Det röda fältet

Det röda fältet grep tag i mig på ett helt annat sätt än Vitlöksballaderna.
Här visar Mo Yan verkligen framfötterna. Nobelpriset kommer i en helt annan dager. Och jag kan tänka mig att filmen är fantastisk. Tyvärr verkar den svåråtkomlig. Både som köp och lån.
Det röda fältet tilldrar sig under de oroliga 1920- och 1930 - talen - med bland annat japansk invasion - i Gaomi nordöstra socken " den vackraste och fulaste, ovanligaste och vanligaste, heligaste och mest depraverade, hjältemodigaste och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen". Mo Yan bör veta. Han är född här.
Det röda fältet innehåller många slag. Det finns en romantisk kärlekshistoria mellan Farmor och Farfar (man får försöka bortse från Andra och Tredje farmor...), här finns grymma stridsscener, tapperhet, feghet, vajande sorghumfält, jord som formligen dränkts i blod, massgravar, hundflockar som är farliga för både levande och döda, kuslig kyla människor emellan, fantastiskt poetiska naturskildringar och kvinnohistoria.
" Att farmor skulle gifta sig in i familjen Shan var Himlens vilja. En dag lekte farmor vid sidan av gungställningen tillsammans med några andra unga flickor med bundna fötter och långa flätor. Det var Qingming, den högtid då man städar de anhörigas gravar - persikoträden blommade, pilträden grönskade och ett fint regn föll. Flickornas ansikten var rosa som persikoblommor; det var en dag av frihet för dem. Farmor var en och sextio lång det året och vägde sextio kilo. Hon var klädd i en blommig bomullsjacka och gröna satinbyxor och hade mörkröda sidenband knutna om vristerna. Eftersom det regnade lite hade hon på sig ett par broderade skor som doppats ett dussin gånger i tongolja och som klafsade lätt för varje steg hon tog. En lång, glänsande fläta hängde ner på hennes rygg och om halsen bar hon ett silverhalsband - min farmorsfar var silversmed. Min farmorsmor var dotter till en godsägare som hamnat på obestånd; hon visste hur viktigt det var för en kvinna att ha små fötter och innan min farmor ens hunnit fylla sex började man binda hennes fötter med lindor som drogs åt allt hårdare för varje dag. Lindorna var drygt tre och en halv meter långa och med hjälp av dessa bröt farmorsmor av benen i farmors fötter och band in åtta av tårna - alla utom stortårna - under fotsulorna medan farmor led fruktansvärda plågor. Min egen mor hade också bundna fötter och varje gång jag såg på dem gjorde det så ont i mig att jag knappt kunde låta bli att skrika: "Ner med feodalismen! Länge leve de fria fötterna".
En man går förbi gungorna och fattar tycke för farmor. Farmors föräldrar säljer henne till en spetälsk man för en stor svart mula!
Jag har några ynka sidor kvar i Det röda fältet. Det blir svårt att hitta nästa bok.

Du är bland läsvänner!

Du är bland läsvänner! - prima bloggplock från Bokcirklar.se 2007 - 2010.
Redaktionen består av Nina Frid, Annika Koldenius och Peter Wahréus.
Nina Frid startade Bokcirklar.se.
(Suzanne Mortensen, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek, intervjuar Nina Frid)

Du är bland läsvänner! är indelad i två delar: Gästbloggare och Läsvänner.
Exempel på intressanta gästbloggare: Margareta Lindholm, Lina Wolff, Mikael Fant, Hannele Mikaela Taivassalo, Amanda Svensson, Anne Swärd, Måns Wadensjö - för att nämna några.
Alla gästbloggarna får frågan hur de beskriver sig som läsare.
Dessutom får de berätta om sitt starkaste minne från månaden som gästbloggare.
Alla bidrag och inlägg är korta. Men man får lästips och det känns verkligen att man rör sig bland läsvänner
Bokcirklar.se drivs numera av samtliga läns- och regionbibliotek i Sverige i samverkan.

Pilgrimer och vagabonder

En man, som så småningom  visar sig heta Olof, upptäcker att hans hustru Ann varit otrogen med  bäste vännen, Erik. Iris,Eriks hustru, tar det hela väldigt hårt.
Iris, är till sitt kynne mera lik Olof, som är tystlåten och tillbakadragen.
Ann och Erik är mera öppna och levnadsglada.
Denna otrohet är upptakten till Lennart Hagerfors nya roman 
Vägen till Khumbu.
Olof tar till storsläggan och ger sig hals över huvud iväg till Nepal och Mount Everest (Khumbu).
Väl där blir han mag - och höjdsjuk, drar sig aktivt undan andra resenärer och livet reduceras till det allra mest grundläggande; sova, äta, dricka, klättra. 
Jag kan tycka att det är rätt tänkt i princip även om Himalaya kanske är att ta i. Men den storslagna naturen, de stränga  vackra bergen, kylan, snön och stormarna ger det perspektiv på tillvaron som Olof så väl behöver. 
Otrohet eller inte. Bergens ande gör sitt och Olof känner i någon mån livet återvända.
Vägen till Khumbu varvar episoder från Olofs uppväxt och familjeliv med berättelsen om upplevelserna i bergen.
Det är oklart vad Olof har för avsikt med hustru och barn, men det är en annorlunda man som ger sig ifrån Himalaya. Och kanske tar han en tur över Kalifornien till sin nyfunna väninna, Kiwi, först.
Han lär vara mer än välkommen.
Det jag tycker allra mest om med Vägen till Khumbu är själva Khumbu; miljön, den mäktiga naturen, de rosa bergstopparna som sticker upp ovan molnen; vintern, isen, kylan ; när allt är  avskalat och handlar om ren överlevnad.

Innan floden tar oss

Helena Thorfinn föddes 1964. I många år arbetade hon som journalist på SvD, TV4 och SVT.
Under den tid hon bodde i London arbetade hon också som utrikeskorrespondent.
Sedan flyttade hon med man och tre barn till Bangladesh. Under de tolv senaste åren har hon arbetat som utvecklingsanalytiker analytiker för Sida och Rädda barnen. Helena Thorfinn har en master i mänskliga rättigheter och har också läst antropologi. Hennes uppgift var att försöka förstå den kulturella kontexten.

Bangladesh är stort som Skåne, Blekinge , Småland och Halland tillsammans och här bor 160 miljoner människor. De allra fattigaste bor i floddeltat där tre floder möts.
Bangladesh är det land i världen som känner mest av klimatförändringarna näst Maldiverna.
Floderna tar jorden.
Helena Thorfinn har valt att skriva en roman om förhållandena i Bangladesh. Fler människor läser en roman än en torr rapport, resonerar hon.
Innan floden tar oss är Helena Thorfinns debutroman och handlar om en familj från Södermalm som kommer till Dhaka där hustrun Sofia ska arbeta med bistånd och Janne ska vara hemmapappa.
Sofia är en idealist, som snart stöter på problem. Hon är inte beredd på fattigdomen, smutsen, korruptionen och den skriande bristen på jämlikhet. De rika är enormt rika och de fattiga är hjärtskärande fattiga.
Helena Thorfinn berättar att hon och hennes egen familj hade elva (11) tjänare som de avlönade väl och gav bra villkor. Var och en tjänare fick sex gånger så mycket i lön som en H&M - sömmerska!
Dessa sömmerskor arbetar 16 timmar varje dag och bor i spiltor! De får inte ens gå på toaletten under arbetstiden. Ändå tycker de att de har det bättre än hemma i byn.
Dessa flickor utgör en otrolig potential som hålls tillbaka genom att de inte får någon utbildning, säger Helena Thorfinn, som också påpekar att H&M får klä skott för många andra företag, t. ex. Lindex och IKEA, som också profiterar 
på de fattiga i Bangladesh.
Innan floden tar oss är en s. k. "thick description", alltså en berättelse med flera röster. Många meningar bryts mot varandra. En del tycker att rent vatten är det viktigaste. Andra säger vägar och broar. Somliga tycker att det juridiska systemet är viktigast och åter andra det demokratiska systemet.
Men Mina är ända en sorts huvudperson. Hon rymmer hemmet för att hennes familj ska slippa ifrån den "dowry" som alla måste betala för att få en dotter bortgift. Minas syster Mukta har gifts bort men drabbats av "dowry violence". Hon har dödats av mannen och svärmodern eftersom hennes familj inte betalat hela dowryn i tid. Mannen kan nu gifta om sig och begära en ny dowry.
Att ha söner betyder alltså rikedom, större eller mindre; förr eller senare.
Helena Thorfinn berättar engagerat om sin roman och hur den kommit till. 
Innan floden tar oss rör sig mellan olika genrer. Det är både en äventyrs - och kärleksroman men också en reseroman som innehåller mycket faktamaterial.
Den verkar vara som klippt och skuren åt vår läsecirkel.

Ny radioföljetong

Ny Radioföljetong
börjar nästa vecka. Måndagen den 12 november börjar skådespelaren Johan Gry läsa Julian Barnes  Bookerprisbelönade roman 
Känslan av ett slut från 2011. Övers.: Mats Hörmark
”Julian Barnes senaste roman börjar som en konventionell historia och slutar som en existentiell trhriller” skriver författaren och kritikern Jan Arnald. Det låter lovande. En bok mindre i läshögen!

Skådespelaren Gunilla Abrahamsson har läst Olga Tokarczuks 
Styr din plog över de dödas ben
på ett kongenialt sätt. Jag lägger boken i varukorgen

Tematrio - Ätbart

Lyrans Tematrio
denna veckan handlar om böcker med något ätbart i titeln

Potatisballader (1981) av Elsie Johansson
Den innehåller liksom Brorsan hade en vevgramofon dikter om hennes fattiga familj som levde i en liten stuga
vid åskanten i Vendel. Stugan var i all sin uselhet deras hem och trygghet. Varför var det som det var?
Varför blev det som det blev?

Nattens bröd  är en romanserie av den norske författaren Johan Falkberget.
Oxkörerskan An - Magritt; Plogjärnet, Johannes, Kärlekens vägar heter de fyra delarna
Falkberget tillhör de många som borde fått Nobelpriset. I stället fick han det norska folket nobelpris, det s. sk. Hjärtats pris. Oxkörerskan An - Magritt är huvupersonen i serien som tilldrar sig i gruvmiljö på 1600-talet. Falkberget hade själv arbetat i gruva och han brukar benämnas gruvarbetarnas författare

Icke av bröd allenast (1957) av Vladimir Dudintsev (1918 - 1998). Dudintsev studerade juridik och arbetade i en krigstribunal i Sibirien. Icke av bröd allenast (Matt. 4:4) kom ut under den första tövädersperioden och förorsakade  diskussioner om litteraturens betydelse i Sovjetunionen.

O, forna tiders gentlemän!

Regionbibliotekschefen i Halland, Maria Ehrenberg höll i tisdags ett föredrag med rubriken

O. forna tiders gentlemän!
Hon uppehöll sig mycket vid några kvinnor i Jane Austens och Selma Lagerlöfs författarskap och visade på deras betydelse för dessa män som så småningom med kvinnornas hjälp utvecklades till just gentlemän.
Dessa kvinnor hade ingen egen ställning i samhället men styrde ganska mycket i det tysta. De var unga och vackra;  levnadsglada, intelligenta och "witty". Tanklösa ibland, kanhända, men omtänksamma mot andra
Vi har till exempel Elizabeth Bennet i Stolthet och fördom; Anne Elliot i Övertalning och Charlotte Löwensköld i Charlotte Löwensköld.
Männen som friar till dem får ofta göra det ett par gånger  - även om det är besuttna män som ibland skulle rädda hela den tillbeddas familj ur ekonomiska svårigheter.

Så får till exempel Karl Artur Ekenstedt hjälpas tillrätta i sitt ämbete av prästdottern Charlotte som visste hur det skulle gå till.
Ofta är männen egocentriska och saknar stil och sinne för det passande, men tillrättavisas milt av kvinnorna.
En gentleman ska  ha hög moral och integritet och uppvisa en utveckling under resans gång

Colonel Brandon i Förnuft och känsla är en riktig gentleman (särskilt när han spelas av Alan Rickman, tycker Maria). Kapten Wentworth är en annan gentleman som utvecklas mot jämställdhet när han och Anne Elliot delar på ansvaret för det gemensamma barnet i Övertalning.
Ofta får männen anstränga sig med två frierier.Darcys första frieri var rena katastrofen, enligt Maria.
Brukspatron Schagerström får återkomma efter det att Charlotte Löwensköld avvisat honom en gång på grund av att hon ansåg sig vara trolovad med Karl Artur Ekenstedt.

Det var nyttigt att friska upp minnet inför läsningen av Death comes to Pembleton av PD James