Ulf Eriksson, poet, prosaist och kritiker, skriver apropå nyöversättningen av Emily Dickinson, Shakespeare och Rilke så här om nya tolkningar.
Och det gäller naturligtvis även prosan.
Självaste Jane Austen är ju föremål för nyöversättning och nyss kom Buddenbrooks.
En författare som det vore dags att nyöversätta är Thomas Hardy (1840 - 1928).
Hans romaner filmas ideligen men de svenska översättningarna av Thomas Hardys romaner kom under första hälften av 1900-talet på olika förlag.
Ett djärvt försök att intressera vårt största bokförlag bemöttes med största möjliga tystnad.
Det kanske är något av de små, energiska bokförlagen som ska tilltalas?
De kanske bemödar sig om ett hövligt "tack, men nej" i alla fall???
söndag 19 december 2010
Min flod flyter mot dig
Erik Blomberg blev den som introducerade Emily Dickinson på 1930-talet.
Litteraturkritikern Klara Johansson hade redan ögonen på henne och planerade en essä, men den blev tyvärr aldrig av.
Ann-Marie Vinde har valt ut och översatt 60 dikter av Emily Dickinson.
BOKVERKET heter förlaget.
Litteraturkritikern Klara Johansson hade redan ögonen på henne och planerade en essä, men den blev tyvärr aldrig av.
Ann-Marie Vinde har valt ut och översatt 60 dikter av Emily Dickinson.
BOKVERKET heter förlaget.
Kvinnan i vitt
Nalle Valtiala skriver om den amerikanska poeten Emily Dickinson (1830 -1886), kvinnan i vitt (nästan alltid klädd i svart) som lyckas glida undan alla tolkningsförsök. Läs HÄR
I november 2008 skriver Nalle Valtiala om
Christopher Benfey, A Summer of Hummingbirds
Om romantiska människoöden i 1800-talets USA (bl.a. Emily Dickinson)
"i lekfull pietet bevarade".
fredag 17 december 2010
Dumhet och förakt
Folkbibliotekens framtid? heter en ny skrift från Btj. Per Svensson har läst den. Vad han tycker kan läsas HÄR.
Tyvärr finns inte skriften på det närmsta biblioteket, men den kommer förhoppningsvis snarast att ställas till biblioteksanvändarnas förfogande.
Frågetecknet bådar inte gott.
Häpnadsväckande är att generalsekreteraren för Svensk Biblioteksföreningen, Niclas Lindberg (bild) och riksbibliotekarien Gunnar Sahlin, som båda citeras i Per Svenssons artikel, tycks förakta såväl den tryckta boken som dem som använder den, d. v. s. biblioteksanvändarna.
Bokläsare anses vara konservativa människor!?
Hur vågar man ha någon som helst åsikt om det?
Jag tycker att det är lika aningslöst som nedlåtande.
De stackars bokläsande biblioteksanvändarna förstår inte sitt eget bästa. De borde vilja göra något annat. Ett sådant förmynderi!
Varför ska inte biblioteken vara bibliotek och erbjuda olika slags medier, möjligheter och möten? Självklart ska biblioteken följa med i utvecklingen men med klokhet och eftertanke och bibehållande av det som gör biblioteket till ett bibliotek och inte något annat.
Men för det krävs det bibliotekarier som vet varför de blivit bibliotekarier och inte tandläkare.
Tyvärr finns inte skriften på det närmsta biblioteket, men den kommer förhoppningsvis snarast att ställas till biblioteksanvändarnas förfogande.
Frågetecknet bådar inte gott.
Häpnadsväckande är att generalsekreteraren för Svensk Biblioteksföreningen, Niclas Lindberg (bild) och riksbibliotekarien Gunnar Sahlin, som båda citeras i Per Svenssons artikel, tycks förakta såväl den tryckta boken som dem som använder den, d. v. s. biblioteksanvändarna.
Bokläsare anses vara konservativa människor!?
Hur vågar man ha någon som helst åsikt om det?
Jag tycker att det är lika aningslöst som nedlåtande.
De stackars bokläsande biblioteksanvändarna förstår inte sitt eget bästa. De borde vilja göra något annat. Ett sådant förmynderi!
Varför ska inte biblioteken vara bibliotek och erbjuda olika slags medier, möjligheter och möten? Självklart ska biblioteken följa med i utvecklingen men med klokhet och eftertanke och bibehållande av det som gör biblioteket till ett bibliotek och inte något annat.
Men för det krävs det bibliotekarier som vet varför de blivit bibliotekarier och inte tandläkare.
torsdag 16 december 2010
På tal om R. S. Thomas
Rödhaken betraktar R. S. Thomas
Stor ande, lite sliten tro.
Ensam själ, Iagos bror,
Mirakler kommer.
Mirakler kommer inte.
Lleyn fylls av bön.
Lleyn fylls inte av bön.
Den vise tiger alltid.
Drömmer Gud? Eller ber
han för att R. S. Thomas
ska förbli knästående, i bön
i ödekyrkan dit människor
aldrig kommer om jag själv
inte sjunger?
Ur "i dikten pågår människans" av Michael Economou 2009.
ME är poet och kulturjournalist, född 1956.
Rödhaken symboliserar mycket, bl. a. Kristus, och förekommer ofta i R.S.Thomas dikter.
RST var också en passionerad fågelskådare och naturvän.
Iago är en fantasifigur som används flitigt i R.S. Thomas bondedikter. Iago representerar de fattiga lantarbetare som utgör en del av kyrkoherde R. S. Thomas församling.
Lleyn är den halvö i västra Wales där R. S. Thomas verkade som präst och mötte "ödemarkens djupa frid".
Detta står i kommentaren i Michael Economous diktsamling.
Etiketter:
Lyrik,
Michael Economou,
R. S. Thomas
Poetiskt om Snö
2004 kom Snö av den franska författarinnan Maxence Fermine ut på svenska i översättning av Kerstin Hallén.
En liten oerhört poetisk roman om snö, poesi, skönhet och haiku.
17-årige Yuko bor i norra Japan på ön Hokkaido i slutet av 1800-talet.
För fadern, som är shintopräst, är det självklart att Yuko antingen ska ägna sig åt religionen eller armén. Men Yuko vill bli poet. Haiku, snö och siffran sju är heligt för honom.
Det är så vackert, rent och finstämt på ett skenbart enkelt språk.
Hör Maxence Ferment läsa ett stycke ur Snö:
To SJ with love
Ur den långa tunneln rullade tåget ut i snöns rike. Marken låg vit under natthimlen. Tåget stannade vid en liten anhalt.
---
Stationsföreståndaren kom långsamt pulsande genom snön med en lykta i handen. Hans ansikte var upp till näsan omlindat med en halsduk, och öronskydden på hans mössa var nervikta.
Så kallt är det alltså, tänkte Shimamura.
---
Tre snöplogar väntade på kommande yrväder i gränsområdet. Vid tunnelns norra och södra mynning fanns det ett elektriskt alarmsystem som varnade för laviner.
Femtusen arbetare stod beredda att skyffla undan snön, och ytterligare tvåtusen unga män från frivilliga brandkåren kunde vid behov mobiliseras.
Ur Snöns rike av Yasunari Kawabata. 1935. Första svenska upplaga 1957
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)