda är ingen skönhet men däremot en klok och duglig kvinna som varmt älskar sin man och tar honom för vad han är.  Inte ens när han gör väninnan Ida på grannön och hennes dotter sin kur sviktar Amanda. 
Idas man har utvandrat till Amerika och hon sitter ensam på torpet med dottern. Karl blir dubbeltorpare. Och ryktena flyger med förvånande hastighet mellan öar och skär.
Den åländske författaren Leo Löthman bygger sin roman Isnätter från 2006 på verkliga händelser som bl. a .finns att läsa om i domstolsprotokoll. 
Han har arbetat med romanen i tjugo år och försökt tänka sig vad som kan ha hänt utöver det som dokumenterats.
Det blev lite för många fruntimmershistorier enligt min mening. Karl blir mindre trovärdig medan åren går. Och de övriga männen som förekommer i romanen är grovt tillyxade. De är över lag skvallriga, fördömande och gediget osympatiska.
Jag tyckte däremot mycket om skildringen av skärgården, beskrivningen av vädrets och vindarnas skiftningar  och det hårda livet på öarna. Att ta ekan i stället för cykeln, att signalera i stället för att SMS:a, att vara beroende av samarbetet med grannöarna, att dela med sig, att veta hur man överlever under hårda förhållanden och med små medel.

En gammal bekant

Nu är han 72 år, den gamle skurken, still kicking and alive! Lite gaggig känns han, den gode Curious George (aka Nicke Nyfiken) vid förnyad bekantskap. Hans kompis, mannen med den gula hatten, är en ganska tvivelaktig person enligt min mening. Men nu är det ju inte jag som har tolkningsföreträde. Jag ska bara vara tyst och läsa högt, om man så säger...