Annandagen är ju filmdag.
Och eftersom det nu regnar och är grått så blev det så.
På TV2 gick i eftermiddags
Livet är underbart från 1946.
James Stewart och Donna Reed i huvudrollerna.
Regissör: Frank Capra.
Elak riking (Lionel Barrymore) dominerar staden; snäll, men fattig och godhjärtad man (James Stewart) utmanar honom understödd av vackra hustrun (Donna Reed).
En ängel av andra graden i färd med att förtjäna sina vingar känner sig föranlåten att gripa in.
Svartvitt (underbart!), sentimentalt, lite roligt om än med skräniga herrar som dunkar varandra i ryggen och hojtar åt Mr Martini att servera mer vin
En varm historia om att vilja det bästa för sina medmänniskor och faran med att vårdslösa med sina önskningar. Om man inte aktar sig kan de slå in!
Och man ska veta att varje gång en klocka klingar får en ängel sina vingar.
Tänk på det och kolla ryggen!
En och annan gång är det faktiskt välgörande med ett lyckligt slut.
måndag 26 december 2011
söndag 25 december 2011
Juldagsläsning
Juldagen brukar av hävd ägnas åt läsning av julklappsböcker endast avbruten av skinksmörgåsätning.
I år börjar vi med närläsning av 2012 års frökatalog.
Årets perenn 2012 är bolltisteln. Finns redan.
Porslinsanemon , jättetåtel, vit fingerborgsblomma, kantnepeta, och så vidare i all oändlighet. Det är väldigt roligt att planera så här års.
Kanske (läs: troligtvis) följer man inte planerna, men det gör ingenting.
Varför inte ett snödroppsträd, förresten? Eller ett ginkoträd? Eller en narrbuske???
Alla bilderna är lånade. I väntan på egna
lördag 24 december 2011
torsdag 22 december 2011
Ny, spännande bekantskap
Ingrid gillade inte alls den del av polacken Marek Krajewskis Breslau-serie hon läst. Hon kommer inte att läsa fler delar. Jag har nu läst
Vålnader i Breslau och anmäler starkt avvikande mening. Jag var väldigt förtjust och väntar ivrigt på kommande delar. Visst är det mycket otäckt och våldsamt många gånger. Men jag tyckte att själva kriminalhistorien kommer helt i skymundan för miljö- tids- och personskildringen.
Man vandrar omkring i Breslau med den färgstarke antihjälten kriminalassistent Eberhard Mock i plommonstop. Mock dricker osockrat mintte mot sin eviga baksmälla; han drömmer mardrömmar och mottar ständiga snubbor av sin gamle far. Året är 1919.
Mock lider av sina krigsuppleveler. I trängda lägen tar han till antika texter för att lugna ner sig. Men jag undrar över hans kvinnosyn. Den är inte vacker.
Jag väntar på att få lära känna Eberhard Mock lite närmare. Han är definitivt en intressant person - komplicerad och överraskande.
Miljöerna är ruffiga men känns alldeles äkta. Tidsmarkörerna är många.
Man dansar skimmy; Freud och Jung är på tapeten liksom hypnos och telepatiska seanser.
Vålnader i Breslau borde kunna bli en alldeles utmärkt film.
Och om följande delar blir som denna borde man kunna gå på Eberhard Mock-vandringar i Wroclaw.
Marek Krajewski är född 1966 i Wroclaw. Han är specialist på klassisk litteratur och latin och mycket intresserad av hemstadens historia.
Litterära förebilder är Frederick Forsyth och Raymond Chandler
Öga och öra har skrivit en intressant artikel om hur Breslau i Tyskland blev Wroclaw i Polen.
Vålnader i Breslau och anmäler starkt avvikande mening. Jag var väldigt förtjust och väntar ivrigt på kommande delar. Visst är det mycket otäckt och våldsamt många gånger. Men jag tyckte att själva kriminalhistorien kommer helt i skymundan för miljö- tids- och personskildringen.
Man vandrar omkring i Breslau med den färgstarke antihjälten kriminalassistent Eberhard Mock i plommonstop. Mock dricker osockrat mintte mot sin eviga baksmälla; han drömmer mardrömmar och mottar ständiga snubbor av sin gamle far. Året är 1919.
Mock lider av sina krigsuppleveler. I trängda lägen tar han till antika texter för att lugna ner sig. Men jag undrar över hans kvinnosyn. Den är inte vacker.
Jag väntar på att få lära känna Eberhard Mock lite närmare. Han är definitivt en intressant person - komplicerad och överraskande.
Miljöerna är ruffiga men känns alldeles äkta. Tidsmarkörerna är många.
Man dansar skimmy; Freud och Jung är på tapeten liksom hypnos och telepatiska seanser.
Vålnader i Breslau borde kunna bli en alldeles utmärkt film.
Och om följande delar blir som denna borde man kunna gå på Eberhard Mock-vandringar i Wroclaw.
Marek Krajewski är född 1966 i Wroclaw. Han är specialist på klassisk litteratur och latin och mycket intresserad av hemstadens historia.
Litterära förebilder är Frederick Forsyth och Raymond Chandler
Öga och öra har skrivit en intressant artikel om hur Breslau i Tyskland blev Wroclaw i Polen.
Etiketter:
Breslau,
Kriminalromaner,
Marek Krajewski,
Polen,
Wroclaw
Årets kortaste dag
Vintersolståndet kallas den tidpunkt då solen står som lägst på himlen på norra halvklotet. Då är dagen där som kortast under året. Vintersolståndet inträffar för närvarande den 21 december under skottår och året efter skottår samt den 22 december det tredje och fjärde året i skottårscykeln.
Vintersolståndet inträffar i år
22 december kl 00.38.
Från och med år 2018 inträffar dock vintersolståndet den 21 december även det tredje året i skottårscykeln.
Wikipedia och SMHI. Bild: Wikipedia
Vintersolståndet inträffar i år
22 december kl 00.38.
Från och med år 2018 inträffar dock vintersolståndet den 21 december även det tredje året i skottårscykeln.
måndag 19 december 2011
Sympatisk försvarsadvokat
Om jag någonsin skulle behöva en försvarsadvokat vänder jag mig med förtroende till Ferdinand von Schirach.
Utan knot skulle jag bekosta hans resa från Berlin. (Och kanske ett litet arvode också.) Jag gillar hans människosyn - bokstavligen och bildligen. Han ser människan och intresserar sig för hur hon fungerar. Och han är djupt intresserad av rättvisan och rättsväsendet även på ledig tid. Han förenklar ingenting; berättar sakligt och medkännande utan att någonsin förfalla till känslosamhet. Novellerna i debutsamlingen Brott (2009) är mycket olika men ändå lika såtillvida som att de är mycket märkliga. von Schirach har säkert valt ur sin praktiska verklighet.
Hans andra novellsamling, Skuld, har också kommit ut på svenska i år.
Ferdinand von Schirach är född 1964. Han har flera jurister och författare i familjen. I familjen finns också en farfar med ett förflutet som aktiv nazist. Politiska brott är också ämnet för von Schirachs första roman Der Fall Collini.
Läs mer på Offizielle Internetseite von Ferdinand von Schirach
Utan knot skulle jag bekosta hans resa från Berlin. (Och kanske ett litet arvode också.) Jag gillar hans människosyn - bokstavligen och bildligen. Han ser människan och intresserar sig för hur hon fungerar. Och han är djupt intresserad av rättvisan och rättsväsendet även på ledig tid. Han förenklar ingenting; berättar sakligt och medkännande utan att någonsin förfalla till känslosamhet. Novellerna i debutsamlingen Brott (2009) är mycket olika men ändå lika såtillvida som att de är mycket märkliga. von Schirach har säkert valt ur sin praktiska verklighet.
Hans andra novellsamling, Skuld, har också kommit ut på svenska i år.
Ferdinand von Schirach är född 1964. Han har flera jurister och författare i familjen. I familjen finns också en farfar med ett förflutet som aktiv nazist. Politiska brott är också ämnet för von Schirachs första roman Der Fall Collini.
Läs mer på Offizielle Internetseite von Ferdinand von Schirach
Etiketter:
Ferdinand von Schirach,
Kriminallitteratur,
Skuld,
Tysk litteratur
lördag 17 december 2011
Inkunabler till mor?
i dagens SvD att julklappsboken ska vara rolig och överraska och inte vara något man köper själv.
Eftersom kvinnor sägs älska det exklusiva kan mor få inkunabler. Eller diamanter.
Carina Burman och jag är helt överens om att årets julklapp alltid är en bok.
Inte som i år en matkasse. Hur kul är det med en hoper rotfrukter när man kunde fått en bok?
Själv önskar Carina Burman sig Uppsala domkyrkas historia i sex band.
Det gör däremot inte jag. Då tar jag hellre diamanten.
Inga kärleksromaner till den som har hjärtesorg; inga bestsellers.
Skulle man vilja ha boken själv? Hur väl känner man mottagaren?Eftersom kvinnor sägs älska det exklusiva kan mor få inkunabler. Eller diamanter.
Carina Burman och jag är helt överens om att årets julklapp alltid är en bok.
Inte som i år en matkasse. Hur kul är det med en hoper rotfrukter när man kunde fått en bok?
Själv önskar Carina Burman sig Uppsala domkyrkas historia i sex band.
Det gör däremot inte jag. Då tar jag hellre diamanten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)