skip to main |
skip to sidebar
Vägen,
du ska följa den.
Lyckan,
du ska glömma den.
Kalken,
du ska tömma den.
Smärtan,
du ska dölja den
Svaret,
du ska lära det.
Slutet,
du ska bära det.
3 december 1960
Idag för 50 år sedan påbörjade FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld den resa som skulle bli hans sista. Han flög från Léopoldville i Kongo mot Ndola i det som nu heter Zambia i fredsbevarande uppdrag.
00.10 den 18 september 1961 var olyckan ett faktum.
Jag var då mycket ung men jag minns fortfarande iskylan som spred sig i kroppen när meddelandet lästes i radion. Planet hade störtat.
Dag Hanmmarskjöld var för mig garanten för fred i världen.
På Dag Hammarskjölds skrivbord i New York låg manuskriptet till Vägmärken -
"... en sorts vitbok rörande mina förhandlingar med mig själv - och Gud".
Ett odaterat brev till kabinettssekreteraren Leif Belfrage innehöll anvisningar om hur Dag Hammarskjöld tänkt sig att hans dagbok skulle behandlas.
Troligtvis hade han haft för avsikt att fortsätta att skriva.
Jag tänker ofta och har ofta tänkt genom åren: "Undrar hur Dag Hammarskjöld hade hanterat detta?".
FN har aldrig hämtat sig från förlusten.
Mats Svegfors, som också beundrade Dag Hammarskjöld , skrev 2005 en mycket bra biografi om honom.
Jag fortsätter på Ingrids inlägg om En bok för alla.
Jag rotade i hyllorna och hittade flera spännande titlar.
I labyrinternas våld. En antologi sammanställd av Inger - Siw Lindell. 1999.
Gåtfulla labyrinter skildrade av författare som t. ex. Borges, Eco och Lawrence
Durrell. Oscar Reuterswärd skriver om Labyrinten i Lund och Carol Shields om Darwins labyrint.
Britt Dahlström, Bara om böcker. Ur litteraturens värld från Anonym till Översättare. 2002
Med uppslagsord som Camus, Produktplacering, Shakespeares syster, Sigge Stark och Vita brevis.
Imorgon, lördag 17 september, är det äntligen dags igen! P1 15.03
Jag tröttnar aldrig på dem; Fredrik Lindström, Kajsa Ingemarsson, Pia Johansson och Hans Rosenfeldt.
Programledare: Ingvar Storm.
Överdomare: Bibi Rödöö
Enmanzbandet Erland
Lyrans tyska tematrio1. Buddenbrooks av Thomas Mann i tidigare
inlägg
En fantastisk familjehistoria och en verklig klassiker.
Utmärkt att den kommit i pocket.
2. Mimesis av Erich Auerbach. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen.
En vördnadsbjudande, tung bok i min hylla. Ännu inte läst.
Auerbach skildrar tre tusen års litteraturhistoria - från Homeros till Virginia Woolf - genom att välja ett viktigt citat och bygga en berättelse utifrån det.
3. När duvor flyger av Melinda Naddj Abonji.
Läsning pågår. Jag är redan mycket förtjust. Flickorna Ildikó och Nomi kommer från Schweiz till sin älskade farmor i Serbien. Förstulet stryker de hennes mjuka hårknut och bevakar svartsjukt att inget förändrats sedan de senast var på besök. Pappa blir en liten pojke och mamma trakteras med favoriträtten, farmors duvsoppa.
Boken är tät och har en mycket speciell atmosfär.
Gråladan
gammal kvarleva
allt tätare väver skogen dess gömsle
vintrarna blir allt tyngre
vinden plockar med sig takspånen
regnet letar sig in
en gång om året
går älgskytten förbi
en dag trampar väl vintern
ner genom taket
en dag knakar det till
i ladkroppen
den viker igen locket
över sig
Bengt Hansson, Över land färdas båten på männens axlar
"Bengt Hansson är död! Leve Bengt Hansson!" skriver Göran Lundin i baksidestexten. Bengt Hansson var fabriksarbetare och poet från Vilhelmina.
Han dog 2007. Sonen Tordleif Hansson har sammanställt diktsamlingen.
Läs Lennart Fricks begeistrade recension i SvD
Ett barnbarn till Karl Svenhard i inlägget nedan, Pia- Kristina (Svenhard) Garde, har just kommit ut med en bok på Ellerströms Förlag,
Karin Boye och människorna omkring henne.
Pia-Kristina Garde har länge (35 år!) bedrivit forskning om Karin Boye.
Pia - Kristinas mor, Mirjam Svenhard som liksom hennes far Bo Garde en tid arbetade på dagstidningen Norra Skåne, tipsade dottern om en del personer som känt Karin Boye.
Pia-Kristina har gjort många personliga intervjuer och suttit på Kungliga Biblioteket och Carolina Rediviva och läst brev och dagböcker och naturligtvis läst allt annat som skrivits om Karin Boye.
Resultatet har blivit en fotobok med tillhörande texter.
Jag tycker att man får en lite annorlunda bild av den kända författarinnan.
Alla har väl ett förhållande till Karin Boye. Mitt präglas av svårmod (hennes - inte mitt).
I boken framträder en visserligen allvarlig liten flicka och kvinna, men betydligt gladare än jag trodde. Karin Boye var alldeles bedårande söt som barn, men fick i alla fall stå tillbaka för bröderna. Särskilt då den yngste, Ulf, som blev Signe Boyes (moderns) ögonsten.
En jätteintressant bok som kommer att få sin fortsättning.
Gravar och välsignelser ska den heta, säger Pia-Kristina Garde, skådespelerska och journalist.
Karin Boye-boken tillägnas Pia - Kristina Gardes båda mödrar, Mirjam och Lisa, samt den gode vännen och mentorn Harry Järv på Kungliga Biblioteket.
Olof Lagercrantz var för övrigt den som hänvisade henne till Kungl. Bibl.
2004 kom det ut en roman med titeln
Livets bröd och andra bullar av Ewa Sundkvist.
Det är en fyndig titel på denna faktion, ett dokudrama om Tilda och Nils Svenssons stora familj och släkt; det otroliga arbetet inom pingströrelsen och karriären i bageribranschen.
Ewa Sundkvist kom av en händelse i kontakt med familjen vid olika tillfällen och bestämde sig för att deras berättelser var alltför fascinerande för att inte berättas vidare.
Jag håller med.
Tilda Svensson (1867 - 1946) var en levnadsglad kvinna med en otrolig arbetskapacitet och påhittighet.
Nils Svensson (1863 - 1932) var en lång, stilig stenhuggare med stor affärsbegåvning och orädd företagsamhet.
De får tillsammans femton barn. Två dör som små och två i vuxen ålder.
Det sista av de femton barnen, Anna som var näst yngst, dör 1997 vid 89 års ålder. Vid sidan av slitet för det dagliga brödet gick man dessutom till bönemöten på kvällarna. Så småningom startade de pingstförsamlingen i Kristianstad.
Två gånger går makarna Svenssons livsverk i spillror och de får börja från början.
Boken är illustrerad och på någon bild ses Bo Strömstedt som barn.
Allt börjar i Vinnö utanför Kristianstad. Sedan vindlar berättelsen ut i världen och
Svenhard´s Swedish Bakery finns fortfarande i Oakland i USA.
Detta är en respektingivande berättelse om knappa omständigheter, hårt arbete, värme och sammanhållning. Den har mycket att lära oss senare tiders människor.
Den skarpsynte kan se Tilda Svensson på bokomslaget.
Mannen med automobilen är Karl Svenhard som hade bageri i Hässleholm.
Det var han som p. g. a. namnförväxling bytte namn från Svensson till Svenhard.
Vägen,
Inlägg
