The Madwoman in the Attic

Jean Rhys (eller rättare sagt Ella Gwendolen Rees Williams) föddes 1890 på den karibiska ön Dominica. Barndomen präglades av en kärlekslöshet som hon led av även som vuxen. Hennes liv skulle ge rikligt stoff till en roman.
I tidiga år kom hon till England och sedan följde ett brokigt liv med litterär framgång med några romaner som knappast åtföljdes av någon personlig lycka.
Så var hon försvunnen en lång tid och de flesta trodde att hon var död. Då publicerades plötsligt romanen
Wide Sargasso Sea. Det blev succé. Året var 1966.
Jean Rhys var 76 år.

1989 översattes boken till svenska och fick titeln
Den första hustrun.
En senare utgåva heter Sargassohavet.
Jean Rhys ger här röst och identitet åt Bertha Mason, den galna kvinnan i vindsrummet i Jane Eyre av Charlotte Brontë.
Mr Rochester är i Sargassohavet en tämligen slätstruken figur utan karisma. Han är visserligen ung men mer än lovligt korkad. Fadern och brodern lurar honom att gifta sig med den unga, rika, vackra kreolskan Bertha Antoinette Cosway.
Det går snabbt. Redan efter en månad på Jamaica står bröllopet.
Mr Rochester känner en obehaglig ambivalens både för sin unga hustru, den frodiga grönskan på ön och hela den doft- och färgstarka naturen. Allt är för mycket för den svale engelske gentlemannen.
Klasser och kulturer står mot varandra; England och kolonierna och frigivna slavar mot de forna slavägarna. Jean Rhys har säkert lånat mycket ur egen fatabur.
Sargassohavet är en roman med färg och hettta; mörk magi, otäcka bläckfiskorkidéer och ljuvliga apelsinblommor. Allt är extremt och både lockar och skrämmer.
Vissa ekon finns från Jane Eyre, som för övrigt är en bifigur här.
Man erinrar sig upprepade företeelser som eld och brand, sken och dagrar, solnedgångar och speglar.
En mycket bra idé hon fick, Jean Rhys.

Läs om
Jean Rhys i Books and writers

Eva Ström har läst Sargassohavet

En artikel om Jean Rhys i The Independent

Ur evighetens synvinkel

Idag blev jag alldeles uppspelt över
Tommy Olofssons understreckare och gav mig omedelbart på jakt efter någon bok av den nyligen bortgångna Wislawa Szymborska. Först i min egen lyrikhylla. Med nedslående resultat.
Bibliotek och bokhandel nästa.
1996 fick Wislawa Szymborska Nobelpriset med den något kryptiska motiveringen: "för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet".
Då skrev Tommy Olofsson så här.
Om man ska likna Wislawa Szymborska vid någon svensk poet så är det Werner Aspenström. Han känner också släktskapet

Om hon från Polen vore här just nu

kunde vi tala om stenarna

och deras släktingar.

Otillgängliga, skulle hon klaga,

öppnar inte när vi knackar på!

Ibland! skulle jag då invända.

Läsutmaning: August Strindberg 2012

ord och inga visor
har en läsutmaning under Strindbergsåret 2012.
Man ska läsa 3-4 böcker av eller med anknytning till August Strindberg.
Jag tänker mig
1/ Tjänstekvinnans son (går som radioföljetong nu. Jag läser de avsnitt jag missar.)
2/ En dåres försvarstal (ska läsas i bokcirkeln)
3/ August Strindberg av Olof Lagercrantz
4/ Vandra med August Strindberg av Anita Persson

Därutöver
5/ Strindberg som trädgårdsmästare av Catharina Söderbergh
6/ Strindbergs kokbok av Björn Meidal

Sedan vet jag inte vad som händer. Det skulle inte förvåna mig om det blir vidare läsning.

Mer grammatik åt folket!

Idag är det
GRAMMATIKDAGEN

Med grammatiken äger du språket.
Med språket äger du världen!

Så lyder det glada stridsropet.

Och visst är det kul med grammatik!
Att ta ut subjekt och predikat med och utan bestämningar är som att lösa korsord.

På bilden: Svensk språklära; gamla "Äggblom", dvs Richard Ekblom, Rysk grammatik. (Enligt magistern hade ryssarna svårt med k.)
Vidare Engelsk grammatik med flera undantag än regler. Och så den lilla, vällästa tyska som håller ihop tack vare omslagsplasten.
Man kan fråga sig varför omslagen är så urbota tråkiga?

Grammatikbakelse

Börja med apelsinchokladtryffeln.

• 1 dl vispgrädde
• 200 g mörk choklad
• 1 apelsin, skalet (spara resten till garnering)

Hacka chokladen. Riv apelsinskalet (se till att du bara får med det yttersta, orangea). Koka upp grädden tillsammans med skalet i en kastrull under omrörning. Dra kastrullen från plattan, och blanda ner chokladen. Låt smeten svalna i rumstemperatur så att den stelnar. Under tiden, gör kakan:

• 2 ägg
• 3 dl råsocker (eller vanligt strösocker)
• 1 krm vaniljpulver/1 msk vaniljsocker med äkta vanilj
• 0,5 tsk salt
• 100 g smör
• 4 msk kakao
• 1,5 dl vetemjöl

Sätt ugnen på 175°C. Smörj och mjöla en form med löstagbar kant. Vispa ägg, socker och vanilj(socker) vitt och luftigt. Sikta ner kakao, mjöl och salt genom en sil. Vänd försiktigt ner mjölblandningen i smeten, för att bevara äggens luftighet. Smält smöret på låg temperatur. Låt svalna något och blanda sedan ner i smeten.
Häll smeten i formen, och grädda i ca 30-35 minuter. Känn med en provsticka – kakan ska inte vara kladdig, men lite fuktig.
Låt kakan svalna ordentligt och bred tryffelsmeten ovanpå. Kyl (gärna över natten) för att kunna skära snygga bitar.

Vad är Kyndelsmässodagen?

Kyndelsmässodagen den 2 februari var helgdag till och med 1772.
Den firades under medeltiden till minne av den heliga jungfruns kyrktagning på fyrtionde dagen efter Jesu födelse.
Men det kallas också Ljusens dag, Dies candelarum, Candlemas
(eng.), Lichtmess (ty.) eftersom man på denna dag invigde alla ljus som skulle användas i kyrkan under året.
I det antika Rom firades en fest som kallades februalia och som innehöll fackeltåg och ljusprocessioner.
Kyndelsmässodagen har ingen namnsdag.

Kyndelsmässodagen ansågs i Småland vara en sista påminnelse om den gångna julen och kallades "Lillejul". Man åt då skinka, dopp i grytan och annan julmat.

Läs vidare på Nordiska Museets webbplats


I Bondepraktikan kallas Februarius Göjemånad.
Februus var de dödas och reningens gud i etruskernas mytologi.
Han har alltså gett namn åt månaden februari.

I isländskan finns ordet gói som betyder tunt snötäcke eller spårsnö.
Troligtvis kommer ordet därifrån.

Bilden, som är gjord av Jenny Nyström, är lånad från hemsidan för Kalmar Läns Museum

En vårvintervisa

En vårvintervisa

"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.

"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.

Text: Gustaf Fröding
Musik: Torgny Björk

I folksagans tjänst

Den kringvandrande sagosamlerskan och sagoförfattaren
EVA WIGSTRÖM -
signaturen Ave -
föddes på julafton 1832 på Råga Hörstad utanför Landskrona. Någon skolgång blev det inte, för det tyckte fadern, Pål Nilsson, var onödigt.
Så småningom gifter sig Eva med Claes Wigström och de får två döttrar.
Först i femtioårsåldern börjar Eva Wigström sina sagovandringar och kom att röra sig främst i Skåne. 1882 vandrade hon på skaren till den fattiga befolkningen i Östra Göinge.
Det fanns alltid flera sagor att hämta i fattiga bygder än i rika. Dessutom gillar hon de egna människorna i Östra Göinge.
Eva Wigström nedtecknade även rim, ramsor och folktro.
Eva Wigström blev också familjeförsörjare och hon , som inte hade fått gå i flickskolan i Landskrona, kom att hjälpa dottern som öppnat - flickskola.
Fil. dr Maria Ehrenberg, numera regionbibliotekarie i Halland, skrev 2003 sin doktorsavhandling om Eva Wigström. Sagans förvandlingar. Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare är titeln.
Maria Ehrenberg berättar livfullt och mycket intresseväckande om den kloka och noggranna sagonedtecknerskan och om sitt arbete med avhandlingen.
Vem minns inte sin barndoms sagor? Och exemplet Eva Wigström ger en ny och annorlunda vinkling på sagor i allmänhet.