lördag 1 december 2012

Nylansering och reviderad bild

Bertil Malmberg (1889 - 1958), Diktaren i dialog.Artiklar, tillfällighetsdikter och opublicerade manuskript.
Under strecket av poeten och kritikern ErikBergqvist

På  Länsbiblioteket Västernorrland
kan man läsa en artikel av vilken nedanstående endast är en del.

Bertil Malmberg som i sin ungdom likt en aktör brukade klä sig i dramatisk slängkappa och skulderlånga lockar, hade uppträtt i många poetiska dräkter, innan han till sist helt accepterades av läsare och kritiker.

Från början var det mer form än innehåll; då var Oscar Levertin husguden framför andra. Bertil Malmberg bodde i München 1917–28. Flytten från Sverige var också en flykt; från ett poetiskt nederlag, och till ett mera auktoritärt samhälle.

I Tyskland odlade den vackre ynglingen Bertil Malmberg sin poetiska skönhetskult i alkoholrusets skugga. Då han återvände till Sverige var han glömd.



Sviterna efter ett lindrigt slaganfall inledde enligt Malmberg själv hans sista, så kallade ”åderdomsdiktning”. Från och med samlingen Under månens fallande båge (1947) lämnar han sitt formbundna språk för en ”hallucinationsrealism” där fragment och glimtar spelar en viktig roll; han diktar sig in i 40-talsmodernismen. Den sista dikten i Bertil Malmbergs sista diktsamling Klaviatur (1955) sammanfattar hans nya språk:

Vem drömde mig?
Vem spelade mig?
Vem sjöng min sångs tonart?

Vem lånade mitt namn?
Vem iklädde sig min skugga?
Vem ropade ”jag” genom min mun?

 


Ett tidigt julminne:

Små små fötter i julens snö
Och galoschen som tappades. Kom den
aldrig tillrätta?
Nej, aldrig tillrätta. 


Litteraturvetarna Anders Mortensen och Peter Luthersson är redaktörer för två
böcker som innebär såväl nylansering som revidering av bilden av Bertil Malmberg.
Den första delen 
Diktaren i sitt sekel
Artiklar, tillfällighetsdikter och opublicerade manuskript kom ut 2006.
Diktaren i dialog. Polemik, enkätsvar och intervjuer. 2012

 

fredag 30 november 2012

Biblisk julkaka till 1 Advent



BIBLISK JULKAKA

6 st Jer. 17:11
2 kaffekoppar 2 Mos. 15:25
2 teskedar 2 Krön. 9:9
2 matskedar l Sam. 14:25
2 kaffekoppar Nahum 3:12
2 kaffekoppar 4 Mos. 17:8
l kaffekopp Dom. 5:25
l kaffekopp Dom. 4:19
4 kaffekoppar l Kon. 4:22
2 teskedar Amos 4:5
l nypa 3 Mos. 2:13

torsdag 29 november 2012

Menys egen Bodil Malmsten


"Jag är en lat kvinna som älskar beröm," säger Lotta Lundgren som slutade sitt arbete som copywriter för att ägna sig åt mat. På alla upptänkliga sätt. Det började med en matblogg.
Idag lagade hon mat i MENY.
Men mycket buller och bång, glada tillrop, och kul kommentarer  inleder hon sin måltid med fikon, gruyère och rostad parmaskinka på späd ruccolabädd. 
Sedan fortsätter hon med lammcassoulet med söta kryddor och 4 merguezkorvar;  ost med brända vindruvor och som efterrätt fruktcarpaccio med kryddsocker (2 msk socker, 1 hel stjärnanis, 2 kryddnejlikor) och smetana med vanilj. Till lammet serveras en oekande Chablis. (Om jag uppfattade rätt.)
Är man angelägen om att lammet inte ska smaka kofta så har man i kanel.
Utöver den harissa som mortlas av röd chili, vitlök, korianderfrön, spiskummin, svartpeppar, salt och olivolja.
Lotta Lundgren har ett mycket gott och nära förhållande till ost och sin ovanligt tunga mortel. Morteln använde hon i programmet till kryddsockret och harissan.

Lotta Lundgren vet vad hon vill och hymlar inte med vad hon tycker. 
Inget tvekande; lagom är inte bäst. Salt måste man ha. I massor.
 
Lotta Lundgren är en av de två huvudpersonerna i HISTORIEÄTARNA i SVT 1
Den andre är Erik Haag. Historieätarna är ett alldeles ovanligt roande och lärorikt  TV - program. 

"Lotta Lundgren gör din matlagning roligare, din vardagsmat godare och underhåller dig med småprat, skrönor och ren skär lögn tills varenda tallrik är tom." Så står det i AdLibris beskrivning av Lotta Lundgrens kokbok 
Om jag vore din hemmafru
Det tror jag gärna efter att ha lyssnat på dagens Meny!

onsdag 28 november 2012

Så gör Bodil Malmsten

Bodil Malmstens bok Så gör jag har undertiteln Konsten att skriva.
Men jag tycker att det minst lika mycket handlar om läsning och läsande.
Pigg och uppkäftig diskuterar hon skrivandet. Gör si eller så. Eller låt bli.
Första meningen, prepositioner(här ligger hon förvånansvärt lågt!), skriva rent, korrekturläsning, märk ord! (det har Bodil Malmsten alltid gjort!), låt dig imponeras och inspireras - tvärsäkra påståenden, halsbrytande formuleringar, ja det kan den kosta på sig som redan har sitt på det torra.
"Dåliga diktare härmar, bra diktare stjäl."
Ta ut glädjen i förväg! Och det gäller allt!
Thomas Bernhard - metoden = överdriftsmetoden. Överdriv, värdera och polarisera.
Elmore Leonard är duktig på dialog. Han och Goethe är fullständigt överens på en punkt:Låter det skrivet, skriv om eller ta bort, säger den hårdkokte.
Man merkt die Absicht und wird verstimmt (Man märker ansträngningen och blir beklämd) säger Geheimerådet.
Bodil Malmsten är verkligen i sitt esse i Konsten att skriva. Hon är rolig och tänkvärd; sträng och disciplinerad.
Hon är för läsning på recept (vem är inte det? Och varför inte skrivande på ordination?) Bodil Malmsten slår fast att det är stor skillnad på att läsa en bok och att lyssna på den. När man lyssnar på en inläsning är man utsatt för en tolkning. I läsandet har man ingen mellan sig själv och texten.
Och en sak står alldeles klart för mig. Jag måste läsa Thomas Bernhard.
Bodil Malmstens råd till nybörjare är Mina priser
Jag gör som hon säger medan jag funderar på om jag ska få Konsten att skriva i julklapp...

Eja vore man där!

Spoon River - koncert på Dramatens lilla scen.
Romeo & Julia - kören  bjuder på poesi och musik.
Den amerikanske författaren Edgar Lee Masters (1869 - 1950) är egentligen endast känd för 
Spoon River Anthology som kom ut 1915. ELM hade en framgångsrik advokatbyrå men odlade sina litterära intressen vid sidan om.
Spoon River Anthology är en serie gravskrifter där de döda kommer till tals och avslöjar hur saker och ting förhållit sig. De berättar från andra sidan graven om sådant som de aldrig kunnat säga i livet.
Författaren har erfarenheter från livet i ett par småstäder i Illinois och det är dem han använder.
Men det finns döda som är missnöjda med sin placering på kyrkogården och det stämmer inte att
"graven allt förliker, himlen allt förklarar" (som J O Wallin skriver i sin dikt Jordens oro viker).

Judge Somers

How does it happen, tell me
That I who was most erudite of lawyers,
Who knew Blackstone and Coke
Almost by heart, who made the greatest speech
The court - house ever heard, and wrote
A brief that won the praise of Justice Breese - 
How does it happen, tell me,
That I lie here unmarked, forgotten,
While Chase Henry, the town drunkard,
Has a marble block, topped by an urn,
Wherein Nature, in a mood ironical,
Has sown a flowering weed.

måndag 26 november 2012

Möte med Tua Forsström



Tua Forsström skriver en hälsning till mig i sin nya bok som jag just inhandlat.
En kväll i oktober rodde jag ut på sjön är titeln på den lilla tunna, innehållrika boken på 44 sidor är utgiven på det nyligen sammanslagna förlaget Schildts&Söderströms. (Om det tyckte TF inte.)
Tua Forsström har sedan debuten 1972 med En dikt om kärlek och annat skrivit ytterligare tio diktsamlingar. Hon och den finlandssvenske poeten Claes Andersson är varandras första läsare och kritiker sedan många år tillbaka.
Tua Forsström läser, lyssnar, ser, antecknar, lever och samlar material som sedan används i diktsamlingarna fast då avskalat och komprimerat. Det handlar om livet så som det framstått och framstår för henne. Tua Forsström iakttar som barnet och begrundar moget, vuxet. 
Jag vill vara trogen komplexiteten, säger hon.
Den personliga rösten känner man  igen från den ena diktsamlingen till den andra. Tack och lov


Det lönar sig inte att gråta så mycket
Snart har du glömt vad det handlade om
Ingen lyfter längre upp oss i sin famn och viskar "titta",
  pekar på lampan som lyser och fåren på ängen mot sjön.
Jag är ovan vid att vara så lycklig
Fåren går och betar som milda stjärnor
Fåren som liknar fårens stjärnbild
Den lilla klockan ringer genom blåsten
Det finns drömmar som varnar och tröstar oss
  städerna som blinkande kartor djupt under vingen,
en plötslig destination utan namn


Jag har tidigare skrivit om Tua Forsström. Hennes dikt Hästarna finns HÄR

söndag 25 november 2012

Nominerad till Glasnyckeln

Helaren är en riktigt otäck dystopi och kriminalroman skriven av Antti Tuomainen f. 1971. Detta är hans tredje roman och den första som översatts till svenska (av Marjut Hökfelt).
Tuominen arbetar nu på sin fjärde roman.
Boken är utgiven på Forum.
Helaren tilldrar sig i ett framtida Helsingfors. En miljökatastrof förorsakar ideliga översvämningar; det regnar hela tiden; elen är urkopplad i många hus och man har en känsla av att det är mörkt mest hela tiden. På gatan råder öppet våld. Polisen är tämligen maktlös, men det växer upp privata vaktbolag som erbjuder skydd. Det blossar upp eldar här och var - oskyldiga eldar för matlagning men också eldar som hör samman med död och förstörelse.
Antti Tuominen lyckas väldigt bra med den dova, mörka hotande stämningen. Helsingfors känns väldigt närvarande. Poeten Tapani söker sin försvunna hustru, journalisten Johanna, och genomsöker Helsingfors alla stadsdelar och gator. Johanna har kommit en seriemördare, som går under namnet Helaren, på spåren och kommit alltför nära farliga krafter i undre världen. 
Ingen prioriterar sökandet efter Johanna, varken polisen eller hennes arbetsgivare. Tapani förstår att han måste göra det själv. Och han lyckas riktigt bra. Men - han upptäcker också att han kanske inte känner sin Johanna så väl.
Antti Tuominens språk är vackert. Helaren är en annorlunda kriminalroman som slutar överraskande.
Dansken Erik Valeur fick Glasnyckeln 2012 för bästa nordiska kriminalroman för Det syvende barn.
Arne Dahl deltog med Viskleken i tävlingen om Glasnyckeln.