On first looking into Gombrowiczs dagbok

Jag slår upp en sida på måfå och läser:
"Jag skriver den här dagboken motvilligt. Dess oärliga ärlighet plågar mig. Vem skriver jag för? Om det är för mig själv, varför går det då i tryck? Om det är för läsaren, varför låtsas jag då samtala med mig själv? Talar du så till dig själv att andra ska höra dig..."

En söndag 1954 skriver han:
"Tragedi.
Jag gick i regnet med hatten nerdragen i pannan, rockkragen uppfälld, händerna i fickorna.
Sedan gick jag hem igen.
Jag gick ut en gång till för att skaffa något att äta.
Och jag åt."

Dagboken 1-3. 1953 -1969 är tillfälligt slut på Adlibris.
Dagboken. 1. 1953 - 1956 från biblioteket får duga så länge.

Skånejul

Så var det dag igen. Julen står för dörren.
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETs julmässa erbjuder det vanliga utbudet av tomtar, ljus, fårskinn, ostar, korvar, glögg, karameller, marsipan, hemslöjd, sockor, vantar, halsdukar, träslöjd, keramik, böcker, julkort, smycken, dörrkransar, senap, marmelader, chutney, hattar, koftor, bröd, kakor, med mera.
Kaffestugan fyller sin funktion som rekreationsrum och vattenhål.
Nytt för året är de stora eldkorgarna vid entrén och de maffiga trätomtarna vid huvudbyggnaden. Snön lyser med sin frånvaro, men kylan och den pinande snålblåsten gör att det känns som vinter. Det är klart väder och när skymningen faller glimmar ljusen festligt i fönstrena och marschallerna i allén längs uppfarten fladdrar inbjudande.

YTTERLIGARE INFORMATION

Du sköna nya värld!?

Överlistad ANTIMATERIA



Till vänster syns "atomfällan" och i mitten maskinen med vakuum där forskarna lyckats fånga antimateria. Till höger: Svante Jonsell, docent.

Foto: NIELS MADSEN/ALPHA/CERNhar-fangat-antimateria_5689859.svd
Jättespännande och fantasieggande! Hur kan man fånga något som inte finns.
Och om nu det som inte finns fins ändå - vad allt ska man då inte få se?

Förunderligt och märkligt.

Elektrifierade hattifnattar

En kul
UNDERSTRECKARE
av Fredrik Kastner om en nyutkommen antologi om en svårplacerad författare:
Röster om Gombrowicz. (1904 - 1969).
Red.: Anders Bodegård

Det blir nödvändigt att läsa Gombrowicz när man tagit del av följande påståenden
av poeten Marie Lundquist: "Man blir upphetsad av att läsa Dagboken. Sporrad, eggad, uppeldad...Alla tecken i Gombrowiczs texter är elektrifierade hattifnattar, det sprakar om dem."
och
av Fabian Kastner, författare och kritiker, "... Röster om Gombrowicz framhåller honom som Kloker, Blyger, Glader, Butter, Trötter, Toker och Prosit på en och samma gång..."

Jag reserverade omedelbart Dagboken och Testamentet på biblioteket. Till en början.

Fritt sömsätt

Ännu ett lästips från yllebroderidagarna. Ur Helgas flygblad av Helga Henschen.

Lästips från yllebroderidagarna

Föreläsarna under yllebroderidagarna på Kulturen i Lund tipsade titt som tätt om litteratur i anknytning till sina ämnen. Här kommer en lista:

Arendt, Hannah, Människans villkor. Rev. utg. 1998

Fischer, Ernst, Skånska yllebroderier i fria sömsätt. 1971

Garfield, Simon, Mauve: how one man invented a colour that changed the world. 2000

Läs om Garfield och hans bok

Gombrich, E. H. The sense of order: a stydy in the psychology of decorative art

Ingers, Gertrud, Gästgivardöttrarna i Everlöv: slöjd och bohag i en bondesläkt under 200 år. 1975

Ingers, Gertrud, Hemgiften: hemmets linneförråd förr och nu. Flera uppl.

Kjellman, Gunilla, Bröllopsgåvan: en etnologisk studie av gåvoekonomi. 1979

Reenstierna, Märta Helena, Årstadagboken 1- 3. 1793 - 1839

Rundquist, Angela, Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850 -1900. 1989

Saint - Aubin, Charles Germain de, L árt du brodeur. 1770

Stolt, Jonas, Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet: anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. 1890

Taussi Sjöberg, Marja, Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet. 1988

Tin, Mikkel, De förste formene: folkekunstens abstrakte formspråk. 2007

Yllebroderier: berättande folkkonst från Norden. 2010

Zickerman, Lilli, Lilli Zickermans bästa: hemslöjdstankar från källan. 1999

Zickerman, Lilli, Skånes hemslöjd. 1919

LILLIZ Hemslöjdsblogg som delar namn med Lilli Zickerman.

Bilden föreställer nr 9959 i Lilli Zickermans fotosamling.

Folkkonst målad i ylle

Yngst i klassenYllebroderi på Kulturen i Lund dag två. Yllebroderier i Jämtland och Härjedalen. Ingela Fredell från länshemslöjden i Jämtland berättar intressant bl. a. om det speciella med färgerna i de jämtländska broderierna som kom sig av påverkan från uniformerna i det jämtländska dragonregementet. Rotebönderna skulle tillhandahålla material till uniformerna och förmodligen vävdes egen vadmal.Detta användes också till kuddar som sedan stoppades med getskinn, fjädrar av skogsfågel, renhår och tagel. Baksidorna var i skinn.
Det jämtländska yllebroderiet skiljer sig alltså på många sätt ifrån det sydsvenska.
Figurerna i mönstrena är dessutom färre och större. Dett gäller också i Härjedalen.

Annhelén Olsson som är redaktör för den nyutkomna nästan slutsålda Yllebroderier funderar över svårigheterna med att veta vilka som broderat. Är det speciella, ofta kringvandrande brodöser eller flickor som arbetat på sin hemgift? Ibland finns det initialer men då vet man inte riktigt om det är brodösens initialer eller ägarens. Men om man studerar en mängd broderier lär man sig känna igen vissa stilar. Mönstrena går i släkten.
Släktforska! uppmanar Annhelén Olsson.
Hon efterlyser också yllebroderier i privat ägo helst med proveniens. Deltagarna uppmanas att ge sig ut och söka och rapportera till närmsta hemslöjd.
Norskt och danskt yllebroderi presenterades också i flera programpunkter.

Som avslutning presenterar Anneli Palmskiöld ett nytt kandidatprogram vid Universitetet i Göteborg - Ledarskap i slöjd och hantverk.
Mötet mellan handlingsburen kunskap och forskning var rubriken för hennes bidrag.
Hon frågar sig hur man förmedlar tyst kunskap och önskar sig ord och bild på konsthantverksprocessen.
När man samlar föremål ska man också ta med de redskap som använts vid framställningen, vilka mönster, i vilket sammanhang och av vem.
Vid tidigare inventeringar valde man bort det vanliga. Enligt direktiv från Artur Hazelius.
När Lilli Zickerman inventerade svensk folklig textil i Sverige valde hon konsekvent bort virkade föremål. Virkning ansågs inte fint.
Anneli Palmskiöld tar upp den klassiska dikotymin nålen - pennan och rekommenderar läsning av Människans villkor av Hannah Arendt. Det har alltid funnits en skillad mellan praktiskt arbete och boklig bildning. Ingen kommunikation har förekommit.

Berikade och fyllda av intressanta tankar och med vackra bilder på näthinnan vandrar vi ut i den filtvåta novemberkvällen,